Lördag: Drömmar om hennes lökar

Han: Vad har vi lärt oss idag? Klockan är bara 08:44 men jag har lärt mig hur vi ska lagra hennes lök och vitlök.
– i en papplåda under sängen.
Jo, det är sant för det är Sara Bäckmo som berättat det för mig.

Landets trendigaste trädgårdsmästare just nu (snart på en tv-skärm nära dig) har i sin tur lärt sig av Birger.  
– Jag trodde det var bluff och båg för ett gäng år sedan när familjens vän Birger demonstrerade hur han lagrade lök. Han viftade med en pappkartong och pratade om att ha den ståendes. Inomhus. Full med lök. Det krävs inga jordkällare, frysboxar, exakt tempererade förråd eller konserveringsmetoder. Det är i stort sett bara lök och ett hem som behövs.

Så får det bli. Nu får lökskörden torka i min ateljé, det vill säga det som var min ateljé men blivit ett förråd och museum över flydda tider – typ hennes julpynt, kuddar till alltför många utemöbler, fågelmat, hennes burkar, tavlor, mina ekonomipapper.
Jag har börjat återta förlorat territorium genom att placera min stora skinnstol mitt i rummet. Dessutom står min transistorradio på dygnet rum för att radiovågorna ska varna fientliga element från att närma sig.

Men även löken måste ju få någonstans att torka. ”När den färska löken torkar lär blasten på något sätt korka igen infarten till löken och minskar risken för att den blir dålig. De yttre lagren av löken torkar också upp och bildar det prassliga orangebruna höljet som omger själva löken. Jag torkar löken så noga jag kan, och sedan lite till för att vara på den säkra sidan. Bäst blir den om den får ligga luftigt och inte på hög huller om buller.”

Skriver Sara B.

Nästa steg inför hösten/vinterns slutförvaring under sängen ska jag ”fnassla av” blasten, klippa bort eventuella rotdelar och putsa bort överflödigt skal. Sedan lägger jag dem i en våra tömda vinlådor och så somnar jag lycklig och glad på hennes lökar medan dagar läggs till veckor och månader tills hon sätter nya fröer i februari och vid den här tiden nästa år har förhoppningsvis den sista löken modell 2021 hackats ner i någon sallad eller god gryta.
Så ska vi ha det.

Hon: så tacksam att Han tog över ansvaret för löken. Vaknade lite för tidigt med tanke på att vi har ett par dagar utan sommargäster för första gången på flera veckor, och då tänkte jag på löken det första jag gjorde… Det andra var att jag måste ut och vattna och se över ”förödelsen” av gårdagens hårda vind.

Det visade sig inte vara så farligt faktiskt, men det var väldigt torrt! Nu är allt vattnat och någotsånär uppbundet och jag tänkte faktiskt sätta mig och läsa under parasollet.

Men först lite om gårdagskvällen! Min kompis (sedan 22 år tillbaka) och före detta kollega från mina år på Garbergs (åtta!) kom förbi Skeppevik med sin pojkvän Per. Anna var den som först ”bokade” in sig här i sommar, faktiskt redan i mitten av maj. ”Ordning och reda, jag är ju produktionsledare” sa Anna när det kom på tal, ha ha! Dessutom bokade Per samtidigt övernattning på campingen i en av deras gäststugor eftersom vi har svårt att härbärgera övernattande gäster med hund. Hus 2 är ju allergifritt och hus 1 bebos av två hundhatande ”vildkatter”.

Hursom hade vi en urtrevlig kväll trots halv storm. Vi hittade lä vid sjöboden, första ”vindskyddet” vi skaffade mod nordanvinden. Och där satt vi till mörkret föll.

Anna och Per, kom snart tillbaka, men gärna i lågsäsong (säger jag till alla just nu, ha ha) när värdinnan är aningen piggare och orkar laga maten själv!