torsdag: även 3 KAKOR FÖR 25 KRONOR VÄCKER MINNEN

För designens skull.

Han: Härom dan beskrev jag hur hennes sockerkaka hade samma effekt på mig som madeleinekakan hade på Proust. Matminnen är de bästa minnena, som Ria Wägner påpekade. Jag erkänner därför utan tortyr: idag köpte jag 3 Cloetta Kexchoklad på Tempo i Gökalund. Kändes som jag snattade, vilket jag inte gjorde. Men av hälsoskäl undviker jag numera att köpa godis (men är glad att hon gör det).
–Inte bra för min kropp, men somliga dar känns det som jag måste återvända till brottsplatsen.
Det duger i alla fall som en förklaring i mina öron.

En gång i förr-i-tiden-tiden var jag nämligen vd på en reklambyrå som hette Hallstedt & Hvid. Äventyret varade bara 96 dagar innan jag återvände till journalistiken. Jag trivdes mycket bra och det var mycket bra betalt, men redan då var jag känslig för kombinationen smicker och tjat och jag fick ett fint affärsmagasin att ta hand om.
I efterhand ter sig dessa 96 dagar som en smash and grab-attack – jag är fortfarande gift med den snygga ateljéchefen.
– Men tillbaka till Kexchokladen.
Cloetta var en av byråns kunder, min roll var marginell (som de flesta chefer är). Men någon, jag tror mig minnas att det var Philip Mascher, en amerikansk före detta möbelsnickare som spelade en viktig roll när vi gav chokladkakan den (numera) klassiska designen.
På nätet hittar jag nu en anteckning från Philip som knyter ihop historien: Kexchoklad had lost marketshare to strong new players. Working with a hand picked team of international creatives, we were able to bring the wealth of positive brand associations back to life in an unexpected way. Kexchoklad grew 43% the first year of re-launch and was elected the most popular Swedish brand amongst teenagers.

Duger som ursäkt för att genomföra en mental smash and grab när hon ändå ville att jag skulle köpa mjölk. Eller hur? 

PS: Mera godis. Läser på Dagens PS (vårt gamla tillhåll som Uggla startade upp år 2004) att ett par glas vin om dagen som en del av medelhavskosten är nyttigt. Ett team av mikrobiologer från universitet i Frankrike, Storbritannien, Polen, Italien, Irland och Nederländerna har bedrivit forskning för att undersöka hur kosten påverkar vår tarmflora. Resultaten har publicerats i The British Society of Gastroeneterology, Gut. Drygt 600 deltagare i åldern 65 till 79 år deltog i studien. De delades in i två grupper, varav den ena fick äta en medelhavsdiet under ett års tid, medan den andra förblev en kontrollgrupp som inte förändrade sina kostvanor.
Enligt forskarna är resultatet anmärkningsvärt. De som ätit medelhavsdieten hade utvecklat en mycket mer diversifierad tarmflora än kontrollgruppen. Detta var oberoende av kön, BMI eller ålder. 

För egen del är jag inte ett dugg förvånad. Jag är snarare ett levande bevis på att forskarna slår in öppna dörrar. Och mer sant blir det. Den medelhavsinpirerade dieten innehåller som bekant rikligt med grönsaker, frukt, nötter, baljväxter, olivolja, fisk och skaldjur – och vin i lagom mängd. Däremot innehåller den väldigt lite mjölkprodukter och begränsade mängder rött kött.
Det är dit vi är på väg här på udden. Tomater och chili till frukost, nötter till eftermiddagsdrinken och igår serverade hon en utsökt lasage på mangold och zucchini med fyra sorters ost.
Och som sagt: några glas vi är bra.
– Barbera D’Alba duger mitt i veckan.

Hon: Peppe du har fel om att vi gjorde den klassiska designen på kexchoklad, men vi använde mönstret i reklamen på något sätt. Kommer inte ihåg exakt men var det inte på Whitbread-båtarna? Eller var det för Europolitan vi gjorde det, eller kanske både och…

För övrigt blåser det typ ännu mer idag, men känns ändå som om det är bättre väder. Eller så är jag bara på bättre humör :). Lyssna på vinden:

Sätt på ljudet!!!

Och så har Peppe byggt färdigt altanen till Chateau Margareta, och Göran (elektrikern) har typ dragit klart elen. Bara sista piffandet och städning kvar då. Och så någon runda till förrådet för att hämta lite mer köksattiraljer. Men inte idag. Nu en sväng till Attanäs gård för att köpa kött.

Höj ljudet…

Han: Tack älskling, men ljudkvaliteten är nästan lika dålig som röståtergivningen i svenska tv-serier. Å andra sidan hade jag inte så mycket att säga. Även det påminner om svenska dramaserier.

Hon: Peppe, du frågade just om det stod något i morgontidningarna idag, då kom jag på att jag faktiskt tog en bild på ett inlägg på Namn & Nytt-sidan. Pensionärssidan som du börja uppskatta mer och mer, och jag vanligtvis hoppar över med en snabb blick ;).

Han: Intressant artikel, läser den på nätet: ”Från att ha varit ett offerdjur som byte vid falkjakt eller med duvhök, ett skändligt skådespel inför inbjudna gäster på herrskapsfolkets stora gods, har gråhägern blivit en folklig populärartist vid större parkdammar och fågelsjöar. Men också ifrågasatt – som i Östhammar – där den stora kolonin med gråhäger skapat samma problem för de boende som skarven, med träck och skrän. Den klassiske fågelskådaren Cai Curry Lindahl beskrev i mitten på förra seklet i en uppsats hur gråhägern ”liknar den mosozoiska tidens flygödlor”, alltså dinosaurier från den epok som brukar kallas krita. Han hade helt rätt, för dagens forskning visar ju att fåglar är överlevare från dinosauriernas värld. Flygödlan pteranodon hette den föregångare som påminner om gråhägern, med vingbredd på åtta meter.
Våra gråhägrar är betydligt blygsammare, knappt två kilo, men ändå med ett imponerade vingspann på två meter. Nästan i klass med havsörnen. I glidflykt kupar de vingarna så profilen framifrån ser ut som en liggande trea. I vasskanten spanar de stilla i timmar eller spatserar värdigt på sitt ljusterfiske. Halsen spänns i en båge tills den långa vassa näbben skjuter iväg som en katapult. Bytet doppas några gångar i vattnet innan det sväljs.

Som alla förstår, vi håller oss inomhus och läser på grund av blåsten. Både hon och katterna blir skygga av den här vinden, nordlig 16 sekundmeter i byarna.
Men det finns tröst: Gott och kan bli godare. vi passerade Hasse, Tomat-Hasse, tidigare Fack-Hasse, nu vår generösa vän som lastade på oss ett fång dill och en famn vitkål, som jag anmodades koka i buljong för att använda i mitt min kommande kålpudding.
Gjorde så, men det räckte även till till att garnera hennes lasage på mangold och zuccini.
– Bäst i test!

Hon: apropå Hägern så var det ju kul eftersom vi bara får fler och fler härnere, tamare och tamare dessutom tycker jag. Och flyttar gör de ju definitivt inte. Också kul att artikeln var så positiv och snarare beskrev Hägern som ett bytesoffer, och inte tvärtom som vi hört från ”säker” källa. Och läckra att titta på är de ju och precis som det står så liknar de ju faktiskt en förhistorisk fågel.


Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s