Torsdag: Med utsikt från en gren högre upp i tallen

Han: ”Jag har både en god och en dålig nyhet”, säger doktorn till den orolige patienten. ”Den dåliga nyheten är att du tyvärr lider av en obotlig sjukdom. Den goda nyheten är att det inte är cancer.”
”Gudskelov”, utropar patienten och ser tacksamt på sin doktor.

Igår var jag på lasarettet. Gubbsjuka är vanligt bland oss gubbar. Jag syftar inte på det du tror, snuskhummer!
– Klart jag tittar på kvinnor, sa en gammal kompis när han fyllde 90. Med tillägget:
– Även om jag glömt varför.
Men nu handlar det om den mer kroppsnära gubbsjukan:
– Förhöjda PSA-värden.

Gubbsjuka.


Fick jag veta att jag hade vid min senaste hälsokontroll på Torsås vårdcentral.
– Över 5 µg/L nånting.
Vad det nu står för.
Uppriktigt sagt har jag aldrig förstått vad det fikonspråket betyder. Men jag förstått att över 5 är inte bra.
– Inte bra alls.
Särskilt inte med mitt påbrå.
Både pappa, hans bröder och min farfar dog i prostatacancer.
Garanterat över 5 nånting.

Klart jag tänker tanken. Särskilt med en ömsint fru som hotar slå ihjäl mig om jag skulle gå och dö. Även hennes pappa Bertil dog av prostatacancer. Alltså sitter jag där i undersökningsrummet och väntar på doktor Vedran nyduschad och med rena kalsonger.
Torr i munnen? Tyvärr innehåller muggen som den leende sköterskan ställer fram inte vatten utan glidmedel.
Nej, hon fick absolut inte följa med in.

Nytt perspektiv.

Innan vi går vidare. Du inser att nånting har hänt. Du läser frivilligt om prostatabesvär. Du flyter med på en ny trend. Tanter och farbröder har blivit virala. Det betyder att det är oss ”alla” pratar om.
Det vill säga, alla som pratar på våra vanligaste kultursidor.
– Åtminstone när det gäller de som tittar på linjär-tv.
Under pandemin ojade alla sig om ”de gamla och de sköra”. Vi skulle sitta hemma och måste nödvändigtvis döv skulle vi döda ensamma.
Nu är det andra takter.
SVT:s Hotell Romantik är det man pratar om. Ute är Paradise Hotell med bollibompabröst, även bland unga.
– Nu handlar det om att göra tv om ”äldre”.
Realityprogram som ”Bonde söker fru”, ”Kärleken flyttar in” på TV4 och ”Första dejten” i SVT har blivit vuxenprogram.
Beck börjar bli gammal på riktigt, men får vara med ett varv till. ”Äntligen” hette SVT:s julsatsning där Lorry-gänget gjorde comeback, nu som näradöden-upplevelse.
– Det är inte alltid en 23-åring har något intressant att säga”, säger tv-krönikören Fanny Svärd (27).

En helt annan äldresort?

Till och med Amelia Adamo är tillbaka i rutan. Förutom en fantastisk dokumentär i två delar är Amelia gäst i en ny talkshow ”av och för personer över 65 år” som har premiär denna vecka.
Amelia menar att de äldre som nu syns är ”en ny typ som tidigare inte fått ta plats”.
– Det som är bra nu är att de som syns och hörs är de som är friska och som har en annan livsstil, för tidigare pratade man bara om äldre om det var synd om dem, om rullatorer eller att de inte kommer in på hem.
– Nu får vi se en helt annan äldresort.

Nåja, pratshowenStudio 65” med Kattis Ahlström (56) som programledare verkar mest bli en reunionfest för kändisar som var kända förr men som nu är kända för att de är äldre. Bland gästerna märks säkra kort som Leif GW Persson, Amelia Adamo, Krister Henriksson, Carl Jan Granqvist, Lasse Åberg, Py Bäckman.

Som den affärskvinna hon är ser Amelia ser den kommersiella logiken att rikta tv-kamerorna mot oss äldre. ”Tidigare såg man inte äldre som en kommersiellt gångbar målgrupp – men idag har de både pengar och fortsätter konsumera, inte minst TV.”
– Vi vill ju se oss själva. Och då blir det ju många som tittar.

Man kan vända på det. ”Äldretrenden” är ett försök att göra en dygd av en nödvändighet. Den krassa verkligheten är att tv-publiken blir allt äldre, somliga kallar oss ”sistagångstittarna”. Andelen som tittar på gammel-tv minskde under 2020 till 55 procent av befolkningen. MMS som mäter mediekonsumtionen skriver: ”Den tablålagda tv:n når inga nya tittare utan ökningen av tittandet sker hos de som redan tittar mest, de över 60”.

Det är bra att de stora tv-kanalerna äntligen gör tv för sina tittare och inte för de tittare man önskar att man hade. Därför bör man även låta målgruppen spegla produktionen. ”I stället för såpatrams vore det bättre att låta de äldre journalisterna själva stå för hantverket”, skriver Johan Croneman (67) i DN och vår argaste tv-kritiker är skarp som ett gammalt rakblad: ”Hotell Romantik gränsar till lyteskomik, inte för att det handlar om äldre, utan på grund av hur de unga programledarna ser på de äldre”.

Kristina ’Keyyo’ Petrushina och Erik Ekstrand leder programmet, ”men varför välja en 25-åring och en 43-åring som programledare som ständigt ska ’förvånas’ över att ’de därä panschisarna är ju både roliga och charmiga och på riktigt’?
Ja, varför inte låta jämnåriga journalister göra program om äldre? ”Marianne Rundström, Jan och Ingalill Mosander, Tom Alandh, Lasse Bengtsson, Marianne Lindberg De Geer med flera. Öppenhjärtiga intervjuer. Bra journalistik….”. Lägger gärna till Thomas Nordegren som är en fri man nu när Sveriges radio pensionerat pratprogrammet Nordegren & Epstein efter ett långt decennium.

Varför inte ett På spåret om sjukdomar? Äsch pucko, jag skojar. Vem vill se eller läsa om sjukdomar! Inte jag.
– Därför ska jag bara kort berätta hur det gick.
Det gick bra. När doktor Vedran var klar sa han att jag är frisk.
– Våra nya prover visar att PSA-värdet var falskt. Och du har ingen cancer. Proverna visar att du har en godartad prostataförstoring, men det har hälften av alla män över sexti och åtta av tio gubbar över 80 år. Ring mig om du får problem med kisseriet, annars ses vi om ett år.

Doktor Vedran Azinovic var en skön kontakt i känsligt läge.

Eftersom jag inte har några problem ses vi först om ett år. Nästan synd tycker jag, eftersom Doktor Vedran visade sig vara en hjärtlig och trevlig polare. Han gav svar på frågor jag inte visste att jag borde ställa. Dessutom skrattade han gott åt min historia ovan som jag snott ur Norman Mailers ”Hårda killar dansar inte”.
Dö ska vi alla, men gudskelov får jag vara gubbe ett tag till innan hon slår ihjäl mig för att jag gått och dött.

Och om vi nu glömmer gubbsjukdomar: Johan Croneman sammanfattar ganska bra livet på en gren högre upp i tallen: ”När jag ser på kvinnor ser jag på samma kvinnor som när jag var 20, 25, 30, 40, 45, 50, 55, 60. Kanske inte med samma blick, men på samma sätt.”
Men det är ett annat ämne.

Nu är det hennes tur att berätta om sin dag. Hon är verkligen sjuk!

Hon: vad är det där för bild, ser ju död ut, huh! Jäkla förkylning, haft ont i halsen och varit hängig, trodde jag var på bättringsvägen igår men så bröt det ut på riktigt på kvällen. En riktig bonnförkylning som min mamma kallade det, snuvig som sjutton och hostig men ingen feber …

Men så där kan jag ju inte ligga och se ut, bäst jag går upp och sätter på gulbetorna till kvällens middag. Fast är inte direkt hungrig, inte ens sugen på drink eller snus, som han just åkt för att köpa. Tredje gången gillt. Först glömde han, sedan köpte han fel sort …


Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s