(Uppdaterad 19:28, 18:09, 18.00, 17.14, 15:10)

Hon: Han städar! Tog helt enkelt över hela jobbet idag, inte hänt sedan jag flyttade ner för 15 månader sedan. Känns lite konstigt, och mattorna ligger inte precis som jag vill, men det ska jag försöka ignorera. Och det blir betydligt grundligare gjort än när jag städar det är då säkert, så det här var inte sista gången jag lämnade över dammsugaren i hans händer 🙂

Han: Haha, nu var hon rolig! Jag säger som Churchill sa om en meningsmotståndare:
– Hon är en ödmjuk kvinna och hon har anledning till det.
Städningen är ”ett repetitivt arbete utan slut” hävdar socialantropologen och genusvetaren Fanny Ambjörnsson. Vi lever i ett samhälle som är riktat framåt och snett uppåt, men det gäller inte städningen.
– Vi tittar hela tiden framåt och uppåt, men städningens rytm och riktning är ju snarare bakåt och nedåt, vilket får oss att känna oss uppgivna och hopplöst efter, säger hon i en intervju i Feministiskt Perspektiv.
En sak är intressant i det perspektivet: Fanny Ambjörnsson konstaterar i sin studie att män och kvinnor närmar sig städningen på olika sätt.
– Medan kvinnor uppfattar den som en fysisk manifestation av ett kvinnoarv, så ser män det som en syssla bland andra.
En syssla som ska fördelas rättvist, men trots allt en syssla bland andra.

Så är det. Hon tycker att man ”måste” städa för att nån kan komma på besök. Jag tycker att städa är en av många sysslar på udden. Särskilt var det så när vi bodde på en byggarbetsplats där det fanns mycket annat att göra innan det var meningsfullt att städa.
Trots det vill jag för dokumentationens skull påminna om att under det 1,5 år som katterna och jag levde ensamma på udden under veckorna städade jag varje fredag.
– Detta på förekommen anledning, eftersom vi på den tiden vanligtvis fick besök av en fin stockholmsdam som hade städhjälp varannan vecka hemma i lägenheten på Södermalm.
Jag klagade inte. Viss känsla för jämställdhet hade dock denna stockholmsdam och en dag hade hon sagt upp sin städhjälp. Snäll är hon också och plötsligt hade hon bestämt att Nina skulle komma och hjälpa mig att hålla rent på udden.
Inte mig emot.
Eftersom en man betraktar städning som ”en syssla bland andra” var det bara att bocka och tacka.
– Särskilt eftersom Nina var (är) en käck tjej som gubben tyckte var rolig att prata med – hennes storasyster jobbar dessutom på Lindbergs, min kyrka, synagoga och moské så det fanns alltid mycket att orda om.
Sen gick det fort. Plötsligt slog pandemin till, alla cirklar rubbades. Tillsammans beslöt vi att hoppa av karusellen och lämna huvudstaden. Jag blev med fru igen och eftersom kvinnor inte betraktar städning som en syssla bland andra sysslor bestämde hon att Nina inte skulle behöva städa i hennes hus längre.
– Det skulle hon göra själv.
Och så blev det. Vem var jag att ifrågasätta det beslutet? Nu vet du det också, därav dagens blogg.
Slutsats?
– Klart en kvinna blir upprymd över att hon har en man som glömmer att hon ibland säger saker som hon ångrar.
Hon: ja du ville ju knappt jag skulle komma ner på helgerna till slut, på grund av städningen alltså. Då blev Nina lösningen. Och inte bad jag dig idag heller, faktiskt! Och har inte beklagat mig, ser det som ett gympass. Blev trädgårdsarbete och bakning istället för min del idag. Kanske inte lika svettigt, men nödvändigt det med 🙂


Och så trädgårdsarbetet då… det blev mest gjort i gurklandet. Det börjar ta sig, även de små sent satta är utplanterade. Det såg inte så bra ut i början av säsongen, jag fick helt enkelt börja om. Men de två stora som fick flytta ut i växthuset tidigt, de är gigantiska nu. Och klarade utflyttningen på friland galant också. Nu väntar vi bara på skörden.


Han: För egen del sitter jag kvar och snackar med en invandrarkille från Tunisien eller Marocko eller Tunisien, men som är väl integrerad i vår del av världen också. Han säger inte så mycket men gillar hennes Granola.

Enligt gammal folktro i den här delen av Sverige är rödstjärten en helig fågel. En utbredd myt lär oss att om man beter sig illa mot rödstjärten så mjölkar korna blod och fågeln har därför kallas han i vissa delar av landet haft för ”blodfågeln”.
Apropå min blogg igår om hur Arla inte bör behandla kossor så får kor enligt myten rödsot om en rödstjärt flyger under dess buk eller biter i dess juver.
– Visserligen kan Arlas tjänstehjon naturligtvis inte kommentera enskilda fall, men nu vet ni andra hur det står till med den saken.
Glöm inte var du läste det först.
Publicerat av