Onsdag: Medan valfläsket marinerar

Han: Älskling, ikväll blir det blåstångspromenad i fullmåne, sa jag apropå gårdagens utlovade kopulerande i havet.
– Ja gör det du, sa hon och läste vidare i sin chiclit.
Fullmåne var det.
– Superfullmåne till och med.
Det betyder att månen inte bara var full utan dessutom 7 procent större och lyste 16 procent starkare än den brukar.
Den stora storleken beror på att månen befinner sig vid den punkt i sin omloppsbana där den är som närmast jorden – exakt 357 658 kilometer bort.

Supermånen såg jag stiga upp ur havet mellan det tyska krigsfartyget och det blinkande ljuset från fyren Långe Jan på Ölands sydspets.
Några orgier såg jag däremot inte, även om jag tyckte mig se ovanligt mycket tång ligga och flyta omkring utanför udden.

I övrigt: Till skillnad från våra hårt arbetande politiker som bekämpar varandra om att servera det bästa pensionsfläsket inför valet har jag gjort det enkelt för mig.
– Jag har planterat en ros – jaja efter trädgårdsmästarinnans anvisning – en David Austin som vi fick av Jojo och Matti härom dan.
Tack för den!
Austinrosor anses vara ”rosornas primadonna” och beskrivs som en blomma med ”den gammeldags rosens vackra blommor kombinerat med de moderna rosornas rika och ständiga blomning”.
Austinrosorna har ett kompakt växtsätt vilket gör dem tilltalande för många, dessutom doftar många av sorterna underbart.
– Kort sagt; en ros med vackra blommar som blommar hela sommaren.

Austinrosen härstammar från David Austin, en nördig engelsman går igång på rosor. Sedan Austin startade sin rosförädling har han tagit fram över 190 sorter. Alla sorter lämpar sig inte för det svenska klimatet, men vår ros tror att vi har fått en riktigt bra plats vid Margaretas veranda mot solnedgången.
– Den som lever får se.
Ungefär som när det gäller valfläsket till oss pensionärer.

Hon: jäkligt fördomsfullt av honom, okej då, om det inte var för bokklubben imorgon kväll så kanske det hade varit något mer lättläst eftersom jag oftast är för trött för seriösare litteratur så här mitt i odlingssäsongen. Men ren chic lit har jag vuxit ifrån. Om den inte är riktigt bra förstås.
– Och vad är riktig chic lit nu för tiden, för den delen…?

Och apropå bokklubben imorgon kväll, som är i Stockholm, så får jag väl skärpa till mig och ta bort det avflagnade nagellacket och måla nytt. Från Hermes dessutom, tack för den fina födelsedagspresenten Charlotta, så fint!!! Har ett i en annan färg, också super supersnygg, men mer vinterbetonad, som jag fick av värdinnan för bokklubben imorgon kväll i julklapp. Tack Magdalena! Älskar nagellack, och älskar Hermes. Speciellt förpackningarna!!!

Han igen: Okej då, det var kanske ingen chiclit. Hennes bokklubbsbok handlar om en kvinnlig fertilitetsläkare i Lettland som hjälper hundratals kvinnor att bli gravida men som inte lyckas frammamma några moderskänslor för sitt eget barn.
– Så det är klart; vem bryr sig om hur blåstången förökar sig?
Egentligen.