Han: I september förra året noterade vi ett UFO (Unidentified Floating Object) utanför udden. Med lite hjälp identifierades farkosten: ”Tack vare den tredje statsmakten vet vi nu att de senaste veckornas sjömätning utanför udden är en del i vindkraftbolagets nya projekt ”Södra Victoria”.
– En planerad havsbaserad vindpark cirka 70 kilometer sydost om Ölands södra udde.”
Vindparken, med en effekt på upp till 2 000 megawatt är bolagets hittills största vindkraftsprojekt i Norden. Enligt bolaget själv så handlar det om en elproduktion som motsvarar användningen av hushållsel i upp till 1,6 miljoner villor. Målet är att börja leverera el år 2028.
Sjömätningen utanför udden handlar alltså om att ”undersöka förutsättningar för den kabelkorridor som planeras att gå från själva parkområdet mot fastlandet”. Och i helgens Barometern klarnar sikten ända in till udden.
Av annonsen framgår att det inte handlar om att kabeln ska landas på ”fastlandet” i största allmänhet utan i vår steniga del av fastlandet, nämligen i Björkenäs.
Nu vet vi vet det också.
– Problem eller möjlig lösning på de höga elpriserna?
Och apropå teknikens framsteg: Noterade igår att fasantuppen är tillbaka. Intressant nog klockan han in sin ankomst som vore han en Philias Fogg.
Förra året visade han sig just idag, den 29 januari.Fasantuppen alltså. Och eftersom slumpen inte är någon vanlig tillfällighet såg jag i natt Philias Fogg klocka in just in time på Reformklubben i London.
Jag talar förstås om sista avsnittet av SVT:s nya version av Jorden runt på 80 dagar.
Boken som tv-serien bygger på läser jag första gången när jag är nio.
– Det är ingen tillfällighet.
Den franske författaren Jules Verne föds år 1828 och dör år 1905, men hans romaner genomsyras av den tilltro till vetenskapens och teknikens möjligheter, ingenjörskonsten, utvecklingsoptimism och framtidstro som vår generation marineras i under 1950-60-talen.
– Inte minst vi kraftverksungar som bokstavligt talat såg Norrlands inland lyftas från det mörka 30-talet direkt in i det upplysta femtitalet vid den första elektrifieringen av Sverige (vi påstås ju stå inför den 2:a elektrifieringen år 2023).
Med böcker som Från jorden till månen, En världsomsegling under havet, Fem veckor i en ballong, Till jordens medelpunkt och Jorden runt på 80 dagar beskrev Jules Verne om vår framtid innan den blev verklighet i form av månresor, ubåtar och inte minst intresset för andra länder och kulturer.
– Den finns en anledning till att jag långt innan jag visste att det fanns en stad som hette Kalmar, kunde stava till Rio de Janeiro och peka ut Djakarta på världskartan på köksväggen i det blå huset i Blåsjöfallet
Jorden runt på 80 dagar är en äventyrsbok om att allt är möjligt. Självklart blundade Jules Verne för den tekniska utvecklingens avigsidor, liksom sitt eget eurocentristiska perspektiv på vad som var möjligt och önskvärt.
– Men ”allt är möjligt” är fortfarande den enda ideologi jag tror på.
Särskilt när det gäller att fem i tolv få bukt på de problem som världen står inför idag.
Förmodligen är det därför jag har svårt med böcker och filmer som slutar illa.
– Varför ska jag ägna tid åt historia som inte går ihop på slutet?
Det insåg även Jules Verne.
Åtminstone hans vän, förläggaren Pierre-Jules Hetzel som visste att Verne kunde skriva men att det fanns ett skäl till hans manus ratades:
– Slutet.
Du fattar. Jules Verne fattade också poängen.
– Varför ska människor ägna tid åt historier som inte går ihop på slutet?
Motvilligt skrev han om sina dystopiska slut och resten är historia.
– Under 19 år skrev Jules Verne 34 romaner och blev sin tids lysande stjärnförfattare, som det heter nu för tiden.
Självklart var slutet inte det viktigaste, Vernes förmåga att förvandla sin tids populärvetenskapliga framsteg och drömmar fick människor att se en ny värld, en ny tid tack vare vetenskapliga framsteg – inte vidskepelse, fördomar och teknikfientlighet.
Därmed tillbaka till nattens avsnitt, de två sista.
Inget fel på tv-serien, men manusförfattarna bakom SVT:s Jorden runt på dagar verkar mest ha tagit fasta på vårt behov av det lyckliga slutet.
– Och att placera Jules Vernes tidsresa i vår tids kulturella kontext.
Passepartout är således svart. Feminister i alla länder får sitt i form av Miss Fix, journalist och dotter till The Times chefredaktör som inte finns med i Vernes roman men nu fungerar som Foggs influencer.
Strebern Mr Fogg, utmärkt spelad av David Tennant, visar sig vara en känslig kille innerst inne (förstås). Mer berättar jag inte, att spoila är det fulaste man kan göra när det gäller böcker och filmer.
– Men det slutar lyckligt!
Och med en cliffhanger som öppnar för en fortsättning in i Jules Vernes värld av möjligheter.
PS: Jules Verne var ingen äventyrare. Han till och med avskydde att resa. Vetenskapsman var inte heller, han var kommunalråd i fransk håla på landet.
– Och författare, dvs han satt hemma i fåtöljen, läste Nouveau Journal des Voyage och diktade ihop sina hjältars fantasifulla äventyr utifrån fakta och andras iakttagelser.
Precis som jag skulle vilja göra om det inte kom en massa oviktiga saker emellan. Typ en alldeles verklig elkabel.
– Som ordförande i stugföreningen i just Björkenäs förväntas jag delta i det s k samrådsförfarandet och alltså redan begärt att få ut underlaget.
Hon: fortsätter bloggen med mer om böcker. Jag har ju mest tillbringat senaste dagarna i soffan eller sängen kurerande min förkylning, med just en sådan framför ögonen.
Igår var det en lång artikel i DN om Donna Tartts bok ”Den hemliga historien”. Jag har tidigare läst ”Steglitsan” av samma författare och blev förstås nyfiken när nu en annan av hennes böcker höjs till skyarna och beskrivs som en klassiker:
Så ser jag bilden av pocketversionen längst ner till höger på tidningsuppslaget, och känner genast igen omslaget. ”Den där har väl jag, är det hon som skrivit den…”. Måste kolla i bokhyllan, om den nu inte ligger i någon av alla boklådor i torpet, tänkte jag. Men nejdå, hittade den direkt.
Konstigt, inget minne av att ha läst den alls. Kan vara så att jag gav upp redan på sidan 29, där har jag vikt ett öra… Nu blir det i alla fall ett nytt försök. Tegelstenen ligger och väntar högst upp i boktraven bredvid sängen!
peppekerstin.blog 
Publicerat av