
Hon: idag har vi varit på utflykt, helt arrangerad av goda vännerna Ancy och Håkan, så lyxigt. Hemgjord champinjonsoppa och kylt rosévin plockade de dessutom fram ur gömmorna när vi landade på ön precis vid lunchtid.

Men först fick vi åka sjöbussen ut från Karlskrona hamn, och det första vi passerade var Sveriges minsta fullriggare Jarramas. Det var min pappas skolfartyg som Skeppsgosse i flottan. 1932 seglade han över Atlanten på af Chapman som är Jarramas ”storebror” och huserar i Stockholm som vandrarhem nu för tiden. Det var 300 Skeppsgossar ombord på den resan. Känns trångt även om Chapman är mycket större…





att drunkna när de simmar förbi utanför oss.





Han: Igår kväll läste jag ut Kristian Petris ”Fyren” (Bokförlaget DN, 1999) som återfann i en av flyttlådorna i början av sommaren.
Boken handlar om världens fyrar och människor som ägnat sina liv åt att hålla ljuset tänt.
– Och som nu ser sina arbetsplatser släckas ner, förbisprungna av modern teknik.
Boken berör mig. Kanske beror det på att jag är ingift i en fyrsläkt. Hennes mor var född på Långe Erik på Ölands norra udde. Hennes morfar var Sveriges yngste fyrmästare – och dog på sin post efter 37 år. Hennes morbror Sten var fyrmästare på Hanö, dessförinnan fyrbiträde på Utgrunden och fyrvaktare på Långe Jan på Ölands syspets. Hennes favoritmorbror Jocke, som blev blind, var fyrvaktmästare på Garpen här utanför udden.
– Jag vill att Hon läser Petris bok.


Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Lejonkungen har rätt när han säger att allt hänger ihop i livets stora cirkel. Helt utan egen förtjänst förflyttas jag i goda vänners lag idag till en av dessa ödsliga fyrar som reducerats till monument över gårdagens hjältedåd.
Hon har redan beskrivit känslan ovan.
Här några torra fakta: Utklippan är Sveriges sydöstligaste utpost i Östersjön (Lat: 55.95 Lon: 15.7) och består av tre öar, Norraskär, Södraskär och Degerhuvudet samt flera mindre skär. På Södraskär finns Utklippans fyr och de forna fyrvaktarbostäderna.
Mellan två är skären finns en skyddad fiskehamn som numera främst används som gästhamn för fritidsbåtar. Det var här vi la till med Sjöbussen från Karlskrona hamn. Överfarten tog en timme. År 1836 kom ett kungligt direktiv om att en fyr skulle uppföras. Den nuvarande fyren, en Heidenstamfyr, byggdes 1870 ovanpå det ena gamla signaltornet. Fyren blev nu drygt 30 meter hög och försågs med en ny fransk linsapparat, som förbättrade fyrljusets räckvidd avsevärt. Mellan 1945–48 elektrifierades fyren och 1972, när den slutligen blev helautomatisk, flyttade den siste fyrvaktaren härifrån.
Läser jag på Statens Fastighetsverks hemsida.

Fyren, fyrvaktarsamhället och miljön på Södraskär och Norraskär är nämligen statliga byggnadsminnen. Numera används byggnaderna bland annat av Utklippans fågelstation och Svenska Kryssarklubben, och ett av husen fungerar som vandrarhem. Här finns även en liten sommarkrog, som drivs av en trevlig stockholmare som råkat segla förbi för stället sex år sedan och blivit kvar.
Om om jag förstod saken rätt.
– Nästa gång sover vi över, sa brudarna. Med helpension.
Det sista jag såg när vi lämnade Utklippan nickade en stor trut till mig.


Sen åkte vi hem. När vi kom satte vi oss på vårt soldäck på sjösidan för att prata om allt intressant som hänt under dagen. Plötsligt sitter det en trut på taket och tittar konstigt på mig.
– Sa jag inte att allt hänger ihop i livets stora cirkel?


Vilken underbar utflykt,och vädret var med er🌊☀️😁
GillaGillad av 1 person
[…] eller hur? Hon älskar dem eftersom hennes mamma och halva hennes släkt har varit fyrmästare i vattnen här omkring. Garpen är vacker när solen skiner på den. Men fyren har en dramatisk historia. Jag har […]
GillaGilla
[…] sedan besökte vi Utklippans fyr. Jag noterar att det sista jag ser när vi lämnar fyren är att en stor trut nickar till mig. ”Sen åkte vi hem. När vi kom satte vi oss på vårt soldäck på sjösidan för att prata […]
GillaGilla