Söndag: växthusfix – och ligger udden i ett hav eller vid sjön?

(Uppdaterad 18.00, 15:30)

Hon: japp, idag har plantorna äntligen fått lite uppmärksamhet och Han har byggt färdigt hyllan i växthus 2. Så himla bra, tack!

Har också fixat mer plats framför fönstren inne. Där matbordet står. Tur det går att göra mindre genom att ta bort extraskivan…

Och kunde äntligen stå ute i växthus 1 och plantera om tomater och lökar. Underbart! Var 10 grader därinne och varken jag eller plantorna behövde förfrysas.

Men att hackspetten som huserat i Degerhamn på Öland, mittemot oss, passerade utan att stanna i vår drive-in-restaurang är ju en besvikelse. Nu är han drygt två mil söder om oss, i Torhamn. Kan man hoppas han vänder norrut igen… vore ju sååå kul!

Han: Det töar och isen smälter på havet, jag menar sjön. Det är frågan:
– Ligger udden vid ett hav eller en sjö? Och i så fall varför.
Hela havet stormar på landets kultursidor. Det handlar om ”Vita havet” på Konstfack verkligen heta Vita havet i vår rasifierade tid när identitetspolitik är det politiskt korrekta. Om det kan man tycka. För egen tycker jag att om man inte har större problem med rasism på en gammal konstskola än så, då har man inga problem med rasism.
För dig som ägnat dig åt viktiga saker: Vita Havet är alltså namnet på en stor vitmålad utställningslokal, döpt på 50-talet som en ironisk kommentar till en fin salong med samma namn på kungliga slottet.
– Det vill säga, namnet har lika lite med rasism att göra som om den kallats Svarta Havet eller Bruna havet.

Eller Röda havet, som en av våra trognaste följare här på bloggen föreslår. Ty havsdebatten har skvalpat även kring denna blogg.
– Om än på en annan nivå.
Häromdagen skrev jag om att havsnivåhöjningen på sikt känns som det stora hotet mot vår udde eftersom vi bor 9 meter från och 1,60 över havet.

På Facebook, en lättsam pendang till den seriösa bloggvärlden där man tycker lite si och så, ställer Thomas Kanger den fråga vi borde ha ställt oss:  ”Noga räknat är det ett antal meter från en sjö, inte ett hav. Östersjön. Märkligt nog är den övre norra halvan av denna långa vik just ett hav, Bottenhavet. Ovanför Åland. Kan någon förklara?”
Han fick genast svar från en annan besserwisser: ”Östersjön är ett medelhav. Det där med Bottenhavet och Bottenviken är inte konstigare än Karibiska sjön och Mexikanska golfen.”

Sjön eller havet? Självklart började själv googla runt. En skillnad mellan sjö och hav är salthalten. Å andra sidan: Från Kattegatt strömmar salt havsvatten in genom de smala sunden Öresund och Bälten. Den låga salthalten i norra Östersjön (som kallas Bottenhavet!) beror på alla floder och älvar som rinner ut där. Från västkusten, in i Östersjön och vidare upp till Bottenviken minskar salthalten från cirka 30 promille till nära sötvatten.
Redan här vid udden är vattnet bräckt och salthalten minskar från från 10 promille (tusendelar) i Öresund till 2-3 promille i Bottenviken. I världshaven är salthalten cirka 35 promille. Apropå Ugglas inlägg så salthalten i Medelhavet 3,8 % i snitt, vilket gör det till ett av världens saltaste hav.

Att salthalten är lägre i Östersjön beror på att det rinner stora mängder sötvatten in via älvar och floder runt kusterna. Ett överskott av sött vatten strömmar söderut längs ytan och pressas ut i Kattegatt, skriver Världsnaturfonden.
Denna motström tillsammans med de trånga och grunda passagerna genom Bälten och Öresund gör det svårt för saltvatten att komma in. ”Det är främst i samband med riktigt djupa lågtryck under höst och vinter som mycket saltvatten kan flöda in från Kattegatt, men det gör att det tar så mycket som 20-30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut.”
Jag badar alltså i samma badvatten som svärmor gjorde, men sedan Bertils tid (han tog 1985) har naturen bytt vatten i vår vik.
– Bra att veta.

En mer akademisk förklaring lyder så här:  ”Sjön är en inre vattenkropp, medan havet är en del av havet som omges av land.” Sjön är färskt, o-salt, vatten omgivet av land. Havet däremot ”är en del av havet som delvis omges av land och har saltvatten. Haven är större och har inga identifierbara gränser.”
Det finns 4 oceaner i världen men 108 hav.
Haven är ”permanenta på den geologiska tidsskalan”.  Men riktigt så enkelt är det inte: ”Medan resten av vattenkropparna är väldefinierade och avgränsade finns det alltid förvirring mellan sjöar och sjöar, eftersom det finns några hav som passar in i definitionen av sjöar, medan vissa sjöar i själva verket är hav i sig själva.”

Å andra sidan: Döda havet och Kaspiska havet är inte hav, utan sjöar, men kända som hav. Varför? Kan bero på den enorma storleken på det kusliga havet i Kaspiska havet och att de /som namnsatte vattnet/ föredrog att kalla denna sjö ett hav. Det är omgivet av land på alla sidor, vilket är en särskiljande egenskap för en sjö. Det har också ingen koppling till ett hav som gör det till en perfekt sjö.”

Vattnet i Östersjön är bräckt – en blandning av söt- och saltvatten. Havet är världens näst största brackvattenhav efter Svarta Havet och ett grunt innanhav med en vattenvolym av mer är 20 000 km³ och ett medeldjup av 52 m (max 459 m). Havsytan är ungefär 400 000 km² och den omges av ett nederbördsområde som till ytan är fyra gånger så stort.
Östersjön är ett ungt hav, skriver WWF. ”Under endast 12 000 år har den omvandlats från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till så kallat brackvattenhav.”
Östersjön är ett grunt innanhav med en vattenvolym av mer är 20 000 km³ och ett medeldjup av 52 m (max 459 m). Havsytan är ungefär 400 000 km² och den omges av ett nederbördsområde som till ytan är fyra gånger så stort.
Östersjön är ett ungt hav.
Under endast 12 000 år har den omvandlats från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till så kallat brackvattenhav.

Att detta vårt hav, Östersjön, heter som det gör beror oss på den mänskliga faktorn. Svärmor sa alltid ”sjön” om havet. Det gör hennes dotter också.
En bloggkompis där ute, Hans-Örjan, noterar även han den här förvirringen. Han gjorde en enkät bland bekants bekanta som bor vid havet. ”Svaret var entydigt, man säger ’sjön’. Några varianter på detta förekommer dock, som ibland ”sundet” både vid Öresund och Kalmarsund, samt ’vattnet’ i Stockholm. ’Havet’ använder ingen i detta sammanhang.
– Entydigt var också att om någon istället säger ”havet” så är det fråga om tillresta inlandsbor, konstaterar denne amatörforskare.
Någon påpekade att detta faller sig naturligt eftersom deras ”sjö” är den insjö som de har i närheten av där de bor. För boende i inlandet av Gotland påpekades att dessa faktiskt säger ”sjö” om havet, men deras insjöar kallas ju ”träsk”. 

Nu vet vi det. Nu ska jag … och jag tror jag gör som Hans-Örjan. För att smälta all denna kunskap ska jag lyssna på Jussi Björling en stund.
Låtvalet känns givet:

Hon: eller så lyssnar man på havet, som jag gjorde under vanliga rundan runt sjön bort till Järnsida i förmiddags. Där är det nästan helt öppet hav nu. Såg vårt svanpar och deras unge på vägen dit, blev jag glad för. Längtar efter att de ska kunna simma in i vår vik som vanligt igen. Tar nog ett par dagar till innan isen ger sig hela vägen dit, men nästa helg lär det gå, om prognosen stämmer.