Måndag: Sjöpungar och vårt behov av tarmhjärnan

(Uppdaterad: 21.59)

Han: Semestertider, sommarlov. Om du hittat din plats att avnjuta denna ledighet kanske du snart känner dig som en sjöpung. Känslan är inte obekant även om du efter ett långt hektiskt liv i stan dragit dig tillbaka till en udde i havet.
– Sjöpung?
Vad är det, kanske något av barnbarnen undrar. Jaså inte, annars finns det gott om sjöpung på Västkusten där några av er flyter omkring under sommarlovet. Och den går att äta, smakar som ett ”milt ostron”.

Sjöpungen (Ascidiacea) är en lustig liten varelse som i likhet med dig tillhör ryggsträngsdjuren. Liksom du har den en hjärna och en ryggmärg.
Men den har en egenhet:
– När den hittat en plats att slå sig ner på så äter den upp sin egen hjärna.

Jo, det är sant. Det gör den för att spara energi. Detta eftersom hjärnan är det mest energikrävande organet i sjöpungens kropp. Och sjöpungen är inte så dum som det låter.
– Det enda skälet att ha en hjärna är att man behöver den för att röra på sig.
När sjöpungen väl etablerat sig på behaglig klippa i havet så behöver den inte röra på sig mer, blott låta sig gungas lite på stället av vågor och vind.
– Alltså behöver den ingen hjärna.

Det kan låta lite märkligt. Men det är sant. Vi människor är ofta väldigt stolta över våra hjärnor. ”Jag tänker, alltså finns jag” är som även skoltrötta barnbarn vet ett gammalt ordspråk. En variant skulle kunna vara:
– Jag tänker, alltså rör jag på mig.
Ty forskarna är överens om att om inte homo sapiens var så mobila skulle vi inte behöva våra hjärnor.
Åtminstone inte en så stor hjärna som vi har utvecklat just för att överleva och bygga våra samhällen så komplexa att de hotar utplåna oss.

Om du inte redan somnat i din solstol kanske du undrar:
– Vad skulle vi vara utan våra hjärnor?
Tänk efter: Vad använder du din hjärnkapacitet till just nu?
Tänker du på en kall öl, en glass med kulor, en drink med jordgubbar – eller undrar du vad som ligger på grillen i kväll?
Där har du svaret:
– Du skulle fortfarande ha din tarmhjärna!

Nej, jag skojar inte. I mitt toa-bliotek står en av en smart och snygg tjej som heter Giulia Enders. Hon är forskare vid Institutet för mikrobiologi i Frankfurt och fick förmodligen inte leka med sitt eget bajs när hon var liten.
Titeln på Giulias bok säger vad hon gillar att pilla med: Charmen med tarmen – allt om ett av kroppens mest underskattade organ (Forum).
Om författarinnan har rätt kommer vi inte att citera filosofen Descartes i framtiden utan Giulia Enders variant:
– Jag fiser, alltså tänker jag.

Som vanligt bör du gå till läggen, som Jan Myrdal brukade säga till oss. Här hittar du Charmen med tarmen, men har din hjärna redan börjat skrumpna får du en kort sammanfattning: Flera av våra välfärdssjukdomar beror på obalanser i tarmfloran, inte minst de nya folksjukdomarna.
– Men hur magen och tarmarna fungerar har långt större betydelse för vilka vi är och tänker.
Tarmen är nämligen kroppens största sensoriska organ och det gör den mycket viktig för hjärnan. ”Ögonen, öronen, näsan eller huden är ingenting mot det”.

Men det stannar inte där. Det finns bara ett organ i din kropp som har ett lika komplext nervcentrum som hjärnan. ”Tarmens nervnätverk kallas därför också för tarmhjärnan”, konstaterar Enders och ger oss en hint om dess verkliga betydelse: ”Om tarmens enda uppgift vore att transportera näring och då och då få oss att rapa, vore ett så klurigt nervsystem ett besynnerligt slöseri med energi – ingen kropp skulle bygga sådana neuronnät för ett enkelt pruttrör. Det måste ligga mer bakom”.

Och Giuilia Enders vet vad är: Stress, depression, oro. Du tror att det sitter i skallen. Fel! Förmodligen sitter du på problemet – och lösningen. Men eftersom jag anar att du börjat flacka med blicken ska jag bara ge dig en slutsats att suga på innan din semesterhjärna skrumpnar ihop helt: ”Låg sinnesstämning, glädje, osäkerhet, välbefinnande eller oro kommer inte bara från skallen. Vi är människor med armar och ben, könsorgan, hjärta, lungor och tarm. Vetenskapens fixering vid huvudet har länge gjort oss blinda för att jaget är mer än hjärnan. Forskningen om tarmen har på senare tid bidragit med en hel del som gör att det är läge att försiktigt ifrågasätta uttalandet ’Jag tänker, alltså finns jag till’…”
Jag föreslår en enkel variant lagom till eftermiddagsdrinken:
– Jag är törstig, alltså finns jag till även idag.

PS: Du kanske reagerade på att jag skriver att Giulia Enders är en smart ”och snygg tjej”. Det senare beror på att när jag gick i plugget utvecklade vårt grabbgäng ett sätt att baissa, förminska, snygga tjejer som nobbade någon av oss:
– Glöm inte att hon också bajsar, sa vi och så hade vi kommit över henne också.

Hon: och lagom till drinken kom ”danskarna” förbi, nyss hemkomna från 70-årsfirande på Gotland. Det skålade vi för, men dessvärre hade vi missat att även Bibi fyllt 70, vi hade bara present till Axel. Bara att fira en gång till, så fort de är tillbaka i Sverige igen. Imorgon åker de tillbaka till Danmark för att beskåda nytt barnbarn. Mitt verkade falla pladask för Axel…

Ja det är intensiva dagar på Udden nu. Hinner knappt med varken blogg eller grödor. Men gick en liten kvällsrunda och tittade till mina lätt misskötta planteringar. Fick med mig två gurkor och en Zucchini in.