Onsdag: behöver inte gå över ån efter vatten…

(Uppdaterad 18:49)

Hon: det första jag såg imorse när jag skulle cykla och hämta morgontidningarna var två superfina små exemplar av Stolt Fjällskivling. Ingen tvekan där, den svampen kan jag. Och den är jättegod!! På vår skogs- och svamppromenad häromdagen passerade vi många sådana, fast lite för övervuxna, då sa jag just att sådana brukar ju växa utanför Margareta. Och nu kom de, typ över natten. Det går fort ibland, men de får växa till sig ett dygn till.

Och så tog jag tjuren vid hornen och började göra rent årets använda krukor. I fjol väntade jag lite för länge, det är kallt att spola rent med det kalla sommarvattnet. Idag har det blåst lite mindre så det fanns ingen ursäkt för att inte börja fixa iordning alla friland och krukor där årets plantor gjort sitt. Och små krukor för nästa års sådd kommer jag ju behöva mitt i vintern när jag ska sätta första fröna, inget kul gräva i snön efter smutsiga krukor då…. Chili och paprika sätter jag senast efter julhelgen!

Börjat höststäda i växthus 2 också, det utanför Chateau Margareta alltså. Så jädrans mycket ohyra där, ska svavelröka det innan plantorna som ska övervintra ska in. De är för övrigt smockfulla med sköldlöss, och hur jag ska bli av med dem innan de ska in vet i tusan… skulle gladeligen använda DDT eller liknande om det bara fanns (eller kanske inte precis DDT…). Nästan alla fungerande lusmedel har utgått. Man får tvätta blad för blad med såpalösning och T-sprit, upprepade gånger var tionde dag. Och det är inga små träd. Känns hopplöst!!! Fast jag kan ju inte ge upp… Ett frostnyp ska de få i alla fall, det gillar inte lössen, så jag har ju lite tid på mig.

Men i växthus 1 är det lusfritt, pust, och faktiskt frodas det mesta fortfarande bra där inne trots fukten.

Han: ”Inte mycket att tillägga.” Det var exakt vad jag skrev för ett år sedan här på bloggen. Även då fylldes hennes dag av trädgårdsarbete. Vilket stärker min teori om att naturens gång är cirkulär, därmed förutsägbar om än med variationer.

För egen del känns det naturligt att inleda septembers månands första blogg med en fråga:
–Varför finns det inte kattmat som smakar mus? 
Frågan infann sig när jag häromdagen skrev om att kattmaten blir allt dyrare och alltmer lik alla specialkoster som även människor inbillar sig att de inte klarar sig utan – gluten- och allergianpassad mat, menyer anpassade till stressade katter och självklart finns vegotrenden även här.
Men hör och häpna:
– Nu forskar livsmedelsindustrin om möjligheten att göra kattmat som smakar mus!

Du läser rätt. Kattmat som smakar mus. Märkligt, eller hur? Det vill säga det är märkligt att det inte redan finns. Katten domesticerades ju en gång i tiden just för sin förmåga att jaga möss och andra skadedjur. Att livsmedelsindustrin först efter 3000 år kommer på att katter kanske gillar smaken av mus säger nåt om den mänskliga hjärnans begränsning.

När vi nu förstått det kan vi kanske fundera över de verkligt knepiga frågorna i vår tid.
Till exempel:
– Varför levereras take-away-maten snabbare hem till oss friska – om än hungriga – när ambulansen dröjer så länge när vi är sjuka? 
– Varför trycker vi på start när vi vill stänga av datorn? 
– Varför säljer Ica hotdogs i tiopack och korvbröd i åttapack? 
– Varför är inte ordet förkortning kortare?  Och är inte ordet dyslexi ett hån mot oss som är ordblinda?
Och på förekommen anledning:
– Varför beställer folk en Max Burgers Bacon BBQ Dream med stor pommes frites – och en Cola light? 

För att inte tala om mysteriet vi ofta iakttagit men aldrig förstått:
– Varför målar kvinnorna sina ögon med öppen mun? 

• 

• 

En solig septemberdag som denna är jag i alla fall glad över att jag, tack vare författaren Umberto Eco, fått svar på några frågor jag länge grubblat över:
– Varför möts aldrig parallella linjer?
Svar: Därför att om de möttes skulle den amerikanska barrstjärnan Simone Biles och andra som ggymnasister bryta benen.
– Varför uppfanns whisky i Skottland?
Svar: Hade den uppfunnits i Japan hade den varit saké och inte ens engelsmän skulle komma på att blanda den med soda.

Och kanske viktigast: Varför Christofer Columbus seglade västerut?
– Därför att om han hade seglat österut skulle han ha upptäckt Frosinone, en liten skitstad i Italien som idag har drygt fyrtiotusen invånare.

PS: Vid närmare eftertanke infinner sig en fråga:
– Hur vet vi att dagens kattmat inte redan smakar mus? Har man frågat kattpanelen?