Söndag: full fart igen!

(Uppdaterad 18:45, 18:05)

Hon: det här med att vara ledig och koppla av kändes inge bra, full fart igen. Vaknade lite för tidigt av en jäkligt jobbig fluga bara, men ett uppfriskande dopp så kommer man igång. Ja algerna är på väg till Öland och vattnet är klart och fint igen, hurra!

Morgon-skörd

Börjar med att vattna och ge näring överallt. Skördar det som behövs under tiden. Binder upp sockerärtorna bakom Chateau Margareta (borde jag gjort för längesedan…) och småpratar lite med grannen Kajsa. Mysigt, längesedan vi gjorde det, typ på försommaren innan husen fylldes med barn och barnbarn.

Mjuk kaka med blåbär och röda vinbär

De sista röda vinbären plockade jag in, och tillsammans med hallon, blåbär och jordgubbar som blivit över under veckan blev det både en mjuk kaka och fyra burkar sylt.

Sylt/marmelad på fyra sorters bär!

Igår, efter pytt på överbliven potatis och tre tråkiga korvar bestämde jag att idag skulle det bli sallad på våra grönsaker. Började med att ugnsrosta aubergine, zucchini och paprika. Stekte halloumi (svensk…) och några sockerärter. Plockade in lite sallad och delade några nävar tomater…

Voilà!

Men först en svampsmörgås gjord av de superfina kantarellerna jag fick av kompisen och grannen Ancy häromdagen. Det var en STOR burk, men några försvann ner i Hans pytt igår…

Hans macka..,
Min macka! Så gott Ancy, Tack!!!

Just det, hann faktiskt plocka bort lite vissnande blommor här och var också, känns bra. Vila är överskattat!

Garpen i vinterstorm.

… och dagens mest omtumlande nyhet: Ernst är större än fyren!

Han: Den mackan var verkligen god! För egen del har jag spanat ut över havet för idag läste jag nåt som fick nackhåret att resa sig.

Jag har alltid tyckt att fyrar är mytiska och spännande. Utanför udden ligger en sådan mytisk profil: Garpens fyr, uppförd i sin ursprungliga form år 1893 med Vinga fyr som förlaga. 1919 höll en lösdrivande mina från första kriget på att spränga hela skiten luften.
Dagens 27 meter höga fyr uppfördes år 1934. Två år senare, julen 1936 tog lastfartyget ”Sigrid Mathiesen” fel på Garpen och Utgrunden och gick därför på grund. Fartyget var lastad med kaffe och bananstockar till Stockholm. För att gå flott beordnade kaptenen att dumpa lasten över bord.

Kaffesäckarna sjönk till botten men bananstockar flyter och vår Margereta (Chateau M.), då 12 år gammal, har berättat för mig att den julen tackade många Torsås- Bergkvara- och Söderåktabor gudarna för den julklappen.
Många hade aldrig sett en banan förut.
– Det året hängde vi bananer i granen och kring öppna spisen, mindes Margareta på gamla dar och lät blicken förlora sig över havet.
Genom hennes fönster ser vi fortfarande fyren två distansminuter ut:

Alltid i blickfånget.

Fram till år 1967 var fyren bemannad. Den mest legendariske av fyrmästarna hette Hjalmar Sjöholm. Han blev fyrmästare år 1934 och stannade på Garpen i 24 år.
– En livsinsats, i klass med min svärmors pappa Andreas Krall som var fyrmästare på Långe Erik vid Ölands norra udde i 37 år.
Ibland anar jag att även kvinnan i mitt liv fått sitt DNA präglat av livet på en fyr.

Att vara fyrmästare var inget jobb för vår tids storstadsmänniskor, sällskapssjuka och nöjeslystna. Ön är bara 300 x 60 meter stor. Vid normalvattenstånd. Öns högsta punkt når knappt 2 meter över havet och när stormarna drar ner genom Kalmarsund försvinner 30 procent av landytan under vatten. 
– Nej Kasper och ni andra kära barnbarn, ungarna som bodde här hade varken paddor, mobiler eller tv. De kunde inte ens roa sig med att ta selfies när stormarna fick det smala tornet att gunga.

Idag är Garpen ett turistmål med massor av spännande och otäcka historier att ta del av, som när tio ungdomar under sitt sommarlov år 1925 drunknade i havet när de skulle ro in till fastlandet.

Ernst fick i alla fall träffa Hjalmars son Gustav.

Med detta som bakgrund berättade Barometern häromdagen den för mig mest omskakande historien om Garpen, nämligen vad som lockar dagens besökare:
– Man skulle kunna tro att fyren är Garpens stora ­dragplåster, men så är inte fallet, konstaterar Niklas Banérsson, ­som sedan tre år driver ett Bed & Breakfast på ön.

Vad som lockar, läs och häpna, är istället att Ernst Kirchsteiger år 2009 intog ön med sitt program Sommar med Ernst. Detta för att barfota inreda ett rum i ett uthus. Det kallas ”andrummet” och är bokat nästan konstant, ­berättar Banérsson för oss läsare.

– Man märker vilket ­genomslag TV har. Ernst är ju lite av en vattendelare, antingen älskar eller hatar man honom. Men intresset är fortfarande stort.

Ska man skratta eller gråta? Fanns det någon rättvisa i världen kunde man hoppas att Hjalmar Sjöholm går igen som en vinterstorm och blåser enfalden i havet.

PS: Fascineras du också av fyrar? Då bör du läsa Fyren av Kristian Petri (Bokförlaget DN, 1999). Du är i fint sällskap. Bland annat får du veta varför psykoanalytikerna Sigmund Freud och Carl Gustav Jung var besatta av fyrar, varför poeter som Yeats och Rilke bosatte sig i ensliga torn – och att August Strindberg hade långtgående planer att söka jobb som fyrvaktare på Gotska Sandön.

Firad idag.

Nåt att fira är däremot att vårt barnbarn Ludwig fyller 17 idag. Fyller gör även Hasse Axelsson, ”Tomat-Hasse i Gata”. Ludwig får vi fira när vi åker över till västkusten, Tomat-Hasse firar vi på det lokala haket med manligt existentiella samtal och en selfie.

Publicerat av

En reaktion till “Söndag: full fart igen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s