Lördag: Det händer intressanta saker bortom udden också

(Uppdaterad senast 17:02) Han: Vaknar med värk i armbågar och axlar men med en redan vaken och vacker fru och inga döda möss på mattan. Bara 3 grader ute. Tar bilen till postlådan.
– Du borde cykla, säger Wallentorp, en glad entusiast som även han tillhör den bosatta skaran. Och som uppenbarligen innehar en cykel. Jag försöker säga att jag har också en cykel, 750 kr på Vågen, men att den inte fungerar efter att jag vurpat när jag skulle cykla och hämta tidningen förra gången och att jag hade tänkt ta hennes cykel om det inte vore för min armbåge, ja en gammal tennisskada, Stockholms tennishall, Janne Lundqvists hemmaplan du vet och som slagits upp igår när jag rev Margaretas utedusch och och … ja, kanske tänkte jag bara säga allt det där men Wallentorp vinkade bara glatt och försvann på sin hoj.
Frukost i sängen, tidningar.
– De äldre i kommunen är missnöjda med hemtjänstens omsorg, säger hon rakt ut i luften som om hon extraherat min värkande armbåge till ett mer allmänt framtida förfall på min sida sängen.

Apropå förfall, med tanke på allt intressant som händer här på udden har du kanske missat att det händer intressanta saker även där ute. I Belarus (Vitryssland) har president Lukashenko genomfört en lag som innebär att i nästa presidentval kommer det bara finns en enda vallokal i Minsk liksom i de mindre kommunerna krig huvudstaden för att lämna röstsedlar i.
Det gynnar landsbygden kring staden, där stödet för det styrande partiet är starkt, men missgynnar storstäderna, där den demokraterna oppositionen är koncentrerad. Det minsta valdistriktet på landet har bara 147 invånare, medan det största i Minsk har 4,7 miljoner invånare.
Det kontroversiella förslaget godkändes i veckan av en domstol där samtliga domare var tillsatta av Lukashenko …

Inte Vitryssland.

Nej, nu ljuger jag. I själva verket läser jag en artikel i Dagens Nyheter, i vilken Martin Gelin berättar att ”i Texas har Republikanerna genomfört en lag som innebär att det bara finns en låda för att lämna röstsedlar per county, distrikt. Det gynnar landsbygden, där stödet för republikanerna är starkt, men missgynnar storstäderna, där Demokraterna är koncentrerade. Det minsta valdistriktet i Texas har bara 147 invånare, medan det största i Houston har 4,7 miljoner invånare. Det kontroversiella förslaget godkändes i veckan av en domstol i Texas, där samtliga domare var tillsatta av Trump.”

Detta har skett i demokratins namn och i demokratisk ordning. Och det är bara ett exempel på hur Trumps parti i demokratisk ordning försvårat valdeltagandet i områden där demokraterna är starka. I Wisconsin – den viktigaste swingstaten i valet om tre veckor – lät den tidigare republikanska guvernören Scott Walker stänga 90 procent av vallokalerna. Valforskarna hävdar att de stängda vallokalerna i delstatens svarta områden bidrog till Trumps knappa seger i Wisconsin 2016.

Gelins artikel vore begriplig om den handlade om den vedervärdiga diktaturen i Belarus. Att ovanstående händer i världens främsta demokrati är däremot nästan ofattbart. Och det handlar uppenbarligen om ett system i förfall. 1965 infördes Voting Rights Act som skulle förhindra just diskriminerande röstlagar. Men 2013 upphävde Högsta domstolen delar av denna lag. Det har banat väg för en landsomfattande offensiv av trösklar, hinder och metoder som kritiker ofta menar är utformade för att göra det svårare att rösta i just svarta bostadsområden, konstaterar Martin Gelin.
Det stora hotet mot demokratin är alltså demokratin.

Finansfolket tror på Biden men…

PS: Joe Biden är favorit att vinna presidentvalet i USA enligt alla opinionsmätningar. Trots det satsar 82 procent av Sveriges spelare sina pengar på Donald Trump.
– Många tror sannolikt att han, liksom 2016, kan gå emot förhandstipsen och vinna även detta val, säger Henrik Holm på Unibet.

Börsen spekulerar om en ”Blue Wave och finansfolket satsar just nu sina surt förvärvade slantar på Biden. Fan tro’t. Enligt Betfair vinner Trump i den viktiga swingstaten Florida, 20 dollar per 100-lapp.
Biden ger 61 dollar.
– Nån som vill betta emot?
Inte jag. Förresten ringer Ann, Ordföranden. Jag måste göra ett utskick. Vi måste kratta upp tången som stormen lämnade efter sig på de nyklippta allmänningarna. Bäst jag skriver det redan här så jag inte glömmer. Lördag nästa vecka, kl 10.

Så här vill vi inte ha det. Foto: Ordförande Ann.

Det är mycket nu och då har jag inte ens berättat om den Stora Katastrofen: Igårkväll fick jag förtroendet att sätta på värmen i växthusen. Det gjorde jag, inte (vilket nog är den enkla förklaringen till att hon fastnade för Barometerns artikel om den kommunala omsorgen av mer eller mindre dementa män(iskor).
Jag erkänner: Jag satte på fläkten – men jag glömde sätta på värmen. Därför upptäckte hon, som innan dess var väldigt snäll, att det bara var 2 grader i Västhus I i morse.
Kallare än ute.
– Plus kalla vindar som chilin haaaaatar.

… Nu klipper hon vresrosorna. Även de är vackra. Om än med vassa taggar.

Han fortsätter, eftersom hon är upptagen med annat: Det blev en ansenlig bukett med fallna vresrosor. Vackert även det, eller hur? Även jag har arbetat utomhus. Bland annat har jag använt mina teoretiska kunskaper i fysik och med hjälp av en hävert tömt min förlista båt. Tekniken är en elementär kunskap som alla bensintjuvar tillägnat sig utan genomförda akademiska studier i Uppsala, men som det här känns naturligt att anföra, de akademiska studierna i Uppsala alltså, eftersom jag under arbetet lyssnar på två avsnitt av PO Enqvists radioföljetong som uppehåller sig vid författarens tid i Uppsala.

Självförlist båt med hävert.


Till denna kulturella föreställning serveras en lätt lunch som icke (Enqvist använder ofta detta gammelsvenska ord, icke) inverkar menligt på arbetet men väsentligt höjer moralen hos arbetskraften som ännu klagar över sin tennisarmbåge. Även denna iakttagelse, alltså detta om moralen, inspireras av Enqvist, som vid denna tid (del 13 & 14) fortfarande är en trosviss höjdhoppare med författarambitioner och ofta uppehåller sig vid de förskjutningar i den egna moralen som skedde under det 60-tal när även han, som uttrycket antyder, låg i Uppsala.

Lunch.

Hon: ja, förutom klippt Vildrosen, som växer minst en meter på höjden var sommar, har jag letat efter julens julklappspapper. Vi ska på födelsedagsmiddag ikväll, kul, och jag ville få till paketet fint. Men det skulle jag inte gjort, klämde mig när jag skulle flytta på fem fulla kartonger med hans femtielva versioner av Hajen… och nu ser jag ut som Quasimodo på handen, suck! Inte min dag idag, men det kan ju bara bli bättre 🙂

Hur kan man svullna upp så här…

Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s