Fredag: Planeringsdag (trist rubrik men det mesta döljs under ytan)

Hon: vaknar utsövd 7:18. Somnade mitt i antikrundan igårkväll så konstigt annars. Har ändå inte fått speciellt mycket gjort förutom att planera och boka olika resor. Framför allt till Stockholm då. Lyckas sällan boka i tid så tågresorna blir dyra. Attans!!! Och börsen rasar igen…

Körde i alla fall ett yogapass, det jobbiga power-passet på 45 minuter. Brukar bli svettig och röd i ansiktet, men inte idag, som synes på bilden ovan. Beror inte på bättre kondis utan snarare på okoncentreration och för mycket messande med två kompisar om två olika resor. Under passet…

Rekar också olika modemagasin och nätbutiker för att försöka hitta en snygg (helst billig) och lämplig klänning till ett bröllop med dresscode: Dark Suit. Hittar bara svindyra ouppnåeliga sådana. Hoppas verkligen på en högvinst just nu. Gäller att spela i helgen då!

Han: Somliga dar märks det att kvinnor är från Venus och män från Mars, åtminstone att hon är från Torsås och jag från Blåsjön.
Här är mitt jordnära vittnesmål om en dag md bröllopsbesvär i den fallande börsens skugga:
– Slumpen är ingen vanlig tillfällighet och en nyhet är något vi känner igen som en nyhet.

Sanningen är konkret: Igår låg en stor utter på rygg och latjade i havet utanför udden. Vi lyckas fånga den på en skakig film när den går i land för att snorta punkräkor i tången som havet dumpat på vår lilla tomt.
– Grattis! Ovanligt att se en utter så nära, hävdar den sakkunniga läsekretsen.

Men sällan får man vara ensam om en god nyhet. På tv-nyheterna ser vi senare på kvällen att uttern siktats på Öland också  – för första gången på mer än 50 år!
– Inte samma utter förstås, det är värre än så.
Plötsligt förvandlas en unik utter till en av många uttrar  – vilket betyder att snart är uttern stendöd som nyhet.
Det är nämligen så mediedramaturgin fungerar.

Tänk efter: Först upptäcker någon person en drönare över ett kärnkraftverk. Sedan larmar alla om att de sett drönare över alla kärnkraftverk, slottet och Svenssons dass i Hallasjö.
Och vips! Plötsligt finns det inget så ointressant som drönare.
– Slutsats?
Även om ”vår” utter inte dyker upp här i spalterna så betyder det inte att den inte dyker upp.

Apropå gårdagens toppnyhet oroar sig matte för om den här stora uttern möjligen är ett hot mot hennes älskade katter. Fick ett lugnande mejl från Anna Roos på Naturhistoriska (som även hon efteråt dök upp i SVT:s nyhetsinslag om uttern på Öland):
Hej,
Kul fråga… hmmm nej, jag tror inte uttern är ett hot mot katterna. Har hört om uttrar som leker med hundar, men inte katter…
Och
Spåren i snön som du filmade, det ser ut som gräsand… men du fotade och filmade definitivt utter!
Tack för det, Anna!

PS: Slumpen är ingen vanlig tillfällighet och allt hänger ihop i livets stora cirkel.  
– Åtminstone här på udden.
Igår landade även Carl-Johan Malmbergs personliga guide till Marcel Prousts romansvit ”På spaning efter den tid som flytt”.

Det är 100 år Prousts unika roman publicerades och har sedan blivit världens mest omtalade roman som mycket få människor orkat läsa.
– Jag är faktiskt en av dessa boknördar.
Men det krävdes att jag körde in i taxi med min vespa en halkig aprilmorgon vid Bromma flygfält och bröt vänster handled, varpå jag blev körd till Sankt Görans hospital av den skärrade taxichauffören med elva små stenar och en mindre mängd grus i mitt högra knä (som dock exproprierades av den kvinnliga läkaren från Polen och förhoppningsvis återfördes till den svenska naturen).

Detta för att nu parodiera Prousts sätt att skriva. (Sope-Bengt, jag vill inte skrämma bort dig från detta inspirerande verk, men det påstås att den längsta meningen i Prousts roman innehåller nästan fyrahundra ord, består av 21 bisatser avdelade med 16 kommatecken tre semikolon två parenteser
minst två kolon
och tre tankestreck
och
och
och mest imponerande:
– Meningen, som återfinns i Band 5, blir fyra meter lång på originalspråket, utsträckt på en linje i tio punkters Century Schoolbook Regular.

Jag har även läst att denna enda mening skulle kunna lindas sjutton varv runt en flaska Vina Ilusión (som konstigt nog rekommenderas till blodpudding enligt henne, kvällens kypare), eller vilken vinflaska som helst och för att du inte ska tro att jag fabulerar så kan jag berätta att denna världslitteraturens längsta mening börjar med orden: ”En soffa som dykt upp ur drömmen mellan de nya, alldeles verkliga fåtöljerna, några små stolar klädda med rosafärgat siden…”.)

Nåja, Proust kunde även formulera sig kort och rappt och på ett sätt som gör På Spaning till ett modernt och dagsaktuellt verk. Apropå vår sedelärande historia om uttern och nyhetsvärderingar konstaterar Proust: ”Det är en plats i Tiden – inte i rummet – som konstituerar en människas hela liv och fyller det med mening”.
– Kunde inte ha formulerat det bättre själv.

Eftersom jag ändå sitter bakom tangentbordet: Till middag serverar köket vildsvinsgryta med kaffe- och choklad. Reviderad enligt ett lokalt recept upphittat på udden baserad på vildsvin från de småländska skogarna, hennes tomater och fina chokladkaka, veckans bortglömda rotfrukter, chili, nymalda kaffebönor, vin och en rostig spik.
– Skojar, det behövs inget vin i grytan.
Däremot i glaset: En rioja som heter Prana, vino ecolólogico som servers sval, kanske lite för sval för min kockens smak.
– Men vem är jag att klaga en sån trivsam fredagkväll när USA-börsen är på väg upp.