Lördag: baklänges…

(Uppdaterad 18:20, 18:12)

Ja jag börjar från slutet. Dagen har gått fort. Lång frukost i solen på framsidan, kallt men solen värmde. Igår var det disigt och väldigt blåsigt, och ingen frukost ute.

Och resten av dagen fortsatte utomhus. Så härligt och soligt. Gick in en stund för att fixa lite aptitretare till eftermiddagens drink med bästis-grannar som var nyfikna på hur badrumsrenoveringen i Chateau Margareta fortskrider och hur golvet blev i växthus 1.

Långt efter kompisarna gått vägrar vissa ge upp.
I Norrland eldar vi och fryser…

”Tar du drinkbrickan med hem till **hus** 1?”

Och så slutar vi vid början. Laxsnittar med **Najadlax** från Blomlöfs. Och färskost från **Tempo** med små övervintrade hemodlade purjolökar som substitut för gräslök. Och brödet är förstås också à la **Udden**.

Han: Mycket trevlig invigning av våren. På norrländskt vis firade vi ut vintern genom att tända årets första vårdkase, en signal som förr i tiden signalerade fara men i det moderna Sverige betyder att nu är det vår att det är dags att tända grillarna.

Apropå hennes rubrik ”Baklänges” ändrar ord och begrepp betydelse: Man brukar som all vet säga att ”strutsen stoppar huvudet i sanden”.
– Det är faktiskt inte sant.
Eller snarare sant på ett bakvänt sätt. Att obildade människor använder det uttrycket även i vårt kylslagna land beror på en felöversättning. På maori, ett språk jag lärde mig på en av alla mina otaliga resor på andras bekostnad, lyder uttrycket: ”he pai kei te iti rawa ka tirohia e te tangata te mea ka tuhia e te koroua kei runga i te kaakahu”.
Typ så.

Ty som alla vet finns det inga strutsar på New Zeeland där ursprungsbefolkningen talar maori, ett polynesiskt språk inom den austronesiska språkfamiljen. I själva verket lyder lokalbefolkningens korrekta iakttagelse i översättning, ”Svanen stoppar huvud i havet när den söker mat”.
– En iakttagelse som alla som besöker vår udde en sån här skön vårdag inser äger sin rimlighet.
Nu har du lärt dig det också.

Tro’t om du vill, men så gör svanarna här udden. Sant är också att nu har all is upplösts utanför udden – en iakttagelse som får en extra bäring när Björn ringer från vår stuga i Sippmikk och berättar att de har borrat sig ner genom en (1) meter is i tjärnen för att komma åt färskvatten till kaffet.
– Känns som ett övergrepp på barn att berätta att hon sett citronfjärilar här nere hos oss.