
Han: – När en journalist känner doften av blommor ser sig hen omkring för att se var begravningen pågår.
Ulf Kristerssons korta presskonferens men tröttsamt långa frågestund illustrerar än en gång mediemaktens fixering vid negativ rapportering.
Den blivande statsministerns meddelande att han begärt två (2) dagar till möttes av Krösa-Majornas förutsägbara spekulationer om att kometen förmodligen redan slagit ner i förhandlingsbordet.
– Varför skulle det annars ta sån tid att få ihop ett litet regeringsprogram för de kommande fyra åren???
Alltmer påtagligt är annars att politikjournalistiken så uppenbart kopierat sportreportrrnas fokus på spelteori och ”experternas” förhandsspekulationer om hur matchen kommer att gå men sällan går.
”Vad vill surrarna åstadkomma? Det ter sig som den mest relevanta frågan,” skriver Smålandsposten och jag håller med.
I detta fall har ingenting hänt, men kommentatorerna försöker få oss att tro att allting har förändrats. ”Antingen har Kristersson en regering i hamn till måndag eller så har han det inte. Visst, har han det inte står han med byxorna nere och har lidit en prestigeförlust. Men innan den situationen är ett faktum är surret just tidsödande surr och inte kännetecknande för något annat än att den tjattrande klassen har tråkigt.”
Både journalisterna och Kristersson älskade dagens show. Men istället för att hänga på presskonferenser och surra strunt, bör journalisterna ägna tid åt att kartlägga och analysera verkliga problem ute i samhället.

I övrigt noterar vi än en gång att de intressantaste iakttagelserna på vår tid finns på seriesidan. Jag läser dagens kommentar från Hagbart som en kommentar till att Socialdemokraterna sent omsider insett att fixeringen vid att behandla Sverigedemokraterna som orörbara bara haft en effekt:
– Att stärka SD.
Omprövningen har redan inletts inom facken. TCO har öppnat för samtal med SD ”om det behövs för att påverka i sakfrågor.” Inom LO har Byggnads redan klargjort att man kommer att etablera kontakter med Sverigedemokraterna och dess företrädare i riksdagen
– De är med och styr landet nu. Jag kommer åka till riksdagen och driva mina medlemmars intressen, säger ordföranden Johan Lindholm, som även sitter i sossarnas partistyrelse och dömer ut partiets strategi i valet att ”skrämmas” med SD.
Samtidigt öppnar Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin för att S och SD tillsammans ska kunna få igenom politik i frågor där det finns en spricka mellan Sverigedemokraterna och Kristerssons regering.
– Exakt hur, det återstår att se, förklarar Baudin.
Baudin förnekar förstås att det handlar om ett ”direkt samarbete” men vi känner igen lössen på gången. Det var så det började år 2018, när Ulf Kristersson meddelade att han absolut inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna, men göra allt som gick för att få så stort genomslag som möjligt för sakpolitiken.
Inte mycket att säga om det. Politik är som bekant inte att vilja, utan att uträtta någonting och i det här fallet har beröringsskräcken var kontraproduktiv – särskilt när man låtit spindelskräck skymma att hela det politiska fältet rör sig högerut.

Hon: klippt gräset, det var längesedan så det var ganska jobbigt, och jag blev svettig… kollade temperaturen i vattnet. +10 inne i viken. Ska jag… jo banne mig, brukar ju bada in i oktober. På med baddräkten.

Det var jätteskönt!! Doppade mig, även huvudet, två gånger. Var nog inte sista gången i år. Vattnet var klart och botten hård sand, bättre än i augusti…
Jag har mycket, mycket svårt för floskeltombola. Dvs Tobias Baudin. Han får mig att rodna, unegför som närjag såg Lucy Show som barn. Pinsam. Detta har inget med S eller politik att göra.
GillaGilla