Måndag: tråkigt, men ändå lite kul…

Hon: när vi tömde förrådet i Torsås och flyttade lådor och möbler till friggeboden vid torpet, valde jag ut några stycken med ”bra” grejer och ställde inne i Chateau Margareta. Och där har de nu stått, ouppackad, ett bra tag. Idag tog jag äntligen tag i den surdegen och gick igenom allihop. (Snart kommer ju ”sommargästerna”….). Supertråkigt, men så skönt att ha det gjort, och jag hittade ändå en del fynd:

Som min mammas gamla dockor. Hade helt glömt bort att de fanns. Men nu tror jag mamma brukade prata om att den stora till och med var en blunddocka. Det var visst väldigt fint att ha en sådan på tidigt 20-tal.

Och så dök min älskade Nalle upp! Men vad har hänt, han är ju helt ihoptryckt till en fyrkant!!! Stackarn! Tilltufsad blev han, enligt vad jag hört, redan tidigare. Vi två for tydligen omkring som galningar på bilfärjan över till Öland (en mardrömsresan enligt mina föräldrar) och lyckades smutsa ner oss något fruktansvärt, med olja… Mamma fick stoppa oss båda i badet, Nalle klarade inte av det helt oskadd…

Slog mig just att resan nog till och med är dokumenterad i mitt album. Japp, det var den. Vi åkte alltså den längre turen till Borgholm den gången, inte den korta överfärden från Kalmar till Färjestaden. Tror inte de gjorde om det…

Han: Nisse heter vår grannkatt, han är ett stiligt exemplar av arten maine coon som gärna går runt i gårdarna som man sa förr. Därför har husse och matte försett honom med en GPS och somliga dar får jag för mig att även hon skulle vilja sätta ett chip i mitt öra, dock av andra skäl.

Ty somliga dar vet jag inte själv var jag varit. Känns det som. Idag har jag t ex kört omkring med Opeln. Först till Torsås äldsta butik, Salomonssons, för att hämta två rullgardiner (Bara Jerkers rullgardiner duger!), sedan tillbaka hem till udden, bara för en halvtimme senare åka upp till torpet med rullgardinerna och ett antal flyttkartonger. I torpet försökte jag montera Jerkers rullgardiner, vilket inte gick bra, varpå jag fick åka upp till butiken igen som dock var lunchstängd varpå jag åkte till Återvinningen med tomma flyttlådor, för att sedan återvända till Salomonssons butik på Allfartsvägen i Torsås där tiden stått stilla i minst femtio år, i butiken alltså som nu fortfarande var stängd eftersom det hade hunnit bli lunchtid.

Men eftersom jag börja känna igen de lokala lössen på gången insåg jag att Jerker naturligtvis intar sin lunch hos Tobbe & Fred, vilket han gjorde och trots det tog tillbaka den rullgardin, på vilken jag lyckats få spiralen att lösa ut och nu har redan glömt att jag dessutom på väg upp till Torsås, Salomonssons och Återvinningen, stannade till vid den nya loppisen bredvid Mellströms bensinmack som jag aldrig besökt och där jag träffade en ung kvinna som bara satt i sin bil och som trodde jag var någon annan men som ändå tyckte det var intressant att det fanns en loppis för hon sökte en kökssoffa, en sådan som stod i hennes mormors stuga och som aldrig glömt och för egen del hittade jag två hållare till Jerkers rullgardiner, vilket vad precis vad jag sökte eftersom de som fanns på torpet var för korta och nu ska jag åka upp och hämta rullgardinen som Jerker fixat efter att han kommit tillbaka till sin butik efter sin lunch hos Tobbe & Fred och som hon misstänkte att även jag besökt för inta min lunch vilken jag gärna gjort men avstod från eftersom jag behövde åka ner till udden igen och ta emot transporten av de nya solcellerna eftersom de som levererades förra veckan inte var till oss och därför måste jag sluta nu för att hinna åka till … ja, vart skulle jag nu … jo till Salomonssons i Torsås för Jerker ringde och sa att spiralen är fixad och då ska jag komma ihåg och fråga om pyttipannan hos Tobbe & Fred var lika god som den såg ut att vara.