Tisdag: Vilken morgon, vilken dag – och vilken levergryta!

7:27

Hon: såååå fint väder, är det vår nu? I alla fall tyckte både jag och kissarna det kändes som det idag. De ville också följa med på långpromenad, vilket inte matte tyckte var någon bra idé…

Matte kommer snart tillbaka!

Julen fick till sist respass. Är det vår passar ju liksom varken granen eller julstjärnorna in. Men det kommer nog kännas tomt ikväll när mörkret kommer.

Hej då julen!

Det var inte den bästa promenadrundan jag valde idag, hela sjöängen mellan oss och Bergkvara var fortfarande översvämmad. Hade höga gummistövlar men det var jäkligt halt så jag fick gå omvägar och vada i vatten. Hade tänkt gå hela vägen till torpet men när han ringde och undrade var jag var och om jag ville bli upphämtad sa jag ja fast jag bara kommit till hamnen i Bergkvara. Var trött!

Vatten och is hela vägen…
…till Bergkvara! Pust!

Han: Idag för ett år sedan började vi att bygga i Chateau Margareta. Vi och vi som kungen brukar säga, Pluralis majestatis, det vill säga mest Engmans pojkar Tomek och Krzysztof som förvandlade en liten toa med bidé, ett utedass under tak och en vedbod till ett badrum.
– Det slår mig att ett år senare har jag fortfarande inte unnat mig att bada i hennas hörnbadkar.

Här rivs för att få luft, som Strindberg diktade.

 Ännu ett skäl att gå upp på morgonen alltså. Allt återstår att göra! En sak som tyvärr också återstår att göra är att flytta alla boklådor från lagret i Torsås till torpet i Gökalund. Körde ytterligare sju lådor idag innan jag gav upp.

Fem *****

Blomman, jag erkänner! Jag vet att jag lovat att ringa nästa gång Tåbbe & Fred serverade levergryta Anglais, men jag blev helt överrumplad. Hade inte tänka unna mig en lunch, var på väg till tandläkaren i Torsås och råkade bara stanna till och fick se dagens meny.
– Men god var den! Säger som Plura i sin kokbok om husmanskost:
– Jag tycker vi äter för lite inälvsmat i detta land, sund på så rara ärtor.
Serverad med lingonsylt, kokt potatis och en god bok som jag hittade i en av lådorna, ”Flanörens öga” av målaren Berndt Wennerström som jag inte ens visste att jag ägde men som jag är glad att jag inte slängde när vi flyttade från huvudstaden.

Även i övrigt har dagen ägnats åt naturens avsky för tomrummet. Havet har dragit sig tillbaka efter stormen, efterlämnande en sträng av tång och en fadd smak av vad kommande klimatförändringar kan göra med vår lilla havstomt.

Plus minus 58 centimeter.

Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s