Måndag: Idag är det är grönkålens dag på udden

Grönkål kan faktiskt vara lila.

Han: Idag börjar klimatmötet i Glasgow. Samtidigt är det den Internationella Vegandagen, World Vegan Day, som firats sedan 1994.
– Hade jag ingen aaaaaning om, som Olof Palme sa (”2.15 kronor för en liter mjölk, det var det jävligaste. Det hade jag ingen aning om”, 1972 års penningvärde).

Noterar ovanstående bara för att sätta in dagens blogg i en större historiskt sammanhang. Visst är det intressant att alla dagar tycks vara ockuperade av något särintresse? Härom veckan var det statistikdagen. Flickor hade en dag i veckan, idag är det alltså vegandagen.
Varför inte Grönkålens dag?

För egentligen ville jag bara berätta att jag har gjort grönkålssoppa till middag.
– Det är enkelt.
Det är bara ta fram kniven – i mitt fall: den schweiziska armékniv som jag fått som minne av Jan Stenbecks stora Milleniumfest i Gamla Stan – och gå ut till hennes land där grönkålen står långbent och självklar som modellerna i hennes favoritprogram Project Runway och så …
– Scwisch, schwisch, med kniven.

Med famnen full av de stora krusiga gröna och svarta bladen tar jag fram stora grytan. Drar loss stänglarna och fyller kastrullen med vatten. När bladen kokat upp ser jag mig omkring i köket. Får ögonen på en halv lök och resterna av veckans smörgåschili.
– Av nån anledning envisas hon med att plocka 3-4 nya frukter varje morgon trots att det finns kvar från gårdagens frukost.

Hittar även fyra bortglömda klyftor av en av hennes sista vitlökar som gömmer sig bakom en burk med ”Kerstins ganska starka chili”.
Det finns inte längre någon återvändo:
– Inte utan tillfredsställelse låter jag grönkålen koka upp innan jag tar fram mixern.

Jag hör budskapet: Grönkål är kalorifattigt men mättar bra och soppan doftar redan gott. Sedan är det bara att sila den gröna sörjan, som är grön på grund av kålens antioxidanter som neutraliserar fria radikaler.

Inte längre hemligt.


Adderar den sista slatten av julens punsch som vi förvarat i vårt hemliga barskåp och en buljongtärning (grönsaker). Lite salt och svartpeppar, en sked olivolja.
En burk kokosgrädde (hon vill ha det lite asiatiskt idag) och två matskedar mjöl för redningens skull.
– Är det verkligen allt?

Eftersom jag inte hade någon aning om att det är Vegandagen – eller just därför – laddade jag min grönkålssoppa med några grillade kycklinglår som blivit över från förra veckan.
– Det kändes liksom fel.
Som om de kände sig kräääänkta över att bli rasifierade bara för att de inte är gröna.
Dessutom hotade de att bojkotta min lunch i morgon om de inte fick bli soppa redan idag.
– Du fattar hur jag tänker, eller hur?

Det är faktiskt inte roligt att se ut som ett fettdrypande kycklinglår och ständigt få höra att grönkålen, minsann, innehåller få kalorier men 50 procent mer vitamin C än samma mängd apelsin (som jag dessutom brukar glömma att äta till frukost).
– Idag är det grönkålens dag på udden. Men morgon får det bli Bullens pilsnerkrov till lunch.

Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s