(Uppdaterad 16:41, 16.11, 14:19, 14:00)


Han: Glad midsommar, hälsar Hon & Han från vår udde. Förstärkt frukost med sill, ägg och Fars hemgjorda chilisnaps, stång och hyggligt väder (24 gr, uppehåll).
Den som vill sätta in denna midsommarfrukost i en historisk kontext kan gå vidare längs den här länken. Midsommar firar vi annars i Sverige för att hylla den spirande växtligheten och att vi går in i den del av året när fler unnar sig att vara lediga (Se Sope-Bengts kommentar nedan).
De flesta av oss har slutat fira Johannes Döparen (nej, han är inte hjälte i någon avslutad Netflixserie). Däremot firar vi på udden 91:an Carlzon.
Jo, det är sant. Idag fyller min äldsta kompis 91 år. Han heter Karl-Axel Axelsson Carlsson, alias CA Carlzon. Fotograf, skulptör, levnadskonstnär som jag känt i tre decennier.
– Grattis mannen! Tack för allt! Hela fanklubben hälsar!
PS: Han är faktiskt döpt till ”Karl-Axel Axelsson” i förnamn. Enligt legenden beror det på att prästen hörde fel och det som står i kyrkböckerna gäller. Kanske är det bara ännu en CA-historia. Yngste sonen Erik brukade försvara honom med orden:
– CA ljuger aldrig. Han har bara livlig fantasi.

På förekommen anledning höjer jag även en morgonsup för Ulf Petersson, börsanalytiker på Dagens Industri som prisas i dagens rosa tidning. Ulf har tilldelats ett fint pris, till före detta kollegan Björn Davegårdhs minne. Enligt motiveringen är en ”skarp aktieskribent” som med humor och intressanta slutsatser ger läsaren en känsla av självklarhet vid investeringsbeslut.
– Det känns jätteroligt att få det här erkännandet, säger Ulf i Barometern (där han också skriver). Jag kände Björn Davegårdh lite och vet att han var en journalist som förenklade branschen och gjorde den folklig. Att känna till aktiemarknaden är också ett sätt att vara samhällsintresserad.
Efter att under decennier dagligen ha hållit koll på aktiemarknaden kan jag bara instämma i juryns motivering. Under många år har Ulf Petersson, som förresten numera bor ett långt stenkast från udden, tillhört min panel av finanspojkar som hjälpt mig (alias: PepTalk) att begripa vad som sker i det som synes ske i kapitalismens sensoriska nervsystem.
– Skål och tack för allt!

Han, igen: Hör på radion (Stil med Susanne Ljung) att linne ”på senare tid åtnjutit ett uppsving i popularitet.”
Till och med exklusiva modemärken, ”som tidigare betraktade materialet som en sorts bonnigare kusin till bomull, har börjat betrakta det lättskrynklade linnet med en ny, och alltmer intresserad, blick.”
– Blir jag kränkt eller blir jag kräääänkt?!

Bonnig kusin, blaha blaha. Vad är ett par kinatillverkade bomullsbrallor från H&M jämfört med en linnekostym från Massimo Dutti i Palma de Mallorca! Detta exemplar inköpte jag på min födelsedag år 1998 och den duger fortfarande bland människor jag tycker om att umgås med.
Bonniga?
Knappast!
Även om Sope-Bengt inåt viken igår påminde mig om bondmoran som gett honom ett råd en ledig dag som denna midsommarafton:
– Undvik allt som har handtag. De är ute efter din kropp – men de vill bara att du ska jobba.

Hon: ja den t-shirten passar väl bra idag!
Men nu blir det lite uppdatering från rosfronten i trädgården. Passar väl idag tänkte jag.






Publicerat av