
Hon: Har fått alla tapetprover jag skickat efter nu. De sista kom idag och var de från Sanderson. Engelska gammaldags tapeter. De är klart finast, men vi borde kanske ta Duros som efterliknar de som fanns i gamla torp i Sverige förr (kostar dessutom knappt hälften..):

Skickat efter en del från William Morris också. Men de är liksom murrigare, och så börjar jag lite tröttna på dem tror jag. Inte de vi har i vårt sovrum, men i alla fall de som Ikea tapetserar upp alla sina kök med. Och som ”alla” har nu.

Det blir ett engelskt torp! Sanderson it is! Hurra!

Vi hade först tänkt ta tre olika varianter av de blommiga, alltså blommigt i både kök, sovrum och vardagsrum. Men med lite eftertanke blir det nog en randig, också från Sanderson, i vardagsrummet som ligger mittemellan kök och vardagsrum.

Tyvärr hade jag inte skickat efter något prov alls på randiga. Frågan är om vi vågar chansa. De är ju inte gratis precis… men proverna tar så himla lång tid att få. Och på beskrivningen låter det som om den borde funka ihop med de vi valt till kök och sovrum. Håll tummarna!
Han: Det blir nog bra när hon vänt och vridit ett tag på tapetproverna. Det brukar det bli. För egen del funderar jag över en kvinna som inte bara tapetserar om. Magdalena Andersson nöjer sig inte med utanpåverk. Hon har bestämt sig för att möblera om den socialdemokratiska politiken.
– Den dumpade frun har verkligen blommat upp efter skilsmässan!
Om vi börjar här: Idag vaknade vi till en glad nyhet. Socialdemokraterna har ändrat sig. Regeringen föreslår lättnader för hushåll som drabbats av höga elpriser.
– Något som man härom veckan sa nej till.
Bra för oss på udden som betalat fem gånger mer för att få tända samma lampa jämfört med för ett år sedan.
– Även om vi tycker att oppositionens förslag om att tillfälligt ta bort skatten är mer rättvis.På 25 år har elskatten fördubblats och utgör nu halva beloppet på våra räkningar.
Intressant är också det som sker under det som sker. För tio år sedan kallades det för ”triangulering” på politisk snömossvenska. Uttrycket lånades in från Bill Clintons rävspel i presidentvalet 1996 och tillämpades på ett begåvat sätt av Reinfeldt/Borg/Littorin/Schlingmann åren 2002-2006 när Moderaterna gjorde upp med partiets eviga tjat om skattesänkningar.
– Ett drag som ledde till att Reinfeldt kunde ta över statsministerposten 2006-2014.



På ren svenska betyder triangulering att man snor motståndarens politik och gör den till sin. På mindre vulgär politiksvenska innebär triangulering att man accepterar motståndarnas ”problembeskrivningarna på centrala områden” men applicerar sina egna lösningar.
När alla partier samlas i mitten tenderar dock även ”de egna lösningarna” också att plagiera motståndarna.
På sätt kom Moderaterna under Reinfeldt att föra socialdemokratisk politik när det gäller arbetsrätten, kollektivavtalen, arbetsmarknadspolitiken, skatterna – och inte minst den generösa invandringspolitiken (se Sven Littorins självkritiska analys här).
Många var vi som trodde att Magdalena Andersson skulle fortsätta Löfvens politik. Det gjorde hon inte – över en natt kopierade hon istället Reinfeldts taktik att köpa oppositionens ”problembeskrivningarna på centrala områden” och utforma en ny politik utifrån detta.
Löfvens politik innebar att S var emot allt som oppositionen var för – särskilt SD.
– Anderssons socialdemokrati vid makten har gjort sig av med denna isolationistiska princip och köper nu oppositionens problembeskrivningar på viktiga områden.
Det går knappt en dag utan att S-regeringen gör ett nytt utspel som minskar distansen till oppositionen.
Mest märks det i integrationspolitiken där S-regeringen nu vill ta bort Ebo-lagen som igår var regeringspolitik.
Dessutom vill man använda biståndet som påtryckning för att bli av med personer som olovligen vistas i Sverige. Så sent som i våras när ett liknande förslag presenterades av Moderaterna omnämndes det nämligen av socialdemokraternas dåvarande biståndspolitiska talesperson, Annika Strandhäll, som ett beslut i ”Trumpanda” som ”underminerar syftet om att minska fattigdom och förtryck.”
Då sa socialdemokraterna ”klart nej” till att villkora biståndet.
– Nu säger Morgan Johansson jomenvisst, det här är fin gammal socialdemokratisk politik.

Justitieminister Morgan Johansson är en central figur i socialdemokratins ompositionering. Beskedet att bibliotek och badhus ska få rätt att porta busar är ett symboliskt exempel.
När Brottsförebyggande rådet härom året konstaterade att ”brott och störningar förekommer på de flesta simhallar och bibliotek” och att detta ”skapar otrygghet för besökare och har negativa konsekvenser för personalens arbetsmiljö”, gjorde S tummen ner för oppositionens ”främlingsfientliga” krav.
– Nu är det sossepolitik. Ordning och reda ska vi ha!
Även på kulturområdet svänger det snabbt. På Löfvens tid skulle svenska filmmakare få bidrag bara om de ”integrerar ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv” i sin konst.
– Den formuleringen har nu strukits i Filminstitutets direktiv.
I regleringsbrevet för Kulturrådet har begreppet ”konstnärlig frihet” nu införts, och på myndighetens hemsida har man tagit bort formuleringen att ”hbtq-frågor ska prioriteras i bidragsgivningen.”
– Oppositionens (och många kulturarbetares) krav att politikerna ska hålla sig på armlängd avstånd från kulturen är sossepolitik 2022.
Och tillbaka till politikens huvudfråga idag: I december sa regeringen nej till oppositionens krav på att sänka skatten på de skenande elpriserna.
– Som det ser ut skulle förslaget riskera att snarare ge elbolagen sju miljarder i skattesänkning utan att det nödvändigtvis hamnar hos elkonsumenterna, sa energiministern Khashayar Farmanbar då.
Idag har nåt hänt med den riskbedömningen. Eller snarare: Nån har tänkt till. Plötsligt ska även vi medborgare (och inte bara företag) få hjälp att skära av topparna på elräkningen.

Och exemplen blir allt fler: En omsvängning av gruvpolitiken och en nygammal inställning till kärnkraften visar att socialdemokratin successivt omprövar sina ”problembeskrivningar”. Känsliga frågor som tidigare blockerades av MP i statsrådsberedningen bockas nu av en efter en.
– Socialdemokraterna påminner alltmer om den dumpade frun som efter skilsmässan blommar upp och hittar både nya vänner och intressen. Alltmedan mannen som drog – MP – sitter och gnisslar tänder i sin ensamma etta, konstaterar Expressens ledarskribent Anna Dahlberg.
Efter skilsmässan har LO och SSU till och med krävt att partiet vända ”skampolitiken” ryggen genom att kräva att socialdemokraterna gör upp med SD om pensionerna. Det återstår att se hur långt Magdalena Anderssons socialdemokrati går även här.
– Å andra sidan spelar det mindre roll när partiet redan till stora delar har köpt högeroppositionens problembeskrivning.
Poängen? Svar: Trianguleringen funkar! Socialdemokraterna stiger som glada måsar i opinionsmätningar.
– Den dumpade frun har verkligen blommat upp efter skilsmässan.

Publicerat av