(Uppdaterad 17:59)
Han: Vissa dar händer inget viktigt. Eller det viktiga är för ogripbart för att hamna i en blogg. Idag hittade jag t ex igen med favoritroman alla kategorier och årgångar. John Steinbecks En Underbar Torsdag läste jag första gången när jag var tolv år. Jag blev genast förälskad i Suzy, tjejen som efter kriget kliver av Greyhoundbussen på Cannery Row (Konservfabriksgatan) i den sköna kaliforniska staden Monterey vid Stilla havet där även Riddarna kring Dannys bord levde och verkade och där Mack och hans luffarkompisar härjade även i Det stora kalaset.
Suzy får jobb på den lokala bordellen, men bordellmamman Fauna, Josef och Maria (han heter så), Mack och de andra kompisarna på Hotell Lusasken inser snart att Suzy inte passar som ”ligghöna”.
”Hon var”, med Josef och Marias ord, ”den sorten som kunde ge en karl en sjuhelsikes massa besvär men som var oduglig i den öppna marknaden. Hon hade något av samma läggning som doktorn”.
Doc är centralfiguren bland de vinddrivna existenserna på Cannery Row. Men doktorn är förändrad när han kommer hem från kriget. Varken havsbiologins mysterier, Bachs musik eller vackra flickor skänker honom samma glädje som förr.
Och det bekymrar doktorns vänner.
Något radikalt måste göras. ”Gentlemen, sa Mack, ”låt oss endräkteligen besluta att att rycka doktorns rumpa ur bedrövelsens träsk.” Även en förälskad tolvåring inser att Suzy är kvinnan som Doc behöver. Resten av boken handlar om hur alla vännerna intrigerar för att bussa ihop Doc och Suzy.
– Jag behöver inte spoila hur det går – tolvåriga pojkar gillar lyckliga slut.
Och som en klok kvinna en gång konstaterade:
– Pojkar blir bara tolv år. Sedan blir de bara större.
Större och med tiden med läsglasögon.
peppekerstin.blog 
Publicerat av