Fredag: Vindkraften drabbar oss – frågan är om vi ska ta vara på den

Han: Det blåser 21 sekunder i byarna och havet stiger, udden krymper. Imponerande vilka krafter vindkraften sätter i rörelse! I natt ska det bli 25 sekundmeter och havet i Kalmarsund förväntas stiga med 1,2 meter enligt SMHI.
Ironiskt nog läser vi i tidningen att länsstyrelsen stoppar ännu en vindkraftspark där ute i Östersjön. Där det förmodligen blåser ännu mer.

På förekommen anledning har jag skrivit om den stora vindparken Södra Victoria sju mil sydost om Öland. Havskabeln ska nämligen landas här hos oss.
Vilket vår stugförening haft synpunkter på.
– Och som bolaget tagit hänsyn i sin dragning.

Nu har Länsstyrelsen i Kalmar län alltså stoppar tillståndsprocessen för Södra Victoria. En del avparken ligger i Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna.
– Naturen tål inte den här typen av exploatering, säger Martin Unell, avdelningschef på länsstyrelsen i Kalmar län.
Det finns risk att alfåglar som häckar här från hela världen trängs undan, liksom den kritiskt hotade östersjötumlaren, menar länsstyrelsen.
Så kan det vara. Det är bra att myndigheterna skyddar fågel- och djurlivet.

På en annan sida i samma tidning läser jag Vindpark Ljungbyholm har polisanmäls. De boende ska ha fått ”utstå för lång tid av rörlig skugga från vindsnurrorna”. Boende kring parken, som ligger på gränsen mellan Nybro och Kalmar, får störas av rörlig skugga i maximalt åtta (8) timmar per år, enligt tillståndet.
Den gränsen har passerats vid sammanlagt åtta fastigheter i Brändebo, Igersdela, Österhultsmåla och Konungaryd.
– Överskridningarna är mellan två och 30 minuter årligen. Så kan det säkert vara. Lagar och regler ska följas.
– Men.

Möjligen beror det på att jag är en kraftverksunge. Uppfödd på ett kraftverksbygge i Norrlands inland. Kanske beror det på att min pappa var med och byggde detta vattenkraftverk.
– Ett antal kraftverk förövrigt.
Kraftverk som människor sex-sju decennier senare klagar på för att de förstört fisket i älvarna.

Så kan det vara. Men det är också så jag är uppfödd med föreställningen att våra vattenkraftverk bidrog till att elektrifiera landet, inklusive för Jormborna och Stora Blåsjön.
– Utan vattenkraften hade vi inte byggt Sverige som det välfärdsland vi lever i.
Min slutsats denna blåsiga dag på udden:
– Med dagens regler, lagar, opinioner och politiker hade pappas kraftverk aldrig fått byggas.
Hade det gjort vår värld bättre eller sämre?

Hon: ja men jag tycker ändå det är bra att någon tar hänsyn till övriga invånare på vår planet och inte bara ser till människans intresse…

Lämnade norra udden och tog en promenad in mot södra dito. Tre torra träd i dungen har rykt och inne i viken ligger badbryggan och hela ”playan” under vatten…

För övrigt ägnat dagen åt bakning. Förutom att följa ovädret då. Lite spännande är det allt. (Ska enligt SMHI bli ännu hårdare vindar i natt…).

Just det, vi var förbi hos grannen också och kollade så deras hus inte seglat iväg …

Han, igen: Skrev igår (för) långt om innovativ whiskytillverkning i mina gamla hemtrakter. Kanske kände du igen min kompis Gunnar Nicke Westrin. Kan bero på att du sett hans mössa på ett öl på Systemet? Skrev om det här.

Den färgglada mössan har Nicke för övrigt haft sedan början av 60-talet. Det vill säga ett decennium innan den amerikanske konstnären Gilbert Baker gjorde en känd flagga av färgerna.
Om jag inte har fel är den mössan aktuell även i en redan omtalad bok och utställning av fotografen och filmaren Jens Assur. Aktuell med utställningen ”Privat natur” på Liljevalchs i huvudstaden.
Även Jens är en kamrat i förskingringen. Vi träffades senast i världens centrum, vår lilla värld.
– På Sturehof, alltså.