Onsdag: tack hösten!

Hon: idag blev det höst på riktigt och jag började mala Chiliblandningen. Känns riktigt bra faktiskt!

Nio burkar a 38 gram klara. En bra början.

Men allra allra bäst, höstens första yogapass avklarat. Såååå skönt, nu måste jag bara fortsätta i samma anda. Två pass i veckan!

Nöjd! Namaste 🙏🏼!

Och så tre långpromenader i veckan på det. Med början igår:

10.000 steg!

PS: … och så blogga i alla fall fem dagar i veckan…

Även politik har blivit underhållning.
Han: Lekprogrammen blir allt fler i tv och även politikbevakningen har reducerats till underhållning. Dagens rapportering kring matchen Trump vs. Harris handlar därför om den vanliga sportfrågan:
– Vem vann?

Eftersom i princip alla svenska redaktioner håller på Harris är svaret givet: 
– Harris vann. 
Möjligen gjorde hon det, för även Trumps favoritkanal lyfte hennes handske i luften:
– Hon var väl förberedd, hade svar och visste vart hon var på väg, sa Fox News konservative kommentator Brit Hume. 

Även han refererar debatten som om han satt vid ringside:
– Harris fick Trump att vid flera tillfällen tappa fotfästet (”managed to derail”) under debatten.
Trump hade en dålig kväll, enligt Fox kommentator. ”Hon lurade honom framgångsrikt att gång på gång begå misstag”.
Slutsats: “She came out ahead in this, in my opinion. No doubt.”

Även bettingsajterna, de mest trovärdiga (= opolitiska) tyckarna dömer till Harris fördel. Noterar  Bloomberg News, vars tyckare också är vana vid att reducera politik till cash flow.
– Återstår att se om Trumps väljare tycker att deras gubbe även denna gång blev bestulen på segern av domarna.

Vem vann 2: Igår presenterade statsminister Kristersson sin Regeringsförklaring (innan du tycker nåt bör du läsa den till exempel här).
– Många ord, de flesta kommer oppositionen att försöka plocka isär.
För egen del noterar jag att Kristersson fick dagens längsta – och enda partiöverskridande – applåd när han slog fast det enda som forthoppningsvis kommer att stå i framtida historieböcker:
– Försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Ukrainas öde är sammanflätat med hela Europas. De för en strid på liv och död.
– Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina så länge det behövs.

Tillbaka till udden: Trenden sattes av den unge kanadensiske influencern (vad annars?) Logan Mofitt.
Numera ”The Cucumber Guy” och när något blir trendigt på Tiktok så blir det verkligen trendigt:
– De senaste veckorna har grabben med den skakad gurksalladen fått 93 miljoner träffar på Google!

Som kuriosa, eller för att visa att Tiktok är större än världen berättar medierna att Mofitts recept skapat gurkbrist på Island.


Klart man vill visa att man hänger med! Just nu är det överskott på hennes gurkor på udden. Men varför krångla till det? För egen del gjorde jag några burkar inlagd gurka utifrån ett av Mannerströms gamla recept spetsad med extra chili:

1 lagom stor gurka, skivad (inte för tunt)
1 dl ättika
2 dl strösocker från tempo i Gökalund
3 dl kranvatten
+ 1 tesked av hennes starkaste chilipulver, lagom med svartpeppar och en näve av uddens fortfarande gröna persilja.


Häll allt i en burk med rejält lock, skaka. Låt stå i kylen någon timme. Ät! Därefter kan du fylla på med färsk gurka tills du ledsnat.

Gott? Som gjord för frukostmackan med leverpastej. För att inte tala om hennes nästa hemgjorda köttfärslimpa med grönmögelost.

Lördag: Vem av partiledarna nappar först på det betet?

Han: Österjöfiskarna har protesterat, sportfiskarna också. Forskarna har lagt fram larmrapport efter larmrapport, miljöorganisationer har demonstrerat.
– Och alla vi som bor kustnära har tjatat om det i årtionden, inklusive en obetydlig gubbe på en udde i Kalmarsund.
Men nu måste väl ända politikerna och deras trendkänsliga pr-makare reagera.
– För idag ryter 36 av våra mest kända stjärnkrögare och vinnare av Årets Kock ifrån!
På landets mest prestigefyllda debattsida dessutom, bara en sån sak.

Årets recept!

Fisken i Östersjön måste räddas. ”Om vi hade samma bristande reglering av vilt på land skulle hjorten och älgen snart vara utrotade”, skriver kändiskockarna.
– Vem av partiledarna nappar först på det oemotståndliga betet?

Händer på land: Stor konst- och loppishelg i Bergkvara. För egen del fastnade jag hos Karin Gyllerfelt, som ställer ut i Bergkvara Konsthall.

Mest intressant för en terapimålare: Sällan man ser så stora format när det gäller akvarellmåleri (utom hos Lerin förstås). Här finns en annan poäng. När det gäller teater säger man att det är tystnaden mellan orden som engagerar mest.
Karin har en liknande filosofi:
– Akvarellen präglas av transparens. Allt lyser igenom och brister syns. Det där blottläggandet, eller avslöjandet, intresserar mig också i relation till de motiv jag arbetar med. I mina bilder skildras de avporträtterade ofta i utsatta, intima situationer, oförmögna att förställa sig. 
Sant.

Utställningen kan även du se 7–8 september kl. 10:00–16:00,
även 14–15 och 21–22 september kl. 13:00–15:00

PS: Vad hon, denna där, har haft för sig idag kan du se här.

Fredag: Studier i rött

Han: Fredag 6 september. Vaknar före sex. Hon är också vaken. När vi drar upp mörkläggningsgardinerna lyser en röd sol över Fimpan.
– Morgonrodnad, kallas det.
Det är inget mysterium. Det är ett tecken i tiden. När solen står lågt på himlen måste solstrålarna gå en längre väg i jordens atmosfär för att nå våra ögon. Solens breda palett av ljus filtreras på sin väg genom atmosfären och det röda ljuset är det som klarar sig bäst från att filtreras bort.
– Det blir alltså kvar mer av det röda ljuset än av de andra färgerna i solljuset, och vi upplever då himlen som röd, ett fenomen som kallas för Rayleigh-spridning.
Nu vet du det också.

Ett gammalt engelskt ordspråk lyder: ”Red sky in the morning, sailors take warning! A red sky at night, a sailor’s delight.”
Om röd morgon betyder något annat i Ukraina vet jag inte. Efter två och ett halvt års krig ockuperar Putins regim cirka 20 procent av landet; Krimhalvön, samt stora delar av de östra och södra regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Ukraina å sin sida hävdar att efter fyra veckors motoffensiv kontrollerar deras trupper 100 ryska städer och byar och mer än 1 294 kvadratkilometer av ryskt territorium i Kurskregionen.
– Nyhetsbulletinerna hävdar att Putin är förbannad och ”ser rött” över denna snabba scenförändring.

.Sant eller inte, de små historierna är intressantare: I Kursk sätter ukrainska soldater upp kort på raserade städer, offer för Putins fullskaliga invasion.
– Lokalbefolkningen verkar helt oförstående.
I ett nyhetsinslag talar en ukrainsk soldat i Kursk med en lokal rysk kvinna. Hon säger att hon har levt i konstant rädsla sedan kriget började.
Soldaten frågar henne när kriget började och hon svarar att kriget började den 6 augusti.
– Ska vi skratta eller gråta?

För denna ryska kvinna i Kursk-regionen började kriget inte i februari 2022 när Putin anföll Ukarina, och definitivt inte 2014 när ryska trupper invadera Krim.
– För henne började kriget först när kriget kom till Kursk.
För alla som utan censur följt kriget från början är det surrealistiskt att inse att för de flesta ryssar började kriget inte alls.
De vet förstås att Putin startade någon form av militär operation, någonstans långt borta, på TV.
– Nu inser de att kriget kommit till dem.

Som sagt, ska vi skratta eller gråta över denna okunskap?

Hon: På tal om röd så gjorde jag en tomatrisotto igår (den ska vi äta resterna av idag), den var jättegod! Mycket godare än jag trodde, men min blev inte alls lika röd som den i receptet …

Kanske för att jag hade lite gula tomater i den andra ”omgången” tomater i receptet. Men först hade jag piennolotomater precis som det stod. Oavsett färgen så kan jag hett rekommendera DN lördags recept:

Trevlig helg!

Torsdag: Krikon, något helt nytt för mig

Hon: helt plötsligt häromveckan upptäcker vi en buske i trädgården utanför torpet som har en massa plommonlika frukter. Smakar lite samma, fast syrligare. Vi kom på att det nog är krikon. Plockade inga då men idag skulle jag plocka gråpäron och kom på att jag kanske kunde göra lite marmelad på krikonen och skördade sådana också. (Var i rödaste rappet, många var redan övermogna.)

Det var ett jäkla pill att få ut kärnorna kan jag säga, men väl i grytan var bara färgen på den kokande sylten värt mödan, så snygg.

Men färdigkokt och upphälld på burk var den kanske inte lika snygg, men förhoppningsvis god. Kryddad med lite kanelstång och en skvätt rom. Avsmakning på frukostmackan imorgon.

Och så en bild på gråpäronen också. Både krikon och gråpäron är väl ”gamla frukter”, passande ett torp från 1860. Kanske planterades de redan då, päronträdet är i alla fall väldigt mossigt och skruttigt.

…. och så nyheten som spårade ur och försvann

Han:Krikonen var goda, nu till något surare: I tisdags bjöd regeringen in media för att presentera sin satsning på det eftersatte järnvägsnätet och annan infrastruktur. ”Regeringen vill att hela Sverige ska fungera”, heter det i pressmeddelandet. ”Transportinfrastrukturen är avgörande för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Regeringen prioriterar att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt”.
– Äntligen!
Jag lånar Gert Fylkings klassiska kommentar, men utan ironin.
– Som vi har väntat!

Regeringens plan. Fri tolkning

Den kommande infrastrukturpropositionen kommer att omfatta nästan 1200 miljarder kronor, en ökning med 200 miljarder de kommande 12 åren. Den största infrastrukturpropositionen på 15 år. De kommande tre åren satsar man 15 miljarder extra på underhållet.
– Bra för klimatet, bra för oss som gillar att åka tåg.

Vi lever i en landsända där få tåg går och de som går är ofta försenade eller inställda. Flyget till Bromma däremot fungerar hyggligt.
– Även om det hänt att jag hamnat i Kallinge Ronneby istället för i Kalmar, 11,4 mil norrut där min bil står.
Nå.
På samma pressträff där den stora tågsatsningen presenterades meddelade regeringen att man tar bort flygskatten.
Det innebär att staten avstår 1,8 miljarder i skatteintäkter för att förbättra för dem som behöver flyget.
– Bra för de landsdelar som saknar tågförbindelser. Bra för oss som ibland flyger eftersom tåget inte går att lita på.
Men som vi alla redan vet:
– Dåligt för klimatet.
Förvisso inte lika dåligt för klimatet som mångmiljardsatsningen på järnvägar är bra, men ändå. Dåligt.
Jäääättedåååligt!

Under sommaren har Sveriges största morgontidning uppmärksammat tågkaoset i en serie intressanta artiklar där hårt arbetande journalister engagerat smiskat regeringar och myndigheter för tågkaoset. :

Mycket bra! Alltså kastade jag mig över tidningen för att se hur redaktionen kommenterar regeringens presskonferens.
Svar: Jodå, en hel sida på bästa nyhetsplats, med ettan-puff.
– Om flygskatten!
Vinkel: Dåligt för klimatet.
Jäääättedåååligt!

Den största satsningen på infrastruktur i modern tid fick inte plats i Sveriges största morgontidning.

Däremot inte ett enda ord om vad satsningen på järnvägen. Inte heller idag tycker tidningens nyhetsredaktörer att 200-miljarderssatsningen är värd att uppmärksamma.
– Inte ens en liten skitrubrik i marginalen.

Jag erkänner, egetintresset ljuger inte. Jag tycker om att resa till huvudstaden med tåg och vill därför läsa mer om vad regeringen konkret tänker göra åt tågkaoset.
Missförstå mig rätt.
– Detta både för att det har betydelse för oss i en bortglömd del av Sverige – och för att jag bryr mig klimatfrågan.
Dagens Nyheter gör däremot en annan nyhetsvärdering.
– Uppenbarligen sätter man punkt efter den regeringskritiska kampanjjournalistiken.

Dagens Nyheter devis är ”För en upplyst värld”. Självbilden är som vanligt magnifik.

PS: Apropå alte kameraden Gert Fylking så träffades vi härom veckan på en kräftskiva i huvudstaden. Alltid lika roligt. Även när skyfallet fick taket på en känd uteservering att ge vika.
Vad tror du att legenden sa?
– Äntli …!

Tisdag: Rapport från uddens fulaste gräsmatta

Oslaget.

Han: Lyssnar som vanligt på Vetenskapsradion på P1. De vilda växterna får nu sin första fröbank i Sverige.
– En stor nyhet i vår lilla värld.
Som osökt får mig att berätta mig att vi förmodligen har uddens fulaste gräsmatta.
Eller: Det är egentligen ingen gräsmatta längre.
– Men det var en gräsmatta.
En hårt tuktad grässvål som i alla andra villaträdgårdar.
Vi är lite stolta över vår icke-gräsmatta.
– För plötsligt är det trendigt med fula gräsmattor.
Det anordnas till och med tävlingar i vem som har den fulaste:

Enligt Oxford Companion to Gardens, de trädgårdsreligiösas bibel, kan en gräsmatta definieras så här: ”En gräsmatta är ett naturligt växtsamhälle vars kultivering har som syfte att bibehålla balansen mellan de olika gräsarterna”.
Sveriges lantbruksuniversitets definition lyder: Gräsmattan är ett av människor skapat växtsamhälle som består av kontinuerligt klippt gräs. Gräsmattan är skapad för att fylla olika funktioner (rekreation, sport eller estetiska syften). Gräsmattan innehåller i vissa fall spontant förekommande örter.

Grässvålen är ett viktigt särdrag hos gräsmattan, påpekar SLU i En handbok. Alternativ till gräsmatta i Sverige och enligt Nationalencyklopedin (http://www.ne.se) definieras grässvål som det ”översta, rotfyllda jordlagret av gräsmark tillsammans med det (korta) gräs som växer där /…/ Det byggs upp främst av minerogena partiklar och humusämnen och hålls samman av en tät filt av gräsrötter.”

De svenska nationella riktlinjerna för gräsmatteskötsel delar in gräsytor i fyra typer, skriver forskarna på SLU:”Högt gräs kräver klippning 2–5 gånger per säsong, medan konventionella gräsmattor kräver frekventare klippning, 12–20 gånger per säsong (beroende på väderförhållandena). Prydnadsgräsmattan ska klippas 18 till 25 gånger per säsong och kräver det kortaste gräset, 2,5–6 cm.”

Låter inte så kul, eller hur?
– Det är det inte heller.
Ändå upptar gräsmattor 40-60 procent av Sverige urbana grönområden, enligt  SLU. Det betyder att cirka 2 500 000 hektar av vårt land utgörs av grässvål.
Eller på ren svenska:
– Storleksordningen 5 miljoner fotbollsplaner, ofta ihopklumpade i större kluster.

Varför det inte låter så kul? Därför att alla dessa snaggade skinnskallar förvisso är gröna– Men de gör inte mycket grön nytta.
– Snarare tvärtom.
De är en belastning för miljön trots att de enkelt hade kunna gynna den biologiska mångfalden. Hårt klippta gräsmattor gynnar inga pollinatörer som bin och humlor, producerar inga frön eller frukter och har ungefär samma biologiska mångfald som betong. 
Det är Mark Hostetler, professor i ekologi och bevarande vid University of Florida, som myntat uttrycket:

Nästa alla av oss älskar vi blommor, eller hur? Och alla har vi lärt oss det där med blommor och bin.
Och bin och andra pollinatörer blir allt färre, det har vi märkt inte minst denna sommar.
– Det är en av orsakerna till varför ”fula” gräsmattor plötsligt hyllas.
Medan grässvålen breder ut sig på alltfler hektar, så upptäcker allt fler att det istället det så kallade ”ogräset” som är räddningen. Du må tycka att du har gröna fingrar, men i ett avseende har sanningen redan vissnat omkring dig:
– Det är inte din fina gräsmatta som ökar antalet fjärilar och bin omkring dig. Det är ogräset som du kämpat så hårt för att ta bort.

Grässvålsmattor är ett amerikanskt påfund, importerat och upphöjt till social ingenjörskonst under det socialdemokratiska folkhemsbygget (1930 – 1970-talen).
– Idag, ironiskt nog, ett fenomen som i första hand försvaras av villaägare som röstar borgerligt.
Om detta har jag skrivit.

Jag avslutade med en liten anekdot: Grässvåls-fundamentalisterna finns numera i alla politiska kretsar. Gängstrukturen är stabil i stora delar av landet, även om det sker ett inre sönderfall.
– Det förekommer utbrytningsförsök. I många kommunen finns det till och med stödpersoner som hjälper avhoppare att bryta det jobbiga innanförskapet.
Så även i vår kommun.
– Och det mentala stödet behövs för det är inte lätt att veta hur man ska våga gå vidare, berättar en avhoppare som vill vara anonym.
En ganska tragisk figur, faktiskt:
– Jag vill ju egentligen gå mycket mycket längre, mumlar han. Men när jag drar igång gräsklipparen är det som om grässvålen liksom ropar på att jag ska befria den från blommor och örter och bin och humlor och …”


Men i år har jag alltså stått emot begäret. Därför har vi just nu den fulaste gräsmattan på udden.
– Och det känns fint på nåt sätt.
Nästan som om jag vore lite religiös när det gäller min omvändelse.

Kalender för alternativ gräsmatta. Källa: SLU.

Nu väntar vi på att de sista röllikorna, stråket av backtimjan, rödbläran och rödplistern och de små blåklockorna ska dansa färdigt för denna sommar. Sedan ska vi bara slå resten så att fler arter kommer tillbaka i vår.
– Då har vi åter den kanske vackraste blomsterängen på udden?

PS: Vår ”förfulning” inleddes våren 2020. Den sommaren identifierade Axel 59 blommor och örter som överlevt tack vare hennes kamp mot mina kalhyggen.

PS 2: I helgen har vi slagit vårt gemensamma blomsterängsprojekt på den andra udden.

Hon: … och mina plantor är också väldigt ”fula” nu, men jag skördar fortfarande, både tomater och chili.

Dagens skörd…

Måste verkligen börja mala kryddor nu innan de ramlar av den stoooora brickan de ligger på.

Och från andra hållet. De ligger ju ändå ganska ordnat 🙂

Söndag: 1:a september. Välkommen höst!

Hon: Citronträdet är nu tungt av mängder citroner. De börjar skifta i gult och är stora och fina, så det är hög tid att skörda och göra årets sats limoncello.

Den ena grenen slår nästan i backen så nedtyngd av citroner är den, risk att den går av om den blir inte blir befriad från de största. Dessutom blir nog de små bebis-citronerna glada åt att få ta del av mer av trädets näring, och utrymme att växa.

Han: Imponerande! Som kraftvrksunge uppvuxen i Frostviken är jag varje år lika förbluffad över att det överhuvud taget växer citroner i Sverige.
Mycket har förändrats sen förr-i-tiden-tiden. Läser en kul historia i Kalmar läns tidning:
– Vad du ser dålig ut.
– Ja, jag fick sitta och åka baklänges på tåget ända från Stockholm, och det tål jag inte.
– Men du kunde väl ha bytt plats med någon.
– Nej, det gick inte för jag var ensam i kupén.

Det fanns en tid när vi inte förstod vad som var poängen i den historien.
Man visste sin plats och man följde regler.
– Tror jag i alla fall.

Kanske är det bara en del av den svenska myten om det lutherska ”lagomlandet”.
– Du ska inte tro att du är något.
Jantelagen, som inte ens är svensk utan dansk (påhittad av Aksel Sandemose som hellre ville vara norrman än dansk), men som likt förbannat får svenska politiker att år 2024 resa till Danmark för att be om ursäkt för att de alltid lika stöddiga danskjävlarna rekryterar våra svenska pojkar som barnsoldater.


Vad som är fel? Danmarks justitieminister borde förstås ha krupit på sina knän genom hela Sverige för att beklaga sig över dessa barnarov.
Men icke!
– Varför?

– Tänk tanken att svenska gangsters ägnat sig åt trafficking av danska småpojkar.
– Vilket jävla liv det skulle bli. Men nu är det plötsligt VÅRT FEl att danska drenger inte har vad som krävs!
– Och då åker våra politiker över sundet och ber om ursäkt …
– Exakt! Och varför?
– För att vi svenskar är så jävla mesiga och självutplånande!

Kanske, tänker jag efter att ha haft intensiva diskussioner med en ung polis.
Eller beror det på att vi är så jävla bra.
– Jag menar, trots all självkritik vi är trots allt bland de lyckligaste mänskobyarna i världen.
Bland de absolut rikaste dessutom och totalt sett tillhör vi de nationer som har den bästa livskvaliteten på hela vår stora runda glob!

Och inte minst: Snart kommer våra danska vänner och njuter av fågellivet på udden. Då ska jag berätta ovanstående historia för Axel (som egentligen är norrman som Sandemose men flyttat till Danmark).
– Han kommer garanterat att skratta åt den dumme svensker.

Hans favorithistoria är den här (min med):

 Sanna, när vi slutar skratta åt den historien ska jag börja oroa mig för att vi svenskar blivit ett mesigt och degenererat folk.

Torsdag: En del är bara mer jämlika än andra

Han: Jag förstår inte varför alla hånflinar åt direktörerna på Svenskt Näringsliv. Mitt i debatten om arbetstidsförkortning avslöjas att på näringslivets kontor har man redan sänkt arbetstiden till 37,5 timmars arbetsvecka under större delen av året och 32,5 timmar under sommarveckorna.
– Men att direktörerna är emot att alla får del i samma arbetstidsförkortning beror nog bara på att de kan sin Djurfarmen:
”Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra.”

George Orwell skrev sin klassiska satir redan år 1945. Men alla förstår inte satir och det ska man inte häckla obildade människor för.

Villa Villekulla.

Apropå att bara tänka på sig själv så lyfter våra kompisar Ugglorna från Djurgården efter 22 år i samma lilla anspråkslösa rede.
Kul för dem. Trevligt för oss som får ett nytt hak att hänga på. Jag undrar bara en sak:
– Vad händer med Jacko?!!

Är han informerad? Vet han var han ska bo när han återvänder från Afrika i vår? Flyttar han med till en ny adress?
– Ska jag ingripa och erbjuda honom en plats här hos oss på udden?

Åtta år har silltruten Jacko återvänt till Ugglorna efter sin vintersemester i södra Afrika.

Men apropå att tänka bort sig själv Det byggs färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitiker bor, visar ny nationalekonomisk forskning.
– Det är tydligt att politiker placerar nya, impopulära byggprojekt i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet som citeras i dagens medier.
– Va säger du! Är det ett dåligt aprilskämt eller …?!

Så tänker väl inte våra jämlika politiker? Jo, det är inget skämt, studien publiceras i den mycket seriösa tidskriften Journal of Politics. Där framgår med oönskad tydlighet att när de svenska forskarna analyserar samtliga kommuner visar det sig att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade områden med högutbildade höginkomsttagare och bostadsägare.
Och just där ges inga bygglov till stora, fula bostadslängor.
– Konstigt tycker jag.
Men så bor jag på en udde.
Här bor inga politiker.
Däremot ville de bygga ett stort bostadsområde inåt viken.
Den idén har nu skrotats och det hedrar ansvariga politiker att de i vårt fall insett ”att det inte nödvändigtvis är bäst att bygga där det inte bor politiker”, som professor Olle Folke formulerar det.

Måndag: Så har vi det när vi har det sämst

Han: Härom veckan ramlade jag ur sängen. Det är inte så kul som det låter. Det gjorde ont, jävligt ont, för vår säng är 1,10 meter över markplan (pga att jag monterade sängen fel och jag därför sover på en sarkofag).
Fel! Egentligen ramlade jag inte, jag kastade mig ur sängen eftersom jag hade en mardröm om att något, oklart vad men muränaliknande väsen, angrep mig från hennes sida av sängen.
– Vilket osökt gör att jag kan berätta en historia som jag tycker är ganska dråplig.
Den handlar om Putin, den stackars idioten som fått känna på sin egen bittra giftkur.


En historia som cirkulerar i Ryssland går så här:
– Putin vaknar i en mardröm 14 dagar efter ukrainarnas förödmjukande anfall i Kursk. När han tittar han upp ser han sin föregångare Stalins spöke som undrar:
– Vad hände?
– Nazisterna har angripit oss i Kursk, klagar Putin. Mina generaler och soldater flyr och det känns för jävligt. Vad skulle du ha gjort i mitt ställe?
Stalin kliar sig i mustaschen, medveten om att Pulin saknar skäggväxt. Sedan säger han:
– Ta det lugnt tavaritj, gör som jag gjorde år 1943. Kalla in ukrainarna, de är våra bästa soldater. Och be sedan amerikanarna om mer vapen.

PS: Slaget vid Kursk år juli 1943 kallas världens största pansarslag. Tusentals tyska och sovjetiska stridsvagnar och hundratusentals soldater drabbade samman i en kamp som definitivt skulle avgöra hur kriget utvecklas de kommande åren.
Kursk var också namnet på den ryska ubåt som år 2000 sjönk med 111 mans besättning.

Nu till något roligare. Har återvänt efter trevlig dagar med mycket skratt. Först träffade jag ”Tian”, vårt yngsta barnbarn tills vidare. Bekräftar en tes vi upprepat i sommar:
– Hade vi vetat hur trevliga barnbarnen är skulle vi ha hoppat över ett steg.

Vårt tionde barnbarn, Olivia.

Därefter den årliga kräftskivan, denna gång på Sturehof. En av få föreningar jag av begripliga skäl fortfarande tillhör och den enda där man öppnar champagneflaskorna med svärd.
– Och vem passar bäst stå för klassiska sabreringen om inte gängets hedersordförande, Carl Jan.

Förutom kräftor serveras gamla historier som alla hört, särskilt Tomas Bolmes. Till vickning serveras även varmkorv, som vanligt donerade av Korvakademins Janne Scherman.

Tack Pelle och Sturehof, tack Bertil för att håller ihop ett kul gäng (26:e året!).
– Och det var bara slutet på början av min helgresa.
Dessutom fick jag vara med om ett mycket trevligt i 80-årskalas i familjen.
– Grattis Anna Beata!

Sedan vaknade jag hos goda vänner som visade att Gnosjöandan även lever på Östermalm.
– Om du undrar hur man gör äppelmos så vet jag det nu:

Och resan avslutas som vanligt med en kontemplativ lunch i ensamhet på favoritkrogen.
Det var väl allt jag hade att rapportera.
– Så har vi det när vi har det som sämst.

Lördag: medan han är i storstan…

Risk för ras…

Hon: hade tänkt göra massa nytta, till exempel börja mala Chiliblandningarna. Högen med torkade chilis är jättestor nu, och det är ingen liten bricka:

Hade också tänkt koka ett par batcher ketchup innan de skördade tomaterna ruttnar. Men inget har jag gjort. Igår städade jag halva dagen, och idag har jag klippt gräset, lite. Båda sakerna i och för sig välbehövliga. Men…

Klart läsvärda!

…istället har jag läst, och nu satte jag mig för att börja med en ny bok som kom med EarlyBird imorse. Tur för jag läste precis ut den senaste delen av Katarina Widholms böcker om Betty.

Nu tänkte jag läsa ”Det slutar med oss” som tydligen just blivit film, och har sålts i stora upplagor världen över. Får se hur den är. Dedikationen lovar i alla fall gott:

Fin på något vis

Tisdag: Man tager vad man haver…

Fransk tomatpaj med karamelliserad lök.

Hon: Gillar när jag kan koka ihop något av det som finns antingen i trädgården eller frysen. Idag blev det en paj på egenodlade tomater och gul lök. Resten av ingredienserna fanns i ”ladorna”. Handlar sällan nu.

Löken har verkligen grott bra i år, kanske inte vitlöken precis, de flesta blev ganska små. Men de gula och röda är stora och idag skar jag bort den nu torra blasten och la lökarna i en låda. Räcker nog ett tag in på hösten. Och sen blir det purjolök…

Två pallkragar har jag med fina purjolökar. Kul, första gången jag odlar det. Lite meckigt, precis som med de andra lökarna. Jag odlar från frö. Mer sport än sättlök. och mer jobb. Så väldigt roligt när skörden blir lyckad.

Han: Nu till vd som är viktigt för andra kvinnor. Efter det ökade säkerhetshotet mot Sverige har polisen i sommar infört ett förbud mot väskor på alla större evenemang. ”Men väskförbudet blir i praktiken ett hån mot kvinnor”, menar Dagens Nyheters ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz (DN 17 aug 2024).
Orsaken fattar till och med en gubbe på en udde:
– Kläder för damer saknar nästan alltid fickor!

Om detta har även jag skrivit (se: Kjolarna avslöjar inget längre).Men jag medger att jag inte insåg vidden av polismaktens hån mot kvinnligheten.
Isobels argument är överväldigande: ”För jag bär alltså, i likhet med de flesta kvinnor, nästan alltid med mig en väska. I den har jag sådant som telefon, plånbok, hörlurar, näsdukspaket, nycklar, halstabletter, pennor, ett par olika läppstift, värktabletter, hårsnoddar, mensskydd och tyvärr alldeles för ofta något ätbart som jag köpt men glömt att äta och som gradvis blivit allt mer likt något från en bronsålders­utgrävning. Allt det här är förvisso inte strängt taget nödvändigt en vanlig dag, men rätt mycket är sådant som det vore svårt att klara sig utan. Om jag går på match, konsert, festival eller något annat som räknas in i polisens definitioner har jag ingen möjlighet att bära med mig ens en bråkdel av de här sakerna.”

Varför tiger Annika Strandhäll (S) när debatten verkligen behöver henne?

Varför tiger hon?

Nu till något helt annat. Uttrycket ”Egetintresset ljuger inte” brukar tillskrivas Karl Marx men kan spåras till 1600-tals filosofen Thomas Hobbes och nu ska jag berätta om dagens stora nyhet i min värld.
– Återvinningscentralen, Lindbergs (XL Bygg) och Södras stora bygghangar, se där tre favorittillhåll för manlig kontemplation, idéutbyten och storslagna planer.

Sedan i januari har det legat svarta moln över Bygghangaren, där otaliga byggplaner materialiserats i många kvadratmeter hyvlade bräder och trallvirke.
– Men idag läser jag att det finns det hopp om en fortsatt ljus framtid för oss nybyggare och kolonisatörer.

Eftersom jag inte har några byggplaner (just nu) har jag ägnat min kreativitet åt att skapa en pizzasallad.
– Det är faktiskt första gången. Eftersom jag inte har några byggplaner (just nu) har jag ägnat min kreativitet åt att skapa en pizzasallad.
– Det är faktiskt första gången.
Inget märkvärdigt, men den matchar hennes franska tomatpaj.

Mitt recept: Hennes 2 sista vitkålshuvuden (små), en skvätt vitvinsvinäger och dito vatten; en nypa av min torkade oregano, en halv dl olivolja, en tesked salt, svartpeppar och en av hennes vackra paprikor.
– Som sagt, inget märkvärdigt. Men om jag inte minns fel var det Picasso, som efter en händelserik dag hävdade att han vägrade gå och lägga sig om han inte lärt sig nåt nytt under dagen.  
God natt!