Hon: vaknade till kompakt dimma, trodde det skulle bli sol, som vanligt…;)

Lika bra åka till torpet och fortsätta med det som är kvar att göra där. Måla dörrlister antikvita och dörrarna ljusgrå. Behövs två strykningar på dem. Murstocken i köket behövde också målas, den i vardagsrummet målade tapetseraren Thomas åt oss. Den ser mycket bättre ut än min, använde han inte takfärgen där kanske…

Och han har ägnat dagen åt sängramen och bäddsoffan som vi fick från Ikea förra veckan.


Ja där gav vi upp. Fortsättning följer imorgon. Nu tillbaka på udden för att fortsätta dagen med Karin Smirnoffs senaste bok Sockerormen. Alltså, hon skriver ju för jäkla bra. Inte samma språk som i trilogin om Jana Kippo, men lika bra. Tänkte inte läsa den först, var orolig för att den skulle vara ännu dystrare (vilket den förmodligen är) men har du börjat sugs du direkt in!

Han: ibland är det skönt att för en stund glömma vad som händer i den stora världen den 15 mars 2022. Förhoppningsvis kommer barnbarnen om tio år hellre minnas bilden på farmor/mormor när hon målade dörrfodren i det gamla torpet i Gökalund.



Publicerat av