Lördag: kostsam, men underbar Ölandstripp

Hon: japp, idag kommer vi mamma. Längtar verkligen till Öland. Älskar känslan när man kör över bron, det pirrar fortfarande i magen fast jag är stor nu. Nu åker vi hem, sa alltid mamma när vi skulle dit. Och så känns det verkligen.

Pirrar av förväntan nu…
Och kolla havet!

Men först, innan vi kunde ge oss av var jag tvungen att vattna alla plantor inne, och sedan kolla till de som flyttat ut i Växthus 2. Och därinne fann jag en liten rädd gäst, en liten blåmes, som inte hittade till utgången. Fick som tur var snabbt tag i den och släppte ut den igen. Flög glatt iväg!

Ser iof ut att trivas rätt bra under citronträdet

Tillbaka till utflykten. Började med påskshopping på systemet i Borgholm, glest med folk och bra sortiment, blev två överfulla lådor. Nästa anhalt torget, Lillan Bomans dotter har tagit över ståndet, så lik sin mamma. De kanske inte hade så himla roliga snittblommor men det är ändå känslan av att köpa där. Vi köpte massa annat också, förstås…

Inte jättekul bukett kanske, men köpta på torget mamma. Och snart ska de sätta penséer i lådan.
Mormor, morfar och Jocke fick också bukett.
Likaså Erland och Stina, min moster. Ja hon ville strös för vinden, men hon flyger väl förbi här och kollar till Erland ibland tänker jag.

Sen fortsatte vi shoppa. Underbart, och alla affärer längs Storgatan var öppna. Det blev en dyr utflykt kan jag säga, som avslutades med diverse trädinköp på Thurgårdens Handelsträdgård.


Han: Låt mig börja med utvikning, eftersom det är lördag. Allt började med en notis i Östersunds-Posten: Lyrans norrländska litteraturpris tilldelades i år Per-Erik Engberg för ”Kalejdoskopisk uppgörelse mellan ögat och den sovande handen”. I juryns motivering till priset heter det: I en kvalitativt mycket jämn serie dikter präglade av intelligens och engagemang gör Engberg upp med de flesta moderna attityder och företeelser i välfunna och ofta satiriska bilder, där han på ett fint sätt utnyttjat de typografiska möjligheterna …

Dikterna är borta, men på nätet finns en intervju med vinnaren (kolla in sidan 32, inte breaking news alltså). Intervjun publiceras i Hjalmar Strömerskolans elevtidning Rast, Nr 1 årgång 1, publicerad 1 april år 1968.
Det är första gången jag uttalar mig i medierna och tonen i intervjun är tidstypiskt ironisk. Vid skrivmaskinen sitter en kille med glasögon som heter Anders Jarefors.
Det märks att han är rörd över att läsa i lokaltidningen att hans kompis efter åtta år i samma inackorderingsrum kommer ut ur garderoben som poet.

Jarefors första fråga till mig lyder:
– Norrlands Störste Kände Intellektuelle Litteratör mellan femton och tjugofem år var det ja. Jaså du är poet, hur får du egentligen inspiration och kraft att omforma dig själv i ord, du? Genom att bada naken i fjällsjöarna här i trakten, det är förresten lika naturligt för mig som att äta gröt till frukost. Det är ju en vacker trakt det här men vem har egentligen betytt mest för dig, hörru du, som poet menar jag? (Elvis, Frank Zappa, Bengt Ollander + alla andra kändi- sar, ulandsmänniskorna, Birger Andersson, basket, Lasse (oläsligt)Coltraine, Charlie (oläsligt) , u, ….., hörru du, vad tycker du egentligen om mig?…
Och vidare:
– Ja, hörru du, du har alltså vunnit 1:a pris i Febus litteraturpristävling i år, men hörru du, hur kom det sig att du bara blev tvåa i fjol? Du var visst inget vidare då, hörru du?…
Osv.

Det blev inga fler dikter efter april år 1968. Det var svårt att vara djupsinnig i vårt studentgäng. Vi häcklade pretentiösa människor och det passade sig verkligen inte att grabben som hette Peppe (inte en människa kallades så på den tiden, nu går det nio Peppe på tio C-kändisar) plötsligt försökte kalla Pär E. Engberg, som vore han någon slags fjollig poet från Ståååckhååålm.

Kompisarna vred sig av skratt. Vi hade helt enkelt för roligt på andras bekostnad. Och när vi inte roade oss på varandras bekostnad, skrattade vi hejdlöst med tidingen Mad, Lasse O’Månsson, Mosebacke Monarki och Hasse & Tages revyer.
Poesi skrattade vi dock inte åt.

Men poesi är vad jag tänker på nu när jag läser hennes text ovan och samtidigt kollar in dagens kvitton.
– Om jag var poet idag skulle jag samla ihop ett års kvitton.
Finns det nåt som så distinkt speglar vår samtid som de kvitton butikerna sammanfattar våra liv med?
– Snacka om kalejdoskopiska uppgörelser mellan ögat och den sovande handen!

Undvik denna butik när du är hungrig.

Hon antyder ovan att utflykten till Öland blev dyr. Men om vi glömmer kvittot från Borgholms Systembolag (inkl en kanadensisk J.P. Wisper’s whisky i plastflaska som återfanns tillplattad under hennes tunga grejer) och fikonträdet och ett träd som ska leverera platta persikor och påskens överdåd från Nisses Fisk i Borgholm och allt vi hamstrade i Ostbutiken (obs! undvik att handla när du är hungrig!) så låter dagens kvitto från Önska-butiken som ren poesi:

Hängande höna 4cm, smaragd, 2 st a 29,00.
Sprättägg 514-43779 57,00
Raviolistämpel 2 st Svart/Metall 169,00
Mjölsil Förtennad 250 gr  179,00
Functional Folm Brödkniv 2 cm. 219,00
Mon Amie servett 33×33 20-pack 49,00
Stänk Ägg 6 i Box, Grön. 69,00
Bordssunderlägg 59,00
Magnet Bra Vänner. 59,00

Kvittot från Thurgårdens Handelsträdgård går mer åt den naturlyriska genren
Kruka 80 l. 349,00
Vitis Himrod. 399,00
Ficus Bornholm 339,00
Kruka metall antikgrå L. 1 199,00
Prunus Piattarina. 759,00


Visst säger det mycket om vår tid? Precis som poesi ska göra. Priset blir därefter.

Publicerat av

En reaktion till “Lördag: kostsam, men underbar Ölandstripp

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s