Måndag: städ- och soffväder

Hon: hård och kall nordostlig vind med hagelskurar, burr… men jag har städat i flera timmar och det känns jättebra. Förtjänt av soffan resten av eftermiddagen. Han däremot har dåligt samvete och skyller nu på symtom liknande Corona, vilket jag förstås verkligen hoppas att det inte är. Ta en Ipren, sa jag, kanske ska testa med att fresta med en måndags-drink istället och se om han piggnar till ;).

Ludde och Vilda, kissarna alltså, har också äntligen funnit ro efter mattes städande. Verkar som om de tycker det var ett väldigt underligt beteende för att vara matte (hrm…) och flydde ut.

Han: Ligger här i den andra soffan och funderar över vädret. Lyssnar på Nordegren & Epstein på P1. Läser en mejl från min gamle kompis Gunnar ”Nicke” Westrin. Coronan får oss att värdera saker annorlunda. Nicke skriver krönikor i Norrländska Socialdemokraten (NSD): I dessa coronatider gäller det att hitta det positiva, kanske inte så lätt. Jag fick plötsligt för mig att tiden är som gjorda för coronastädning, koll, kasta alla de jobb mm man gjort genom alla åren, både som lärare och skribent. Fem svarta sopsäckar fylldes på nolltid. Tänk hur man sparar. Nu till det riktigt roliga, något så väldigt uppmuntrande så här i orostider. Vaknade exakt klockan 01.00 i natt (natten mot lördag) av att katten hoppade upp i sängen. Sånt är mysigt, men sen kunde jag inte riktigt somna. Löste lite korsord, katten spann så det dånade i huset. Exakt klockan 01.29 hörde jag ljudet…tut tut- tut tut- tut-tut, allt starkare och som högst rakt över hustaket. SÅNGSVANARNA. Av ljudet att döma var det bara ett par som kom, de första för året. Vilken ynnest att få vara med om ett sådant, jag skulle vilja säga, dramatisk scenario. Då blev katten Sinatra och jag så glada att vi kutade upp i köket och kokade kaffe. VÅREN ÄR I ANTÅGANDE!!! 

Låter bra. Nicke bor i Råneå och i Tornedalen. Här på udden har våren tagit paus. Några sångsvanar ser vi till, deras kusiner, familjen Knölsvan, hälsade på en stund i morse, men drog sig snart in i lä.
Det blåser kalla småspikar från nordost. Det är 3 grader varmt. Men det känns som minus 3, enligt SMHI. Det beror på vinden, 16 s/m i byarna.
Det betyder ”hård vind” på land och kuling till sjöss. Förr i tiden sa man 7 Beaufort, i vår bildrivna tid skulle man kunna säga att det vinden kör över udden i 50-61 km/h.
Härom natten blåste det 25 m/s. Det stormade, alltså.

Ska man vara noga med detaljerna, vilket man ju vill vara när man just lärt sig något nytt: Gränsen för storm går vid 24,5 m/s. Det läser jag i Nils Holmqvists ”Himlen är vackrast med lagom mycket moln” (Volante). Utmärkt bok att läsa i mitt lilla To-bliotek. Att vinden väger in som storm vid 24,5 m/s beror på konverteringen från sjömansspråkets ”knop” med sina bågminuter och nautiska mil på 1852 meter.

För riktigt länge sen sa man att storm var lika med 10 Beaufort. Detta efter Sir Francis Beaufort som utvecklade en vindskala för brittiska örlogsfartyg. Det lustiga med Beaufortskalan är att den inte mäter vindstyrkan utan vad som krävs för att manövrera fartyget i en vind. Beaufort 0-4 anger således vilken fart ett skepp kan nå med alla segel satta. 10 Beaufort, som anger gränsen för storm, handlar om hur skeppet hålls flytande. På land definieras 10 Beaufort som när ”träd ryckas upp med roten, betydande skador på hus”.

Vimpel i kuling.

Nåja, nu tycker hon att jag är långrandig igen. Jag är glad att det bara blåser kuling och inte stormar idag. Har trots det bestämt mig för att gjuta fast växthusets fundament. Får egentligen inte gå i butik, men har redan handlat plintar och gjutningsrör på Lindbergs.
– Vad som fick mig att göra som hon vill? Tja, även jag inser vems fel det är om växthuset flaxar iväg ut mot Garpens fyr. Dessutom: Eftersom jag kör bil vet jag hur det känns att köra in i älg i 90 km/h.
10 Beaufort och 25 s/m motsvarar en hastighet på 90 km/h och ett växthus saknar trots allt säkerhetsbågar i stål.

På förekommen anledning: Bild på bondens ladugård på andra sidan viken. Citerar Tv-profilen Jesper Rönndahls visa om 10 Beaufort: ”På tio är det riktig storm och ut i hagen välter kor, och om man var där ute blev du nog av med lillebror”.
Soffan framstår alltmer som en plats man ogärna lämnar.

Publicerat av

3 reaktioner till “Måndag: städ- och soffväder

  1. […] Första gången jag öppnade asken framstod föremålet som någonting märkvärdigt, inte i sig utan på grund av den rymd som fanns omkring den. ”Ett tomrum som inte var fyllt av ord” för att tala med Italo Calvino och det tog ett tag att förstå hur ventimetern funkar. Sedan har det blivit en vana att hålla upp det smala glasröret mot vinden.– Som mest har jag mätt 23 sekundmeter på den yttersta stenen på udden. Eller snarare x Beaufort, ty Bertils ventimeter är baserad på Beaufortskalan. Detta efter Sir Francis Beaufort som utvecklade en vindskala för brittiska örlogsfartyg på 1800-talet och som jag tidigare skrivit om. […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s