

Hon: men först chockartat uppvaknande via sms…

Panik utbröt i huset, ut och ropa, Ludde kom inspankulerande direkt, helt oskadd, verkade dessutom väldigt harmonisk och nöjd. Pust!!! Vilda då… ut och ropa igen. Husse visslar. Hon kommer nu säger han. Och så hör jag ett konstigt jamande, hjärtat stannar, hon är skadad tänker jag direkt… men inte, hon kommer stolt spatserande med hög svans och en stor mus i munnen. Det var nog Nisse som kom hem med svansen mellan benen i går kväll. Uddens revir är säkrat. Och sms nummer två från bästis-Ancy var att de hade kollat med Nisses matte att han var hemma och ok också. Pust!

Och sedan fortsätter morgonen med mer kattnyheter och jag har ansökt om att få gå med i hemlösa katter Kalmars FBgrupp*, förstås!
PS, scones bakade jag som tack till världens bästa son, Adam, som förutom vattnat i timmar när vi varit borta också kelat med kissarna plus lagade världens godaste bolognese till oss när vi utmattade kom hem i gårkväll! Idag åker han tillbaka till storstan och tystnaden sänker sig över Udden för den här säsongen.

Han: Omtumlande morgon. Även om paniken koncentrerats till mattes huvud. Men det är hjärtat är fullt av brukar ju drabba även andra. Så vi i fortsätter i djurens värld.
Roligt att komma tillbaka till Stockholm efter fem månader. Två dagars besök räcker för att jag ska uppmärksamma nya företeelser. Till exempel att i huvudstaden finns det totemdjur. Fredrik Strage, musikskribent på Dagens Nyheter: ”Som innerstadsbo är jag så ovan vid vilda djur att jag inbillar mig att de kommer med ett budskap varje gång de uppenbarar sig. I höstas raskade en räv utanför Coop vid Rådhuset och jag tänkte genast att det var ett så kallat totemdjur som kommit för att ge mig andlig support.”
Strage har sett ett totemdjur* när han promenerade längs Norr Mälarstrand med sin barnvagn. Det vill säga, han mötte en bäver, men Strage, som är en ödmjuk person och har anledning till det, har läst att bävern är ”ett totemdjur som hjälper oss med struktur och organisation” (Healing iFokus). ”Det låter nyttigt för mig som sedan coronautbrottet kämpat för att ersätta alla mina inställda föreläsningar och dj-gig”, konstaterar han.
Genom bävern kan vi låta ”vår inre värld skänka oss tillit och skapandets gåva”, har han dessutom läst på sajten Trusted Psychic Medium – ett annat hipsterforum som hävdar att blotta synen av en bäver motverkar ”slapphet och prokrastinering … ”problem som ofta drabbar mig när det är fint väder”.
Där ser man.

Du fattar vad som rör sig i mitt huvud efter att ha läst detta.
– Jag tänker naturligtvis på den haltande truten, som jag berättade om* härom veckan.
Jag kallade honom Luis Dega, eftersom han såg ut att tillhöra det svaga könet, hade bestämt sig för att stanna kvar på vår vindpinade udde och påminde mig om Dustin Hoffmans sorlige rollfigur i filmen Papillon.
Alltså, hade jag mött mitt totemdjur? I så fall borde jag vara dyster, ty Luis Dega är död. Lika död som den döda papegojan i Monty Pythons sketch och jag begravde honom utan att ens berätta det för er kära läsare.
Inte vidare finstämt gjort.
Frågan blir nu hängande över mitt huvud som ett Damokles svärd.
– Vilket budskap kom Dega med?
På Trusted Psychic Medium läser jag det vanliga att måsfåglar symboliserar frihet (minns när Moderaterna använde den i sin reklam, långt innan dagens statsintervenerande politik (mer företagsstöd i coronatid, förbud mot fri rörlighet för invandrare etc etc), men även existentiella budskap som att ”gåvan av en lättare attityd” till livet. Nytt och käck känns vetskapen att trutar kommer med kunskapen att ”även med ett otrevligt utseende och ett oorganiserat liv kan du se situationer med tydlighet och se dem ur olika perspektiv”.

Fattar nu att det inte var någon tillfällighet att Luis Dega landade just på vårt tak! Nästa gång ska jag vara mer uppmärksam. Vad betyder det att Ensamma Ålakråkan fått sällskap av två andra vise män?
Snart bör en och annan rävunge dyka upp, det brukar ske i slutet av sommaren. Fredrik Strage, som även han mött detta långsvansade totemdjur, har redan get mig en ingång. Räven, har han läst i new age-tidningen Nära, representerar visdom, smidighet och lyhördhet – ”och den välsignade mig med ett besök under en period då jag kände mig dum, klumpig och tankspridd.”
En sån själslig handpåläggning vill jag ju inte missa när hösten är här.

PS: Den ende jag berättade om Degas död var för Uggla, min evigt allierade på de sju världshaven. Han bor på Djurgården och håller sig med en fin silltrut som heter Jacko (”verklighetens Jonathan Livingstone Seagull”) och till skillnad från vår gråtrut vintersemestrar på Zanzibar.
Uggla berättar att han just larmat upp Djurhjälpen. Jackos fru fått en sticka i foten, eller nåt.

Hon: varit och handlat på Tempo och hämtat hans paket från Arket. När jag passerar Ancy och Håkan ser jag att nya vägskylten kommit. Hoppas de satt upp en som man ser när man kommer från Udden också…👴🏻💨
Publicerat av