(Uppdaterad 22:53)

Han: Igår hörde vi den fågel som alla svenskar vet hur de låter med få har sett: – Göken!
Symtomatiskt nog kom den i tid till den näst sista gökada’n som förr firades mellan 25 april till 6 maj.
Enligt folktron trodde man att göken kunde förutspå framtiden. Om göken första gången ”gol från bar kvist”, det vill säga före lövsprickningen, skulle årets växtlighet bli dålig – men i år kom löven (och allergierna!) först så hon chili- och tomatodlaren kan vara glad.
Carl von Linnés lärjunge Johan Otto Hagström skrev så här år 1749 från en av sina resor: ”Första gången man om våren hörer giöken gala gifves noga akt, om han siter i nårr eller vester, ifrån det rum man hörer honom gala. Ty höres den i nårr, får man sorg det året; men om han gal i väster, blir man alt ör lyckelig, äfvenså i öster, då ingen tröst skal fela enom det året. Råkar någon få höra giöken första gången i söder (som denna vår första gök/PE), den bekommer godt och mycket smör af sin boskap om sommaren…”.

I delar av landet varnades bönderna att ”man skall ej sätta plogen i jorden om våren, förr än göken hörts”. Vilket osökt får mig att än en gång tillrättavisa alla vänner som fnittrar åt att vi har ett torp i Gökalund.
– Nej, det handlar inte om att det gökas ovanligt mycket i Gökalund.
Denna sedesamma lilla ort vid E22:an har fått sitt namn Göka efter den gamla krogen men lund efter den näraliggande Siggetorpalunden.
Uttrycket ”ta en gök i lunden” handlar helt enkelt om att få ta sig ett glas till innan man gick hem. Omkringliggande småbönder tog en kaffegök för att inte bli gökdårad av att höra göken på fastande mage.
Någon kvicktänkt hade nämligen hittat på att om gubbarna hörde en gök på fastande mage riskerade de att drabbas av diarré – men om man spetsade en kopp kaffe med lite sprit skulle skadan vara ogjord.
– Man tog ”en sup för göken”.
Vilken påminner mig om att det är hög tid för dagens eftermiddagsdrink.
Hon: och precis lagom till den dyker ett kärt besök upp från storstan, Carola och Bengt! Men tyvärr måste de vidare till Österlen på kusinträff så vi får skjuta på drinken till nästa gång, som vi bestämde måste bli väldigt snart!
Men en bild måste vi ju ha, han fick äran att stå bakom. Hade nog varit bättre jag stått där. Bakom kameran och inte framför alltså…:



Ps. Och nu kom bilder med Carola bakom linsen, alltså vad är det med mig… hädanefter ställer jag upp som fotograf, alltid 😉



Och så till sist en grön och skön bild på honom och mig. Tack Carola!

Publicerat av