(Uppdaterad 17:50)

Hon: det har varit lite som julafton idag faktiskt. Först kom solen tillbaka…

Sen började det hagla…

Och så kom tomten, alias vännen Neta, förbi med en väldigt fin och passande present:

Och så kom sms:et som talade om att jag hade ett paket från ”Sebastien på Söder” att hämta på Tempo. Det var inget skämt alltså, den franska accenten var äkta, tjohoo! Och det var inte bara en brödkorg i den lådan kan jag säga…


Wow! Socker (oraffinerat naturligtvis), salt (nåt fint proffsigt), degskrapa, rakblad (för mönsterskärning i brödet) och nåt jag inte har en aning om vad det är: Mandella. Blir spännande att smaka.
Och så har jag skickat efter lite presenter till mig själv också.
– Tack Kerstin!





Solhattar kan man aldrig ha för många av.

Och till sist en t-shirt passande till midsommar (om det inte regnar…). Jätteskön!! Och billig, 69 kr. Skulle köpt två av den med.

Han: I den bästa av världar – Vacker morgon, söt fru, frukost på sjösidan. Syrenen har börjat slå ut. Äppelträden blommar och plötsligt börjar det hagla!
– Aprilväder i maj, alltså.
Här en kort video för alla barnbarn som inte tror att det är sant om det inte är rörliga bilder:
Men som mottot lyder för Ponyexpressen i min barndoms serietidningar – jobbet måste göras oavsett väder. Dessbättre kommer Engman och tar med sig klinkerplattorna som jag hade tänkt hitta något sätt att skära idag.
– Grillbänken, alltså.
Går in och lyssnar på Radioföljetången istället. Stina Ekblad läser Dagar i Belarus av Julia Tsimafejeva. Hade velat lägga mig i soffan, men den är även idag ockuperad av aliens.
Apropå våra slöa katter skickar Uggla även en video som förklarar varför de valt att leva i fred med vår lilla råtta:

DAGENS BREV: Kalenderbitare. Apropå Bob Dylans 80-årsdag nämnde jag att den första av Dylans LP som jag höll i min hand var The Times They Are A Changing, som min rumskompis Jarefors köpte på Hoofs bokhandel i Strömsund.
– Året var 1964 och Hon var 2 år.
Thomas K påpekar under efterfesten på Facebook att han och jag lyssnade på Mr Bob i Globen på exakt 50-årsdagen efter Dylans allra första framträdande i NYC. ”Konsertbiljetterna var min 60-årspresent, och jag tog med herr PE dit. Som sidekick hade Mr Bob en viss Mark Knopfler.”
– Klart jag minns! Vi tillhörde de yngsta på första parkett.
Även Uggla ger ett ovärderligt bidrag till vår gemensamma musikhistoria. Detta genom att berätta att det som gjorde honom till ett livslång fan är när han hör Dylans I shall be free No.10.
Lyssna här:
När Kasper och Cassandra och de andra barnbarnen doktorer på 1900-talets musikhistoria kommer de att visa att den poetiska texten är förklaringen till att Robert Allen Zimmerman fick Nobelpriset år 2016. Glöm inte var du läste det först.
PS: 2016? Herregud vad tiden går fort! Och kära barnbarn, om du inte fattar dagens rubrik (”Hassan”?) så syftar Hon på en känd humorgrupp som hon och hennes kompisar skrattade åt på en tiden när dina föräldrar inte ens hade en tanke på att du skulle bli till.
Publicerat av