
Han: Smörbena, råttskarv, svanknöl, hålltrut, oärla, kanonfink … och smörgås.
Länge trodde jag att även de fåglarna fanns på riktigt och förstod därför inte vad som var så roligt i Povel Ramels lustiga visa ”Småfoglarne”.
– Om du inte minns den – lyssna här!
Det där med att känna igen fåglar är fortfarande ett problem. Jag skyller på att jag inte bara lider av dyssläksi utan även grav prosopagnosi. Här på udden försöker jag dock mest skilja dykande storskrakar från dito småskrake och en ung duvhök från sparvhöken som brukar runda udden på låg höjd.

Helt enkelt är det inte att veta vad man ser. Förra hösten rapporterade lokalpressen att en jägare i Emmabodatrakten råkat skjuta två hästar – i tron att de var ett vildsvin!
Och hästar kan tydligen se ut lite som de vill.
I förra veckan berättade medierna att Rosita Magnussons häst blivit skjuten hemma på gården utanför Hässleholm.
– Jägaren trodde att han sköt …. en räv.
”Jag är förtvivlad – det kunde lika gärna varit mina barn”, konstaterade Rosita. Frågan är om den ångerfulle skytten försvarar sig med att det kunde ha varit ett vildsvin. Lite självupptaget kanske, men: om några dagar ska köra till Emmaboda för att hämta en fru och nu undrar jag hur svårt det är att i skymningen skilja en rödräv från en vit Opel Astra.
Nån som vet?
Publicerat av