Tisdag: Allt hänger ihop även i hatet mot ålakråkan

(Uppdaterad 18:18, 17:46)

Han: Där står ju han igen på sin sten! Det var ett tag sen och med tanke alla polare som trillat av pinnen trodde jag att även han fått änglavingar.
Men också han har alltså överlevt sommaren.
– Kul!
Tänker att så länge han får vara kvar här på udden så får jag det också.

Det finns mycket skarv bortom udden. Den senaste inventeringen visar att det finns 70.000 skarvar bara i Kalmarsund. Men det finns bara en skarv som håller till på udden. Ensamma människor brukar ge vilda djur egennamn och Den Ensamma Ålakråkan fick sitt när vi båda blev kvar här för några år sedan. Citat: ”Den ensamma hägern, den ensamma skarven som satt på sin sten och tittade ut mot revet där de andra skarvarna höll till. Kråkan som bor i tallen och som blev änkling året innan. En och annan ensam hackspett i Ismans tallar.”
I min dagboksanteckningar för två år sedan fäste jag mig vid att udden verkade befolkad av enslingar. Alla strök omkring här på udden och gjorde föga för att störa varandra med synpunkter om hur ditten och datten borde vara.
– Det var som alla förstår innan hon flyttade ner till katterna och mig.

Många udda kompisar har man ju haft under årens lopp och det är få som uppskattar ålakråkan, vilket skarven kallas häromkring. Få fiskar visserligen utanför udden numera, men generna lever vidare som fantomsmärtor. Med tanke på att Den Ensamma Ålakråkan behöver ett halvt kilo fisk var om dagen för att hålla sig vid liv fattar även jag vad det har betytt för fiskbeståndet.
– Med 35 ton fisk om dagen tar skarvarna mångdubbelt mer än vad det kustnära fisket gör.

Sedan 2019 har EU-kommissionen därför öppnat för en mer omfattande jakt på skarv. Kommissionen skriver att skarvar kan tas bort ”i stort antal” genom jakt, så länge inte ”bevarandestatusen” riskeras, och efter att man undersökt andra lämpliga lösningar för att mildra problemen.
Länsstyrelsen här hos oss har därför gett tillstånd till skyddsjakt på skarv i Kalmar län till och med 30 november 2021. – Och fortfarande finns det uppenbarligen en kvot kvar att fylla:

Under slutet av 1800-talet utrotades skarven i Östersjön och 1909 fanns inga skarvar kvar i Sverige, 1920 skyddades skarvar i flera länder runt Östersjön, 1938 etablerades en koloni i Danmark, 1948 etablerades en koloni i Sverige i Kalmarsund. Sen dess har de ökat i antal exponentiellt, främst för att människan förstört miljon för dess naturliga fiender i näringskedjan, t ex havsörnen.
Dessutom hävdar ornitologer att man här i södra Östersjön har fiskat sönder torskbeståndet vilket har påverkat näringskedjan negativt med tillväxt av tånglake, spigg och annan småfisk som skarven lever på.
– Återstår alltså att skjuta av ålakråkorna (som kommer att skapa en annan obalans om vi inte passar oss).

Fattar det, men det ändrar inget. I mina ögon är DEn Ensamma Ålakråkan en vacker kompis. Ingen sjöfågel dyker bättre och simmar djupare. Den kan stanna under vatten längre än de flesta andfåglar.
Det beror bl a på att fjäderdräkten. Till skillnad från hos andra sjöfåglar saknar ålakråkan det fett som gör fjädrarna vattenavstötande.
Det finns ett pris: Du kanske tror att Den Ensamma Ålakråkan sitter där på sin sten för att jag ska fotografera den?
– Den sitter med utfällda vingar för att torka efter sitt senaste dopp.

För egen del huttrar jag i svärfars blå badrock. Nåja, det var en vecka sedan jag badade. I morse konstaterade vi att hösten är här och frukosten intogs i sofforna. Men om Den Ensamma Ålakråkan är ett hösttecken, då ser jag fram emot denna höst.

PS: Skarvhatare hävdar att min kompis är av en invasiv art (Phalacrocorax carbo sinensis). ”Sinesis” anger att den kommer från Kina och 2008 publicerade biologen Christer Olburs en essä där han hävdade att skarven introducerats till de fina engelska och franska hoven i slutet av 1500-talet.
– En jävla utlänning alltså, icke-europe till och med!
Men Olburs får mothugg. Teorin om att den mellanskarven har förts in till Europa från Kina är felaktig, hävdade två finska forskare 2017.
– Ingen har kunnat spåra upp någon originalkälla till påståendet. Vi har bara funnit belägg för ett enda försök att föra mellanskarv till Europa, det var av en britt på 1800-talet, säger Henry Pihlström, en av forskarna bakom rapporten.

Att bekämpa invasila arter har ju blivit biologernas variant på främlingsfientlighet. Men den svenska skarven är alltså svensk och ska man hata skarven får man hitta bättre argument.
– Typ att vi människor har rubbat den naturliga näringskedjan och därför har skarven blivit ett problem för oss som vi måste lösa genom att ge oss på skarven som inte var något problem förrän vi blev ett problem för den naturliga näringskedjan.

Undrar du som jag över vad som finns under ytan utanför udden? Kolla här.

Och medan jag betraktar den stilla skönheten hör jag hennes knatter bakom ryggen. Det finns alltid någon del av naturen som vi kan låta vår överskottsenergi gå ut över.

• 

• 

Hon: ja, den här dagen har verkligen inte varit så produktiv som gårdagen. Och jag är inte alls lika glad åt hösttecknen!!! Tomaterna gillar inte alls den plötsliga temperaturändringen och allt regn. De spricker och snart kommer plantorna få mögel. Vad göra, jo skalpera dem från nästan alla bladgrenar, mellan skyfallen… under har jag möblerat om i växthusen. Så när solen nu tittade fram på kvällskvisten kände jag ett starkt behov av att göra något av det jag tänkt göra idag om det inte varit så jäkla regnigt!

Förutom att koka björnbärssylt måste jag nog koka ketchup av alla spruckna tomater innan bananflugorna invaderar dem. Som tur är kom mina ketchupflaskor idag, men kryddburkarna lyser fortfarande med sin frånvaro.