Söndag: Inte lätt göra fett rätt

(Uppdaterad 16:24, 15:30)

Han: Det är inte lätt att göra rätt. Trodde det var bara att mata småfåglarna med talgbollar och talgkottar. Rätt för talgoxen och nätväckan på udden – men inte för småfåglarna i Amazonas.
Talgen kommer nämligen från palmolja är som vi vet fult.

Alltså gick jag till biblioteket, Google alltså. Och i morse hängde jag stolt upp den första hemgjorda Bregottkotten.
Du läser rätt: Bregott är naturfundamentalisternas oväntade alternativ till talg ur palmolja.
– Köper du talgbollar och hänger upp i träden till fåglarna? Sluta genast med det. Det är riktigt dåligt för miljön, säger Jan ”Slåttergubben” Wester till ETC.
”Slåttergubben” låter så dumt att jag genast tror på honom.
– Har man inget smör kan man ta Bregott istället.
Naturligtvis bör det vara ekologiskt.

Och så gör du: Häng upp Bregottpaketet direkt som det är. Tycker inte om designen kan du baka ihop innehållet med solrosfrön eller nötter. Det gjorde jag.
En mindre kladdig version är att bre Bregott på en av de köpekottar du köpte hos Lantmännen när du var en sämre människa, förra veckan alltså.
Och sedan är det bara att servera godsakerna i det vanliga bufféträdet.
Hör jag en invändning?

– Men Bregott innehåller salt och salt är väl inte bra för fåglarna.
Säger Hon vars nyinköpta ask hänger i syrenen utanför sovrumsfönstret. Rätt och fel: Bregott och smör innehåller salt och det finns ett gammalt rykte att det inte är bra för fåglarna med salt.
– Men numera är den rådande uppfattningen bland experter att det inte gör något att mata med fläsksvålar, bregott eller smör.
Säger Slåttergubben och då är det så.
Åtminstone bättre än palmolja.

Och vad tyckte talgoxen?
– Nja, någon succé blev det inte. Ett antal hen smakade som de väluppfostrade små liv de är. Hackspetten, nötväckan och flertalet finkar föredrog de oskalade solrosfröna.
Kanske vill de att Bregotten ska härskna lite?

Å andra sidan är det skillnad på riktig Falukorv från Scan och Quorn Korv också, eller hur. Så vi får se var det slutar. Visste du förresten att näbbens utseende berättar vilken sorts mat en fågel föredrar. Smala näbbar kan pillra fram insekter, kraftigare är bra på att knäcka hårda fröskal.
– Många fåglar äter lite av varje. Det viktiga är att de får i sig mycket energi, särskilt om det är riktigt kallt.
Därför föredrar också många småfåglar riktigt feta frön, till exempel solrosfrön.

Vem äter vad? Enligt Naturskyddsföreningen ser favvorätterna ut så här bland de vanligaste fåglarna hos oss på udden:

Blåmes: Vill ha hampfrö, osaltade jordnötter, talg, ister, späck, kokosfett
Bofink: Hampfrö, vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö, bokollon
Domherre: Hampfrö, solrosfrö
Entita och talltita: Hampfrö

Gulsparven: föredrar havre, brödbitar
Gråsparven däremot vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö vid sidan av hampfrö, havre, brödbitar,
Grönfink vill ha Hampfrö, solrosfrö, vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö,
Nötväcka: Solrosfrö, bokollon, ekollon, hasselnötter, osaltade jordnötter
Pilfink; Hampfrö, vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö
Ringduvan som är här just nu: Havre, brödbitar, ekollon

Sidensvans: Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär
Större hackspett: Hasselnötter, talg, ister, späck, kokosfett

Talgoxe: Hampfrö, Solrosfrö, talg, ister, späck, kokosfett
Trasten: Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär

Detta enligt Naturskyddsföreningen. Hennes mor tyckte också om sina småfåglar. På den tiden gällde dock följande här på udden:
– Talgoxen kräva ost, bofinken sockerkaka och sädesärlan vill ha brödsmulor, gärna franska.
Om Bregottkotten floppar torde vi återgå till den ordningen.

Hon: ja jag tror ju på talg och frön. Och sockerkaka, ost och fralla när det är kalas.

Sen kan man också säga gör om gör rätt även när det gäller gårdagens dagsarbete…

För när jag går morgonrundan i växthusen upptäcker jag att utanför Chateau Margareta stinker det avlopp utav bara den. Trots uppgrävd stenkista och en skopa sand därpå… luktar mig fram till att det faktiskt luktar från avloppsröret, alltså det ”nya” kommunala avloppsröret. Hämtar Honom, hetsig argumentation om huruvida det kan vara det eller inte. Inser att jag inte kommer få med honom på en söndagspromenad för att plocka mossa och går istället in för att byta om och gå själv. Kollar mobilen och ser att kompis Tina frågar om jag vill ta en promenad med henne i Södra Kärr. Yippee!!!

Han: Det finns en anledning varför fler kvinnor än män går på gym.
– Promenad! För att röra på sig ­– när (en) man kan gräva upp ett hål som han tolv timmar tidigare fyllt med fyra skottkärror sand!?
Och dumdristigt sa att nu kära fru tror jag att vi har fixat stanken.
– Icke!

Arg, jag? Lite upphetsad kanske. Av att alla haft synpunkter, typ att det är den gamla stenkistan som luktat.
– Okej, om ni tror att det beror på kistan så gräver jag upp den.
Sa jag och där någonstans fick jag ont i armen. Men nu är stenkistan urgrävd och Peter kom med ett lastskopa grus och i morse var allt klart. Skulle bara lägga på trallvirket igen och sedan skulle vi leva lyckliga i alla vår dar och … nä, hon ropar tvärsöver udden att det stinker.
– Det stinker!
Men inte från Bertils fördömda gamla stenkista som inte längre finns – utan från det nya avloppsröret som legat där som en färggrann blindtarm i plast tvärsöver kistan!
Jaha, och vad säger (en) man?
– Det hade varit jävligt bra om nån sagt nåt om det innan jag grävde bort ett halvt ton sten under röret, typ.

Okej, Hon har rätt. Hon brukar ha rätt. Men ändå fel! Det var inte där hon la sin lilla söta näsa i blöt och sniffade som det pyser ut ångor. När jag frilagt röret visar det sig att avloppsröret från köket glidit isär under huset.
– Ja, naturligtvis älskling. Det har jag fixat.
Tyst som en teaterviskning:
– Medan du tog en promenad i skogen för att hitta mossa.  

PS: Apropå arbetet glädje. Ord är viktiga. Det kallas ”tennisarmbåge” och ”golfarm” – inte ”spadarm” eller ”spettarmbåge”.  Det borde det göra. Diagnosen kallas medial epikondylit, vilket är en skada i handböjarmusklernas senfästen som sitter på insidan av underarmen nedanför armbågen och golfarna torde därför vara den minsta minoritet i världen som drabbas.
– Efter revolutionen ska alla som inte lyft ett spett det senaste året dingla i gatlamporna.

Intressant nog är det i vänster arm som jag haft ont i de senaste två veckorna. Men mer om det en annan dag. Nu har adrenalinet runnit bort med dagens regn och en G&T.
Dessutom ringer yngste sonen och säger att han och Amanda testat positivt för coronan. De mår bra men att klaga över spettarmbåge känns ändå lite skruvat.