Tisdag: Det här med mitt och ditt och tomtgränser

(Uppdaterad 20:00, 18:10)

Gränsöverskridande clown som låtsades vara nån han inte var.

Han: Napoleon Bonaparte, den franskaste av fransmän, var inte fransman utan född italienare och hette Napoleone Buonaparte. Ändå mötte han sitt Waterloo när han strävade efter att utvidgade Frankrikes gränser.
Stalin var inte ryss, men blev den ryskaste av alla ryssar och Hitler, den tyskaste av alla tyskar, var österrikare. Hitlers polare, den italienske diktatorn Mussolini la sig till med österrikarens antisemitism – trots att kvinnan han älskade allra mest hette Margherita Sarfatti och var judinna.

De mest förtryckta i USA skapade den friaste av var alla musikstilar (jazzen) och det finns många paradoxer i historien, påpekar författaren Eduardo Galeano:”Inte ens Guds egen son klarade sig ifrån paradoxer. Han valde att födas i en subtropisk öken där det nästan aldrig snöar, men snö kom att bli den allmänna symbolen för just julen när man i Europa bestämde sig för att europeisera Jesus. Och som det inte vore nog är Jesu födelse idag den handelsvara månglarna han drev ur templet tjänar mest pengar på”.

Gränstrakter.

Och så har vi alla dessa paradoxer när det gäller krig om marken vi går på. För egen del funderar jag på att ockupera Icahandlarn’s tomt här bredvid. Jo, det är sant. Detta med motivering att vi faktiskt var här först.
– Även om jag personligen flyttade hit långt senare, närmare bestämt för två sen.
Och om man bortser från att båda våra arrenden tillhör Den Store Store Markägaren, men ändå.
Vårt folk var här först, redan åren 1947-48 och det det känns som om Gud, jag menar Markägaren, står på vår sida.
– Även om det nu var länge sen han sa talade till oss från sin gård uppe vid E22:an.

Nu ska du inte tro att jag har något emot Icahandlarn.
– Absolut inte, jag gillar honom och vi brukar köra bort död tång tillsammans.
Nej, det gäller principen.
Jag vill ha tillbaka den mark som är vårt. Åtminstone det som var svärfars och svärmors innan Thörns byggde ut och markägarn gav bort en del av vår tomt.
– Det vill säga deras tomt som alltså nu tillhör Icahandlarn.

Han är en hygglig karl och eftersom även jag är en hygglig person fick han bygga sitt uterum på vår gränslinje.
Vilket tyvärr fick Den Internationella Gränsdragningskommissionen att helt sonika flytta gränsen utifrån hans nya bosättning!
Det klart att vårt folk är bittert.
– För att inte säga krääänkt.
Ditt är mitt, men det betyder inte att mitt är ditt, som gud, jag menar Rolf, markägarn, brukade säga på den tiden när folk trodde på vidskepelse.

Men som jag sa, jag är en sån där fin människa som vänder andra kinden till. Därför har jag redan bestämt mig. När jag har ockuperat Icahandlarns lilla skafttomt mellan udden och Ismans, då ska jag gå över till honom och föreslå att vi sluter fred.
– Vad säger du, ska vi inte sluta bråka och som broderfolk dela på din tomt som nu är min?

Ska vi säga så?

För att visa min uppskattning behåller jag den strandnära delen av hans tomt där vassen växer högt. Men som den fina människa jag är får han tillbaka den del som ligger närmast vägen – åtminstone tills vidare.  
Icahandlarn gillar faktiskt att köra bil och min nya släpkärra står ju redan står där uppe och förstör hans utsikt etc etc … och nu låter det som om han redan firar vår överenskommelse med fyrverkerier.
Eller?
– Nähä, det verkar som att jag har somnat med radion på igen!
Jag lyssnade på ”Odla med P1”, men nu är det plötsligt nyheter och det verkar som att det växer massor av paradoxer så här års i Mellanöstern.

DAGENS MUSIK: Apropå paradoxer i väntan på Eurovision Contest, semifinal. Min kompis TK skickar en länk som ändrar inte bara framtiden utan även musikhistorien: ”Heter det ’the blues’ eller egentligen ’the blue’? According to the Howlin’ Wolf Burnett, så är det ‘the blue’. Han inleder här med en liten föreläsning.
– So let’s hear from some experts!”

Blue eller blues. Hoppa över reklamen och lyssna nu Alexander och alla ni andra mina pussgurkor till barnbarn! Så här lät det när riktiga musiker spelade den på riktiga instrument.
Här är är en annan historielektion som farfar och morfar skickar er för att visa hur riktig musik lät innan elektrikerna tog över och Mello blev den samlande punkter för svensk kultur:

Hon: du skämtar va…? Vi har inget krig om tomtgränser här längst ut på Udden, och det är väldigt skönt!!! Däremot krigar grannen med sina maskrosor, medan jag göder mina. Men idag var det tvunget att klippa gräset, fick göra små öar runt blomstren, men en hel del fick ryka. Fast snart kommer de andra sorter som typ blåklocka.

Han: Du har rätt min vän. Jag skojar, det kallas ironi. Och du odlar fina maskrosor.

Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s