Tisdag: Utan personligt ansvar?

(Uppdaterad 22:00)

Han: Lyssnade på skådespelaren Sten Ljunggrens sommarprat. Han spelade Povel Ramels visa om Kommissarie Larsen (med den stora mustaschen) och berättade att han en gång råkat ut för Larsens förlaga i verkligheten.
Även han hade en stor mustasch och dessutom samma tuffa attityd till brottslingar.
Stora och små.
En mörk kväll blev den unge Ljunggren stoppad av den myndige polisen som påpekade att grabbens cykel saknade lykta.
– Nu kliver du av cykeln och leder den hem. Och gör inte om det här, röt poliskonstapeln och tilla:
– För då ringer jag hem till din pappa och berättar vad du är för en lymmel.

Igenkännande leenden från äldre lyssnare som minns någon polis från förr i tiden. En hopplöst förlorad illusion om hur polisen arbetade i förr-i-tiden-tiden när föräldrarna hade huvudansvaret för sina barn.
Nu är det Myndigheterna och Politikerna som har ansvaret och vi andra hukar bakom våra gardiner. Åtminstone om vi ska tro nyhetsflödet från förorter och andra små orter där tystnadskulturen ersatt folkhemmets sociala kontroll.
Men kanske delar sig även verkligheten i två?
Läser denna lilla notis ur Torsås/Bergkvaras Facebooksida:

Det bor en kommissarie Larsen en somliga. Nu till andra påföljder: FN:s nya klimatrapport är inte en lika trevlig läsning. Vi fattar hur illa det är: Extremare väder, värmeböljor och förhöjda havnivåer kom­mer bli allt vanligare.
– Vi är i ett klimat­nödläge, säger Linné­universitetets professor Martin Gren, som forskar om planetära nödlägen.
Vi har tio år på, oss att vända utvecklingen säger forskarna. Klarar vi det?
– Nä, det är kört, förklarar Allan von Kompost redaktionschef på bloggen Alvarsamt2: ”Vi konstaterar kort och gott: Det är kört. Orsak: Egoismen. I takt med – eventuella – neddragningar av användingen av fossila drivmedel kommer protesterna att stå som oljedimma ur gamla fabriksskorstenar.”

Här några av de argument som skymmer sikten enligt kulturorganet från andra sidan sundet:
– Ska vi inte få köra speedway nu heller? De få liter vi gör av med gör ingen skillnad!
– Men fan, jag måste väl på klippa min gräsmatta med min nya fina Husqvarna i alla fall!
– Min veteranbil gör varken till eller från. Jag kör bara ett par hundra mil om året. Visserligen drar den fyra liter milen men vad är det i jämförelse med en långtradare!
– Ska jag inte få använda min motorsåg nu heller? Ska allt förbjudas i det här jävla landet? Nä, ut ur EU och det snabbt!
– Jag köpte den här vattenskotern till min lille son, 41 år. Han måste väl på leka när han vill? Barn mår bra av det?

– Min gräsmatta är det enda roliga jag har här i livet. Ska jag inte ens få putsa kanterna med min trimmer nu heller? Vad är det för jävla kommunistland vi lever i?
– Här har man gått och köpt sig en moppe från 1956, mitt födelseår. Å så ska jag inte ens få köra den! Nu blir det SD!
– Min åkgräsklippare kostade 48 000. Den är så rolig att köra. Man kan till och med backa med den. Och tuta har den också! Aldrig att jag slutar använda den. Aldrig! Får jag förbud kör jag den på nätterna.
– Senast jag var i Thailand var för evigheter sen, 2019. Ska jag inte få flyga dit nu heller? Var fan ska jag då ha kul nånstans? Svara!
– Jag har bunkrat två ton grillkol för alla eventualiteters skull. Om kriget nu kommer får jag alltså inte använda det! Skandal är ordet! Ta hit den där jävla Löfven!
– Ska man inte få spela golf nu heller!? Ska banorna slås med lie? Jag har klubbor för 100 000… Jag vill bara gråta. Varför jävlas dom bara med mej? Gå på andra, vetja!
Osv, det är ironi förstås. Eller?

Som alternativ till personliga insatser mot klimatförändringarna rekommenderar det öländska kulturorganet inköp av våtdräkter, gummibåtar, vadarstövlar, brandsläckare, magirusstegar, nödbloss och torrproviant.
Professor Gren på Linné­universitetet ger ett alternativ svar på den personliga frågan: Vad kan och ska jag göra:
– Man borde göra som Greta Thunberg.
Som svar frågan ”Vad kan jag göra?” ställde hon en motfråga:
– Vad skulle du göra om en skogsbrand hotade ditt hus?
Vänta på att någon annan gjorde något? Skylla på det är andra som orsakat skogsbranden? Eller göra åtminstone något för att släcka elden och försöka rädda huset.

Galen paprikaplanta, Sweet Nardello, helt överfull av frukt…

Hon: jag försöker bidra med det lilla jag kan, som att odla våra egna grönsaker, handla närodlat kött, baka mitt eget bröd och koka soppa på en spik. Det gör jag lite hela tiden. Allt för att slippa åka och handla. Ja ett litet bidrag är det väl hoppas jag. Till en bättre miljö alltså. Fast imorgon flyger jag faktiskt upp till Stockholm, tåget var typ dubbelt så dyrt. Det är ju galet!!!

… mer och mer…

Annars mest förberett för att vara borta fyra dagar från vattning och skörd. Har förstås bästa hjälpen till det när jag är borta, men ändå! Skördat mogna och övermogna tomater och fryst in. Torkat chili i ugnen. Gjort ugnsbakade tomater, och lagt in redan torkade i olivolja och kryddor. Och så till sist plockat ihop lite gott och blandat till den lilla nya barnfamiljen.

Och ännu mer paprikor. Långa och smala som chili, men det är det inte!
Fördigtorkad chili som väntar på att malas!
Och första soltorkade tomaterna är inlagda. Avsmakning nästa helg.

Sen fick vi finbesök lagom till kvällsdrinken. Lilla Alba med sina pappor Linus och Jonas. Och så farmor Annika, min kompis sedan lekis. De fick resterande ej än omhändertagna grödor.

Pappa Linus, pappa Jonas och så Alba, bara två månader gammal men redan en liten person.
Kompis Annika, vars son Linus lekte med min dotter Meli när de var små. Nu har de båda egna barn.

Publicerat av

En reaktion till “Tisdag: Utan personligt ansvar?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s