Torsdag: tidig morgon

Hon: vid sextiden imorse körde jag in honom till Kalmar lasarett för att få en pacemaker inopererad. Det känns bra! Och vid halv fyratiden i eftermiddags var han opererad och allt hade gått bra. Känns ännu bättre!

Så frukost intog jag mol allena med morgontidningarna och sjöfåglarna på Fimpan som enda sällskap. Fin morgon, men tomt i stolen intill. Imorgon kommer han hem igen, hurra!

Han hade dock lagt upp en blogg för mig att avsluta, eller påbörja, så inlägget nedan skrevs igår. Eftersom jag vet vad han börjar med så lägger jag upp en (ljud)film från premiärdagen. 6 maj. Tråkig att titta på men ljudet desto bättre:

Han: Somliga dagar står besöken som spön i backen. Obs! gammalt ordspråk som enligt etymologin härrör från upplevelsen av regn som faller ”så ymnigt att det ser ut som metspön eller ridspön som står upp ur marken”.
– Vilket leder tanken fel, eftersom solen skiner på udden, men som får duga i brist på soligare varianter.

Det engelska uttrycket ”raining cats and dogs” är knappast bättre. Därför till saken: Först kom näktergalen, sedan kom Bomme Bellander.
– Förra året kom han (för det är honom vi hör) 1 maj, 2023 först 13 maj. 2022 sjöng han i tallen 17-18 maj
och år 2021 dök han åter upp den 13 maj, 2020 tre dagar tidigare.
Så långt mina dagboksanteckningar här på bloggen.
– Men näktergalen var här långt före mig:

Även Bomme brukar komma den här tiden; hans fru sitter i Torsten Janssons styrelse i Kosta och de löser världsproblemen just nu,
Men även på udden samlas bekantas bekanta: För idag hittar den första hyresgästen till bihotellet, vilket tyvärr stått tomt hela våren.
– Och framåt eftermiddagsdrinken kom plötsligt en ensam rävunge förbi udden – det är fyra år sedan det hände senast (se kul film!).
– Och sedan kom näktergalen tillbaka och det gjorde även göken, nu mycket närmare och utan riktig finess på sången.

Förra året kom han (för det är honom vi hör) 1 maj, 2023 först 13 maj. 2022 sjöng han i tallen 17-18 maj
och 2021 dök han upp den 13 maj, 2020 tre dagar tidigare.
– I år hörde hon honom alltså strax före sju i morse.

Vet du förresten vad en ”sädesärlegök” är?
Det vet jag eftersom jag alltid läser Åke Ekdahls ”Pippiskola” i Dagens Nyheter. Göken lägger som alla vet sina ägg i andras bon.
– Och hon fiffig, gökhonan.

På tio sekunder har hon ofta hunnit peta bort ett av värdfågelns ägg och lagt sina ägg i korgen.
– Men för att bluffen ska funka är det viktigt att göken är i fas med värdfågelns äggläggning.
Därför är honorna specialiserad på sin värdfågel. Naturen är dessutom så fiffigt inrättad att gökens ägg under evolutions gång blivit snarlik värdfågelns ägg när det gäller mönster, färg och storlek.
Förmågan att imitera värdfågelns ägg går dessutom i arv från mor till dotter, skriver Ekdahl.
– Det är därför man talar om sädesärlagök, rörsångargök mm.
Nu vet du det också.

Nåväl, alla sommartecken är välkomna på udden. Särskilt Bommes besök. Förutom några timmars fredlig vila i var sin soffa fick jag sällskap att se den nya Netflixserien om Vietnamkriget (5 timmar!)
– Vad vi tyckte om filmen?
Johan Croneman har (som vanligt) rätt:

Liksom Croneman och Bomme och många av våra generationskamrater har jag levt med just den här konflikten sedan tonåren.
Det är därför vi känner igen lössen på gången när det gäller Putins krig i Ukraina:
– Ukrainarna är vår tids vietnameser!
Följer därför även Cronemans råd att se dokumentären ”Vietnamkriget och svenskarna” på SVT Play.
(Eftersom världen är liten vet jag redan att Bettan, min fru i första äktenskapet, figurerar i den).

Måndag: Det finns en anledning varför vi alltid pratar om vädret

Han: Måndag, ny vecka! Nytt väder. I förrgår varmast i landet, går regnbåge och stormbyar. Idag frukost ute på däck, solhatt på.

Sol, 5° kl 06:40, god bris från nordväst och marken full av hagel.
– Skojar, slånbären är på väg mot sommaren och har börjat släppa sina vita kronblad.
Det går fort nu. Talar med en syster i Sundsvall. Där har vitsipporna just börjat blomma.

Varför vi alltid pratar om vädret? Antropologer som studerat väder som kulturellt fenomen menar att människan reagerar på väder genom prat. Många av oss gillar att prata om väder, medan andra uppfattar det som ett andefattigt samtalsämne. Väder är alltså en ingrediens i vårt sätt att umgås med andra människor. 

Det finns en enklare förklaring. På udden bestämmer vädret hur vår dag börjar.
Behöver hon regnkappa när hon cyklar och hämtar morgontidningarna?
– Frukost inne eller ute?
Har hennes nyutsatta blommor klarat nattens frost?
– Viktigast: Hur mår hennes älskade citronträd?

Apropå sånt vi pratar om har jag börjat bojkotta allt som har med Trump att göra. Till skillnad från vädret använder han medierna för att domptera oss, få oss att alltid se hans äckliga flin även när han inte är närvarande.
– Trumps svärson visste inte hur rätt han hade när ha sa att katten Cheshire i Alice i Underlandet är Trumps alter ego.

Tröttsamt är tyvärr även Trumpkritikers viskningslek på Facebook. Just nu snurrar ett mem omkring på sociala medier som är dråpligt – Men tyvärr i sant. Trump har (tyvärr?) aldrig sagt att republikanerna är de korkaste av alla väljargrupp och att det var därför han valde att kandidera för det röda partiet.
CNN visade redan 2016 att det var fake news.

Däremot verkar Donald Trumps mamma har varit en klok kvinna:

Söndag: lugnet före och efter stormen…

Hon: ägnade morgonen åt att vänta på regnet som aldrig verkade komma, fick därför inget gjort och bestämde mig strax före elva för att åka iväg och träna. Få något vettigt gjort!

På väg till bilen såg jag (äntligen;) att ovädret var på väg mot oss.

Hemma igen, en dryg timme senare, och jag var mitt i det:

Tillbringade resten av eftermiddagen i soffan med en bok, därefter streamade vi två avsnitt av ”Jack Wrights Testamente” som jag läste tips om i dagens DN:

Klart sevärd! Men nu fortsätter jag kvällen med:

Läsvärd, men första delen var mycket bättre, så lite besviken.

1 maj: Även i år flaggar vi mot Putin

Han: ”Idag hissade vi flaggan, min enda insats för att fira 1 maj i en orolig värld. Min enkla tes är att om det är nåt som får Putin att må illa så är det andras symboler för nationellt oberoende.
– För att inte tala om svenska putinister som föredrar den ryska dubbelörnen framför den svenska fanan.”

Så skrev jag här på bloggen förra året. Eftersom allt har hänt men ingenting förändrats så upprepar jag det idag.
– Det som hänt är att de svenska putinisterna har dragits sig tillbaka in i sina hålor.
Det blev inget blitzkrieg mot Ukraina och om det är nåt quislingar är känsliga för så är det führens motgångar.
– Det som har förändrats är att Putin har fått en kompis som tänker som han.
Världsläget är jävligare än för ett år sedan.
Å andra sidan har Trumps återkomst att fler fått upp ögonen för Putins hot mot Europa. Aldrig någonsin har en president i Vita huset lyckats förstöra förtroendet för Amerika på bara 100 dagar.

Blygsam insats för världsfreden. Men inte en oviktig motståndshandling i vid.år t

I grunden förändrar inte skitstövlarnas axelmakt något i vår egen position: ”Gässen gnölar och man kan få lust att falla in i olåten. Inte för att vyn är anstötlig, men för att tiden är det. Dels den ojämna årstiden, dels den värld vi lever i. Fast när man är på ön lever man inte i samma verklighet”, skrev Dan Sjögren i Dagens Nyheter igår.
Dan bor på en ö och är en sorts naturnära tankelyriker. Men han sätter fingret på en öm punkt i vår människoby.
– Förhoppningen om att allt ska förändras utan vår egen insats
”Det är väl en sorts flykt”, skriver han. ”Alla borde ha en ö som de kunde fly till emellanåt, då kanske världen skulle bli en bättre plats.”

Det är en förhoppning. Om man inte är lika naiv kan man kanske säga att på udden bidar vi vår tid. Redan när jag var barn byggde jag ett runt skyddsvärn genom att rita en cirkel runt mig i sanden.
Eftersom det runda kastellet inte heller fanns på riktigt var även jag oåtkomlig.

PS: Under min livstid har 1 maj alltid varit en röd dag. Men visste du att 1 maj var en röd dag även i det gamla Sverige? Jag blev påmind om det i gårdagens Barometern. Liksom julafton förebådade Juldagen och påskafton Påskdagen var valborgsmässoafton dagen före Valborgsmässodagen.
– Detta fram till år 1772 när Gustav III tog makten genom en oblodig statskupp. Förenings- och säkerhetsakten gjorde honom till enväldig härskare. Han avskaffade delar av adelns privilegier, förbjöd böndernas hembränning och gjorde 1 maj till en vanlig arbetsdag. 
Det var först 1890 som 1 maj blev den internationella arbetarrörelsens dag.

Tål att tänka på idag när delar av borgerligheten – de som annars värnar om ”de fina gamla svenska traditionerna” – försöker göra som Gustav III och vitmåla 1 maj.
– Men också när socialdemokratiska röster anklagar borgerligheten (som Blå Union i Nybro Småland) för att försöka ”stjäla” 1 maj genom att göra den till en allmän familjefest.

Välj själv, men skyll inte på oss om du hade tråkigt denna valborgshelg!

Hon: och efter en magiskt vacker morgon åkte vi och hämtade magiska ägg på Karlströms Gård, kolla in färgerna:

Men någon tjuvaktig skata hade hunnit före, bara ett trasigt ägg fanns kvar…:

Då fick jag plocka ihop nya själv, tack för det Skatan!

Tisdag: ”Idag kom sommaren till udden”

Han: ”Idag kom sommaren direkt, utan att passera våren”, skrev hon för ett år sedan här på bloggen. ”Känns det som i alla fall. Har gått i flip-flop och t-shirt hela dagen, och det stora citronträdet fick till och med flytta ut.”
– Idag kom sommaren, säger Calle Bojfors när han på dagen ett år senare sätter sig ner och tittar ut över havet.
Bojfors byggde om vår stuga när vi fick kommunalt vatten och avlopp 2013 och hälsar ibland på på udden. Ironiskt nog sitter han på exakt samma ställa på verandan som när han och Thomas Eriksson rev väggen.
– Jobba? Nej tack!

Nu är han pensionär och hinner bara spela padel, hugga ved, dricka lite whisky och cykla längs vandringsleden från Bergkvara via Skeppevik till Södra Kärr och Brömsebro.
– Och njuta av att sommaren redan är här.

Även om allt i naturen är förutbestämt blir jag alltid lika glatt överraskad. I söndagskväll (27 april) hörde jag göken för första gången. Och i går morse (28 april) gick jag barfota ut på däcket redan 06:30.
– Swish sa det över huvudet och se där!
Den första ladusvalan gjorde sin första dödsföraktande looping för att kolla in sitt gamla bo under taket.

Även idag äter vi frukost ute i lä mot sjön. Vilket vi inte hade tänkt eftersom jag vid den tiden skulle få en pacemaker installerad. Någon annan behövde den mer och som kompensation för måttligt lidande dansade hela Buskaget i vita som klänningar.
– Kolla vad som hänt på bara tre dagar!

Om sommaren redan är här så har våren gått för fort, tycker jag.
– Det är förstås en illusion.
Einstein må ha räknat ut att tiden är töjbar och relativ, men naturens gång över tid är överraskande stabil.
Ladusvalan är en typisk datumflyttare. Förra året dök den första upp hos Ismans den 20 april, fem dagar senare kom våra första sommargäster.

Ladusvalan är nästan lika domesticerad som katterna och återvänder år efter år. Fåglarna letar upp sitt gamla bo och fjolårets ungar kan ofta häcka granne med föräldrarna.
Trots att vi byggt om verandan har vi haft inneboende på samma ställe lika länge som jag varit gäst här (2002–).
– Hon kommer (med rätta) att säga att svalorna häckat här sedan Anna-Britta och Bertil Petersson hittade ut till udden, nån gång under året 1946.
Så varför skulle inte dagens ladusvala hitta vägen tillbaka när sommaren redan kommit?

Hon: gick ut på brygga för att kolla vattentemperaturen (16 grader, är det möjligt…) och såg ett vitt hav omringa vårt hus, vackert!

Han igen: Om vi går från vårtecken till sommartecken anmäler jag ett här.
– Uteduschen är på plats, fylld och välkomnande. Hon har hotat att bada trots att det bara är 10 grader i havet.

Söndag: Sååå nöjd, men barskrapad…

Hon: idag är foten är mycket bättre, men i fredags vågade jag inte jobba i trädgården alls, så då blev det en biltur till PlantRiket där jag hittade superbra plant-tråg vilket jag hela tiden lider brist på!

De var långa så jag får plats med fler plantor än med de mindre där mellanrummet mellan dem tar bort viktig yta. Plus att de är rostfria. Och så blir det dessutom mycket lättare att vattna underifrån. Dyra, men är så nöjd. De håller i tjugo år, minst. Enligt uppgift.

Och nu är alla plantor utburna, och årets första vlogg från växthus 1 är inspelad!

Underbar arbetsdag är till ända, men varmt när man måste gå i ordentliga skor. Så nu åkte mina flipflop äntligen på!!

Han: Tiden går fort när man är rolig. Visst har hon blivit lite sliten av allt sittande. Och visst kommer jag att sakna henne, men livet går vidare.
– Jag syftar förstås på den gröna solstolen som hon fick när hon fyllde 40.
Den är nu lika död som papegojan i Monty Pytons sketch. Hon däremot är lika vacker som hon var när hon fyllde 40.
– Även om hon just nu behöver stödförband om sin onda fot.

Hon tävlar med de andra vårtecknen som färglägger udden. Vitsipporna på vår bortglömda bakgård i motljus. Mandelträden som inte borde överleva på vår blåsiga udde, de första tulpanerna, det vanskötta körsbärsträdet som ändå blommar, påfågelsfjärilarna som förmodligen vaknat för tidigt.
– Eller för sent.

Lördag: Därför använder vi unga AI istället för Google

Han: Det är inte lätt att vara lokalreporter på udden. Särskilt inte på våren när (en) man måste lära om allt som jag lärde mig förra våren.  Bakom sjöboden har vi ett stort buskage mot nordanvinden som vi för enkelhets skull kallar för Buskaget.
Det består av hagtorn och slån och en gammal fläder som sjunger på sista versen (men som duger som Kråkans utkik).
– Samtliga arter ger vita blommar och/eller ätbara bär.
Fläderns blommor ger fläderblomssaft. Hagtornens bär är lite kärva men de gör man gelé av när man inte har rönnbär
– Och slånbären?

Ett svar: Slånbären har sedan Anna-Brittas regeringstid skänkt en smak av vår till kronvodkan. Efter regimskiftet på udden har slånbären blivit min uppgift.
Problemet:
– Har du sett att Buskaget börjar blomma, säger hon och pekar på den vita slöjan som dag för dag brer ut sig över sjöbodens tak.
Lokalreporterns fråga:  
– Hur skiljer man på slån och hagtorn?
– Lätt som en plätt, säger besserwissern. Slånbären är blåa, hagtornens bär är röda.

Visst, men bären kommer först på sensommaren. Nu handlar det om de vita blommorna.
– Slån eller hagtorn alltså?
Eftersom deadline närmar sig gör jag som alla gamlingar:
– Jag googlar.
– Resultat?
– Nada! Ordrikt om slån och hagtorn, men inget om den viktiga skillnaden.

Drar mig till minnes att jag läst att unga numera väljer AI framför Google (yngste sonen included) ställer jag min fråga till Deepseek.com.

Fråga: Hej, hur skiljer du på slånens vita blommor och hagtornens vita blommor (obs! inte bären)?
Efter 4 sekunder kommer svaret (pedagogiskt stilsatt): ”Att skilja på slån (Prunus spinosa) och hagtorn (Crataegus) när de blommar vit kan vara knepigt, men det finns några tydliga kännetecken att titta på:

1. Blomningstid
Slån (Prunus spinosa): Blommar tidigt på våren (oftast april), innan löven har kommit ut.
Hagtorn (Crataegus): Blommar senare på våren (vanligen maj–juni), efter eller samtidigt som löven kommer.

2. Blommornas utseende
Slån: Blommorna är små (1–1,5 cm) och sitter tätt längs grenarna.
De har 5 vita kronblad och en svag, söt doft.
Blomfärgen är renvit.

Hagtorn: Blommorna är större (1,5–2,5 cm) och sitter i klasar.
De har 5 kronblad, men kan ibland se ”fluffiga” ut eftersom ståndarna (de gula/gulvita delarna i mitten) är tydliga.
Vissa arter (t.ex. Crataegus laevigata) kan ha rosa nyanser i blommans mitt.

3. Bladens närvaro
Slån: Blommar utan löv – grenarna ser nakna ut med bara blommor.
Hagtorn: Blommar med eller strax efter löven – du ser både blad och blommor samtidigt.

4. Grenarnas utseende
Slån: Har mycket taggiga grenar med vassa, trindlika taggar.
Hagtorn: Taggarna är mindre och kortare, ofta med blad eller sidogrenar vid basen.

5. Doft
Slån: Doftar svagt sött.
Hagtorn: Vissa arter (t.ex. Crataegus monogyna) har en lite obehaglig, nästan ”fiskaktig” doft (speciellt om blommorna krossas).

Sammanfattning – Snabbkoll:

Kännetecken	Slån (Prunus spinosa)	Hagtorn (Crataegus)
Blomningstid	April (före löv)	Maj–juni (med löv)
Blomstorlek	Små (1–1,5 cm), tätt sittande	Större (1,5–2,5 cm), i klasar
Blad närvarande?	Nej, blommar på bart virke	Ja, blommar med löv
Taggighet	Mycket taggigt, långa taggar	Mindre taggigt, kortare taggar
Doft	Lätt söt	Neutral eller obehaglig

Exempel på bilder:
Slån: Länk till bild (renvita, täta blommor på nakna grenar)
Hagtorn: Länk till bild (större blommor med lövmassan synlig)

Om du ser en buske med vita blommor tidigt på våren utan löv, är det troligen slån. Blommar den senare med löv, är det hagtorn. 😊”

Min kommentar: Strålande!
Deep, jag kallar henne så eftersom vi ju nu känner varann, svarar direkt: ”Tack! 😊 Kul att du tyckte det var till hjälp! Om du någon gång stöter på en buske med vita blommor och tvekar – tänk bara:

🌼 ”Inga löv + tidigt + massor av taggar?” → Slån!
🍃 ”Löv + senare + mindre taggigt?” → Hagtorn!

Deeps avslutande kommentar: Lycka till med blomsterspejandet – och skrik till om du undrar något mer! 🌸”

Så var det med den saken. Visserligen gick det inte att öppna Deeps länkar. Men man kan ju veta allt på 4 sekunder, eller hur? Dessutom kan jag lägga till en personlig iakttagelse: Slånblomman har långa ståndare (se ovan).
– Eller är det pistillen??
Jag kastar ett öga på de vita blommorna som blev fler för varje timme och säger eftertänksamt (och möjligen lite överlägset) till kvinnan i mitt liv:
– Du menar att slånen redan börjat blomma. Och hagtornen börjar bli gröna, även om det dröjer innan den blommar.

Hon: ja ja, snart blommar nog den också. Och snart har vi bondbönor…

… och sockerärtor! Kul att de tittat upp.

Han, igen: Avslutar min arbetsvecka (haha!) med en rolig historia, Den skrattade vi redan när jag var barn, då med Bellman som hjälte. En uppdaterad version hämtad från sociala medier går så här:
Donald Trump, Putin, Netanyahu, påven Franciscus och en 10-årig skolpojke har hamnat i samma flygplan. Vädret är turbulent och planet håller på att krascha.
Problemet är det bara finns 4 fallskärmar.
Trump säger:
– Jag tar min. Jag är världens smartaste man och omgiven av rövslickare behövs jag för att göra Amerika great again.
Han snor åt sig en fallskärm och hoppar. Putin säger snabbt:
– Och jag behövs för att bygga upp det ryska imperiet igen.

Putin tar den andra fallskärmen och hoppar. Netanyahu har redan grabbat tag i den tredje fallskärmen och skriker:
– Jag behöver också en för att avsluta rivningen av Gaza så att Trump kan bygga sin golfbana.
Kvar är nu bara påven och den lille pojken. Påven ser stillsamt på gossen och mumlar:
– Du får den sista fallskärmen. Jag har levt mitt liv, ditt har bara börjat.
Pojken svarar:
– Oroa dig inte, det finns två fallskärmar kvar. Världens smartaste man tog min skolväska.

Trevlig helg. Idag har vi städdag i stugföreningen. Hon får inte vara med och leka för hon har en spricka i foten.

Torsdag: Inte riktigt som planerat…

Hon: med 80 liters jordsäck i famnen, trätofflor på fötterna, kottar på stigen och två katter springande runt fötterna kan hela dagens arbetsschema (fortsätta flytta ut plantor i växthuset) gå i stöpet!

Efter att först ha tänkt att det är nog brutet, gjorde fruktansvärt ont, kom jag efter ett tag upp på fötterna igen och fortsatte utflyttningen av plantor i växthuset. Skulle jag inte ha gjort…När jag satte mig i bilen för att köra till säsongsavslutningen på keramikkurser började det värka som tusan i foten igen. Fick ge upp och köra hem igen. Trist!
– Idag tar jag det lugnt. Ganska lugnt…

”Danskarna” är uppe och kommer på middag ikväll, trevligt, och efterrätt måste vi ju ha. Plockade av de första rabarberna, räckte precis till en kaka. Och så på med lite florsocker…

Han: Vi byter ämne. ”Om det är något som verkligen fångar allvaret i vår tids existentiella klimatkris, så är det väl att dra på sig lösögonfransar, åka 100 km rakt upp i luften och spela in ett tribute-klipp till sitt barn med en blomma i handen”, skrev Nora Adin Fares i Dagens ETC efter vårens mest hånade rymdresa.
”Detta är bortom parodi”, tycker modellen Emily Ratajkowski. ”Att du bryr dig om Moder Jord och att du går upp i ett rymdskepp som byggs och betalas av ett företag som på egen hand förstör planeten? För vad?”

”Elva minuter är faktiskt för lite”, konstaterade Greta Schüldt i Dagens Nyheter. Den elva minuter långa rymdsemester ”har mer gemensamt med en Instagrammodellernas bjudresa till Mexiko än med något för mänskligheten värdefullt utforskande av universum”.
Med sig i raketen hade Katy Perry en tusensköna.
– Som vanligt är det ingen som frågat blommans kusiner på udden vad de tycker om att vara världsberömd i elva minuter.

Enligt en gammal legend (på jorden) ska man äta upp de tre första tusenskönorna man ser på våren.
– Gör du det är du skyddad mot tandvärk resten av året.
Tusensköna (Bellis perennis) kallas även “Marie blomster”, vilket står för den heliga Jungfruns blygsamhet.
– Vilket möjligen förklarar varför kyrkans män på 1700-talet bannlyste och försökte utrota blomman då man trodde att den innehåller fosterfördrivande ämnen.
Inte ens den progressive påven Franciskus erkände som bekant kvinnors makt över sin egen fertilitet.

Nu till veckans stora debatt i Landet Lagom som aldrig varit särskilt lagom:

På förekommen anledning: Citerar ur Barometern 24 april år 1955: ”Från 1 juni 1955 blir alkoholförsäljning via Systembolaget tillåten i Sverige. Men Folkhälsomyndighetens detaljreglering får hård kritik. Till exempel föreslås att ett besök måste vara i 45 minuter, varav minst 30 minuter ska vara kunskapshöjande aktiviteter som exempelvis en föreläsning eller guidad tur i lokalen som exempelvis en föreläsning eller guidad rundtur. Varje besök ska dessutom inledas med muntlig och skriftlig information om alkoholens skadeverkningar” (TT).
(Obs! Ironi)

Onsdag: Att tänka som en igelkott

(Uppdaterad 17:37)

Han: Har något djur gett upphov till så många försvarsstrategier som igelkotten?
Den svenska militären tillämpade den redan i Sveaborgs fästning under försvarskriget mot Ryssland 1808–1809.
Strategin har används i många krig, inte minst av den ukrainska motståndsfickan i stålverket Azovstal under slaget om Mariupol i april 2022.
– För egen del är principerna för det svenska ”igelkottförsvaret” på plutonnivå ungefär det jag minns av fältjägarutbildningen på I5 i Östersund.

Krigsmetaforer sprider sig som ogräs i språket och igelkottförsvaret går numera igen i både i hockey som i polisförhör (”No comment”, som bovarna säger i alla krimserier).
Schackversionen är som väntat den mest utstuderade: Den kombinerar den defensiva försvarsprincipen med dynamisk flexibilitet och potential för motangrepp.
– Ulf Andersson använde ”the Hedgehog” i VM-matchen mot Karpov år 1975.

Det är svårt att hitta ett däggdjur som lika elegant sammanfattar konsten att överleva genom att göra det minsta möjliga. Den gör inget onödigt. Ingen flykt, inget bluffande – bara en enkel, perfekt ihoprullning med taggarna utåt.
– Vilket inte hindrar att det kan bita tillbaka om den trots spikmattan blir angripen.
Det är en underdrift att påstå att igelkottens försvar varit en framgångsrik strategi – som ett av världens äldsta däggdjur har den försvarat sin existens under 30 miljoner år. 

Som du kanske anar har vi fått en ny inneboende på udden. Vi upptäckte den härom kvällen och som ordspråket lyder: Det hjärtat är fullt av, talar munnen (Matteus 12:34).
– Alltså …
(to be continued)

Hon: Jag tränger mig in här, han fortsätter sin predikan längre ner. Tänk att vi har blivit med igelkott, så himla roligt. Inte sett någon här sedan jag var barn. Mamma brukade lyfta upp dem så jag fick se den söta nosen. Vet i tusan om jag vågar, men ska försöka om vi lyckas få den så tam.

Annars har jag inte riktigt tid att vara här på bloggen nu (passade på när det kom en skur) utan måste ha fokus på att göra rent växthuset på baksidan, flytta ut alla plantor som fortfarande står inne framför fönstren, plus plantera om de med för små krukor.
– Vilket typ är alla…

Efter aningen för slarvig rengöring, vi har inte fått vatten i slangen än (sommarvatten) har en bråkdel av plantorna flyttat ut, och det är nästan fullt… hjälp! Men det känns ändå toppen. Måste nog ha lite stödvärme på nätterna första veckan.

Hade nog tänkt få ut en del gurkor också redan idag, de som klänger mest uppåt väggarna, men det är risky business. De gillar inte kyla!!!

Nu slutade det regna och jag måste ut i växthuset igen. Eller ska jag fortsätta göra iordning pallkragarna kanske, eller plantera om, eller…

Han, igen. Ja, hon tyckte att jag blev långrandig. Så här kommer igelkottens konklusion: Vi lever i en tid när krigen inte bara förgiftar metaforerna.
– Alltså läser jag högst ur morgontidningens mest hoppfulla text:
”Man ska inte lyda makten. Varje litet gnissel i maskineriet, varje liten kugge som slöar ned dess rörelse, är värt något”.

Lisa Magnusson skriver om Harvardprofessorn Erica Chenoweths forskning kring försvarsstrategier: ”Hon har gått igenom alla större försök att störta en regering eller befria ett territorium sedan år 1900, och funnit att ickevåldsamma rörelser är dubbelt så framgångsrika som våldsamma: 53 procent av dem har lyckats, jämfört med 26 procent av de rörelser som präglats av fysiska attacker på människor, kidnappningar, bomber och annan förstörelse av infrastruktur och egendom.
Fredliga protester drar också i genomsnitt fyra gånger mer folk; detta tror hon är en stor del av deras framgångsrecept, säger hon i en intervju (BBC 14/5 2019). Våldsprotester kräver att man är i god form, och aggressivt lagd. Framför allt lockar de unga män.
I ickevåldsamt motstånd, däremot, kan alla delta, efter sina egna förutsättningar – och de gör det också. Ju fler som ansluter, desto fler vågar i sin tur ansluta. Så växer sig protesterna stora.

Det krävs inte ens att man gör mer än just sätter sig på tvären: ”I riktigt repressiva samhällen kan man i stället för att samlas till en demonstration på en viss plats göra motsatsen och sprida ut insatserna. Och inte ens de mest hårdföra hantlangare i de mest brutala av regimer brukar vilja gå under med skeppet när de ser att det börjar sjunka.
Man kan bojkotta vissa varor i affären, strejka från jobbet, banka på kastrullock i gator och gränder vid ett visst klockslag. Sådana metoder är mindre riskabla, och dessutom svåra och dyra för makten att komma åt. Att man är många blir ett skydd i sig.

Vilket för oss till den godaste nyheten av alla: ”Erica Chenoweths forskning visar att när 3,5 procent av befolkningen väl aktivt motarbetar en regim så faller den, med få undantag. Och inte ens de mest hårdföra hantlangare i de mest brutala av regimer brukar vilja gå under med skeppet när de ser att det börjar sjunka. De har familj, och vänner, ett helt liv som väntar.
Hon lyfter i en föreläsning en serbisk polisman som i en intervju berättade om när hundratusentals människor tågade mot Belgrad för att kräva tyrannen Slobodan Milosevics avgång år 2000. Varför vägrade han lyda order om att öppna eld mot demonstranterna? Svaret var enkelt: ‘
– Jag visste att mina barn befann sig i folkmassan.
Så vinner folkviljan, demokratin, ändå till slut över tyrannin …”.

Tål att tänka på. Om man inte redan tänker som en igelkott.

Bonus: Mer om Cheneweths forskning här:

Ps. Hon, igen: gurkorna är ute! Och lite till. Imorgon åker resten ut. Men jag behöver fler plantbrickor. Undrar om Elisabeth på Adolfssons låter mig köpa några till, av hennes. Hoppas hon är på drejkursen ikväll, då kan jag fråga.

Söndag: Påsken borde inte gå i gult

Han: Det är okontroversiell att säga att påskens färg är gul. Men det är konstigare än det låter.
– Visst, påskliljan är gul och vårt påskpynt går oftast i gult.
För att inte tala om påskgodiset.
– Men lika sant är att historiens mest omskrivne förrädare också bar gult.

Uttrycket ”gult är fult” kommer från legenden om Judas svek. Gult står sedan dess för falskhet, förräderi, feghet.
Senare även en symbol för smitta och pestflaggorna fick gul färg.
– Vilket alltså inte hindrar att det var Judas Iskariots förräderi som gav upphov till detta vårt gula påskfirande.

Förvirrande, eller hur? Till de kristna ideologimakarnas försvar ska sägas att gult inte är påskens liturgiska färg, det är vitt och svart.
– Den gula färgen kommer alltså inte från kyrkan.
En förklaring hittar vi i folktron. Förr i tiden trodde många att solen vid uppgången på påskdagens morgon dansade av glädje, vilket gjorde att färgen gul, som solen, förknippades med påsken. Kanske är det så enkelt att den gula färgen kommer från ägget, en symbol för uppståndelse och nytt liv.
– Det är säkert ingen slump, men vi vet inte riktigt varför, menar Jonas Engman, etnolog med fokus på traditioner och intendent vid Nordiska museet. Vi kan inte se någon speciell traditionell påverkan när det gäller färgen gul. Kanske har det med solen att göra, eller äggula.
– Det är ofta nationalromantiken som uppfinner mycket av det här. Och det var inte förrän förra sekelskiftet man började ta in ris och sätta färgade fjädrar i dem.

Magnus Gabriel De la Gardie (1622–86) var en av den svenska stormaktstidens mest framträdande personligheter. Här tillsammans med hustrun Maria Eufrosyne. Klädde i gult gjorde även Axel Oxenstierna, rikskanslern som fick en del av Småland (udden inkluderad) för att han lurade skjortan av den danske kungen i freden i Brömsebro 1645.

Kanske handlar det bara folkets revansch på överheten. Guld är gult och guld står inte bara för girighet utan även för rikedom och välstånd.
– Redan aztekerna använde gult som symbol för mat, eftersom det var färgen på den för dem så livsavgörande majsen.
I det förkommunistiska Kina var den gula färgen en kejserlig färg som symboliserar makt och visdom.
Den gyllengula färgen går igen huset Medicis vapensköld. Under renässansen var Medici Europas mäktigaste familj med ett enormt politiskt inflytande, inte minst tack vare sin bank som var den största i Europa under 1400-talet.
Även den svenska adeln klädde sig i gult, för att inte tala om nutidens kändisar.

Till och med påven, ”den ofelbare”, klär i en gul chiffongfodrad mantel när han ska vara fin, vintage förstås.

Gult har alltså inte alltid varit fult. I bästa fall kan man förklara denna motsägelsefulla färgblindhet med att människan alltid hållit sig med bestämda principer.
– Principer man ständigt är beredd att byta ut när det passar.

Till saken hör förstås att även om förrädaren Judas Iskarios avbildas i gult, så är det en efterkonstruktion.
– I Bibeln nämns ingenting om att förrädarens kläder.
Det är först på 1300-talet som Giotto målar sin fresk över Judas kyss. Leonordo lät förrädaren komma till Nattvarden klädd i gult först i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano 1495–1498 år efter brottet. 

Om det nu var ett förräderi. Även den legenden delar sig i två. Nyfunna dokument utmålar Judas som den ende sanne lärjungen. Bara han förstod att han hade en högre uppgift och därtill offrade sig.  
– I det här evangeliet som kallas Judasevangeliet är Judas i själva verket en hjälte, menar historieprofessorn Dick Harrison som talade i Kristianopelse gamla kyrka i höstas.
Enligt dokumenten bad Jesus Judas att förråda honom. Jesus ville dö för att förenas med sin Gud, medveten om att hans död skulle vara det incitament som skulle rubba alla cirklar och förvandla den lilla kristna sekten till en världsomspännande rörelse som fortfarande färgar miljarder människors tänkande och traditioner.
– Inte minst vårt påskfirande.

Även den israeliska författaren Amos Oz har återupprättat Judas roll i sin roman ”Judas”. I Bibeln ges en hint i den riktningen: I Johannes 17:12 kallar Jesus Judas för ”förstörelsens son” och säger att han var ”dömd till undergång för att Skriften skulle uppfyllas”. Detta antyder att Judas valdes ut för denna roll och inte hade något verkligt val i frågan.
Dessutom, om vi ska tro Bibeln: Judas var en rik markägare som anslutit sig till Jesus lärjungar. Att han skulle bli förrädare för några futtiga silvermynt verkar inte trovärdigt.
– De var inte ens gula som guld.

Gult är inte längre fult. Modern forskning visar att den gula färgen kopplas till intellekt. Färgen stimulerar nämligen nerverna och stärker minnet.
– Gul inredning på arbetsplatser och i skolor boostar alltså prestationen och motverkar dessutom nedstämdhet och tunga tankar.
I reklamen används gult för att fånga vårt köpintresse – varför tror du att McDonalds ”M” är gult?
Gult anses vara aptithöjande och främjar ämnesomsättningen. Alltså går den ofta igen i menyer och i restaurangmiljöer.
– Tänk saffran, honung, pasta och eller hennes citroner och det kurrar i magen.

Å andra sidan: Ibland blir det för mycket. Många får huvudvärk av att titta för länge på gula detaljer och somliga hävdar att skrikande spädbarn skriker mer i gula rum.
Etc etc.
– Vart vill jag komma?

En sak vet vi:  Naturen struntar fullständigti myter och trender i människobyn. Den vilda naturen älskar gult, det är till och med den kanske vanligaste färgen hos blommor.
– Detta var för övrigt anledningen till att gula blommor länge var förbjudna i engelska slottsträdgårdar, dessa monument över människans förvridna lust att forma naturen efter sina egna onaturliga lagar.
Gullris, maskrosor, gullviva, renfana, flockfibbla, kungsljus, daggkåpa, fingerört, nattljus, vår gula ros på verandan mot havet.
– Gult är en signalfärg som får bin och humlor att pollinera hennes tomater och chili.

För att inte tala om småfågelvärlden. Till och med hos grönsiskan och grönfinken bakom Margaretas stuga är det de gula accenterna som ger fåglarna karaktär.

Och för att sluta denna långa predikan i påskens färglära:
– Visste du att det är det först i vuxen ålder, när havsörnen nått sin optimala slagkraft, som denna uddens stora rovfågel får sin karaktäristiska vita stjärt – och sin gula näbb.

PS: För vetenskapen är gult ett våglängdsspann mellan 550 och 600 nanometer. För färgindustrin är gult en av de sex elementarfärgerna i NCS-systemet. För arkeologer är gult det prigment som våra urfäder för 17 000 år sedan använde i sina grottmålningar i Lascaux. För dagens konstnärer är gult en av de tre grundfärgerna; den färg som Monet, Klimt och dagsaktuella Hilma af Klint litade mest på.