Måndag: Men vad hände sen?

Han: Först nyheten om den amerikanska tv-såpan ”Vita Huset, en gubbsjuk historia om åldersmobbning”.
– Vänder det det nu?
Tillåt mig tvivla. Storyn verkar vara körd från början.
– Men den som lever får se.

Dagens ämne: ”Men hur gick det sen?” Den hos oss tittare självklara frågan besvaras aldrig i alla dessa trädgårdsprogram där experter trycker ner drivor av sponsrade plantor filmade i motljus.
– Men hur gick det sen?
När experterna slutat le, tv-kamerorna slocknat och de perfekta plantorna inte längre solar sig i shiny boards utan i gassande sol omringade av snabbväxande ogräs.

I början av sommaren anlade jag en havsträdgård. Mest på skoj, för jag hade samma ambition som den kristna guden.
Som vi vet skapade han världen på sex dagar, sen pensionerade han sig.
– Åtminstone om vi ska tro manusförfattarna till två av Bibelns 18 skapelseberättelser (Se: Första Mosebok).
Efter två dagar i solstolen stod Gud inte ut längre; på den åttonde dagar skapade han därför en trädgård.

Fredag: Om det där gud gjorde efter veckans jobb

Det gjorde även jag (vem vill vara sämre än sin avbild?).
– Det vill säga, den del av Edens lustgård som skapades av lust; för kontemplation och anspråkslösa behov av måttlig fysisk aktivitet.
– Hon har som bekant hand om den nyttiga, producerande, delen av uddens odlingsbäddar.

Havsträdgårdens korta historia: I begynnelsen (12 april) fanns bara ett nedlagt potatisland. Nedlagt eftersom trädgårdsmästaren har bannlyst potatis eftersom det ger potatisbladmögel som angriper tomatodlingarna.
– Och den farsoten, som kan spridas fyra mil med vindarna, härjar just i uddens närområde.

Men hur gick det sen? Preliminär svar: Oväntat bra, tack vare hjälpsamma vänner (väninnor). Jätteverbenan från Nättraby blommar på långa strån, lavendeln (Lavandula stoechas) har blommat i tre månader, Kristinas styvmorsviol har naturligtvis blommat över för denna gång. liksom isopen från Borgholms handelsträdgård och Annikas praktfulla Maria törne (Silybum marianum).
– Vilket jag tar som en viktig lärdom: Bra plantor (de flesta skänkta av snälla medmänniskor) är som bra såser – de reder sig själva med minimal insats av mänsklig support.
Ancys tuvrot växer också bra, liksom gurkörten och Kinnas jordärtskockor.
– De nyplanterade vinterhallonen (Ljungbyholms handelsträdgård) tar sig bra och hon har redan skördat vinbären.

Ett inpulsköp som slagit väl ut är perovskian, mest för den passar in i den blå och lila färgsättningen.
– De nyplanterade vinterhallonen (Ljungbyholms handelsträdgård) tar sig bra och hon har redan skördat vinbären.

Väntar på att få bidra till hennes pajer och syltburkar gör även Jostabusken; en korsning mellan krusbär och vinbär som vi fått av Tomat-Hasse och som också tagit fart efter fyra år på denna utsatta plats nära havet.

Egentligen är jag bara missnöjd med en gäst: Enligt reklamen är hon ”en av trädgårdens mest älskade och tåliga perenner … känd för sina långa blomningstider och robusta natur, vilket gör dem till ett utmärkt val för både nybörjare och erfarna trädgårdsmästare. Dessa perenner trivs i soliga lägen och kräver minimal skötsel, vilket gör dem perfekta för att skapa en färgsprakande trädgård med låg underhållsbehov…”.
– Pilutta dig!

Solhatten (Echinacea), ”med sina strålande, solformade blommor lyser upp rabatter och trädgårdar från sensommar till tidig höst”.
– Icke så.
Men det kan jag leva med. Gula solhattar passar lika illa i en kontemplativ trädgård som en röd keps i Vita Huset.

Fredag: Ibland brister det för småbarnspapporna

Han: Sommar, sol och småbarn. Ofta idyll, men semesterlivet tär ibland också på humöret. Först trodde jag att de unga föräldrarna kopulerade helt vilt. Sen insåg jag vad det handlar om nåt annat.
Efter att i flera veckor levt ett stillsamt familjeliv med respekt för andra semesterfirare ryker plötsligt två familjefäder ihop.
Som enda medium får du här den oklippta versionen:

Barnen piper och mammorna gör vad de kan för att få de testosteronstinna hannarna att sluta slåss. (En alternativ tolkning är att de unga mammorna hejar på sina män, men eftersom jag tillhör den äldre jovialiska generationen på udden vill jag gärna tro gott om mammor.)

Hur slagsmålet slutade?  Isman gjorde förstås som den vuxne i rummet bör göra. Istället för ta upp mobilen och filma konflikten hörde jag honom ryta i viken intill.:
– Sluta med det där!
Det räddade förmodligen livet på trebarnspappan och dagen efter vilar lugnet åter över udden.
– Men erkänn att du inte kunde motstå att se misshandeln.
Fundera på varför.
Eller gå och bada du också.

För egen del lyssnar jag just nu på Sommar med Olof Lundh. Fotbollsjournalisten som enligt egen utsaga är Sveriges sämsta förlorare.
– Och som därför förlorade allt.

Hon: Tomaterna börjar mogna i mängd nu, ska jag börja frysa in om potatisbladmöglet som vi sett inåt viken hittar ut till udden, eller ska vi bara äta och njuta…

Ibland far även barnbarnen runt som virvelvindar, och då kan hända att farmors finaste och största tomater ryker. Lite sur blev jag allt, men de är ju mina älsklingar (barnbarnen alltså…) så det gick fort över. De eftermognar nog (tomaterna alltså…:).

Nu är det dags att sätta pizzadegen, det är ju pizzafredag!

Tisdag: När Svensk Dam håller vakt sover vi lugnt på Strand hotell

Han: Egentligen har Svensk Damtidning sagt vad det stolta svenska folket behöver veta: ”Det råder fortfarande total kunglig yra efter söndagens stora succé: Victoriadagen! Ja, kronprinsessans födelsedag på Öland firades verkligen med extra allt. Redan minuter in i firandet bjöd familjen på en superchock – hela kungafamiljen, alla barn och barnbarn, dök upp utanför Solliden för att hälsa på folket. Då visade charmtrollet prinsessan Leonore, 10, sin underbara personlighet …”
Prinsessan Leonore, 10, missade jag. Uppriktigt sagt visste jag inte ens att hon fanns. Svensk Damtidning chefredaktör Johan T. Lindwall träffade jag däremot.
– Vi brukar träffas här.
På brottsplatsen, i Strand hotells reception.

I min värld har Johan T. Lindwall blivit en slags Sven Duva. Så länge Svensk Damtidning står för journalistiken kring den svenska monarkin känns det tryggt på nåt sätt. Ungefär som ett omvänt ”Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA), varningssystemet för allvarliga händelser och störningar i viktiga samhällsfunktioner.
– Typ, ingenting har hänt. Ta en glas till och koppla av.

Tidningen Femina stod annars för det mest lugnande O-VMA-larmet med sin toppnyhet: ”Dagen till ära bar kronprinsessan Victoria en vacker sommarklänning signerad Saloni, ett märke som såg dagens ljus 2011. Klänningen har en prislapp på strax över 8 500 kronor och är inköpt i Stockholmsbutiken Maruschka de Margo.”

Victoria kombinerade klänningen med ”ett par höga kilklackar från Valentino och en mjuk clutch från Bottega Veneta”. Även prinsessan Madeleine och Sofia bar nya klänningar. Prinsessan Sofia satsade på en klänning från By Timo och Madeleine bar en klänning från Agua by Agua Bendita. Drottning Silvia ”satsade på en dräkt från franska Weill”.

Konserten var ovanligt rapp, Lena PH lysande, men konserten kan du se i välklippt version på SVT. Förhoppningsvis har de kortat ner den här lite trista entrén.
– Tyvärr lär hennes teaterviskning inte heller komma med.

Även i övrigt levde årets Victoriadagarna upp till förväntningarna från förra året.– Och mer än det!Repriser är ofta roligare än originalet. Detta av den enkla anledningen att upplevelsen även inkluderar historien.I mitt fall betydde årets födelsedagsfirande en återträff med gamla kamrater från Our Group, mer känt som Jan Stenbecks medieimperium.
– Ett cirkusgäng som även möjliggör den årliga Idrottsgalan (från vilket bilden ovan är hämtad från).

Till reprisens poänger hörde denna gång även middagen med Ilko Corkovic, Borgholms dynamiske kommunstyrelseordförande och kommunchefen Jens Odevall; en självklar lunch på Himla Gott (Raggmunk!) och inte minst en trevlig privat middag med bland andra Bella, Anna och Silke; tre unga glada tjejer, alla långa som hägrar.
– Bella visade heta Isabelle Haak och hon råkar vara Europas bästa volleybollspelare och årets Victoriapristagare.
Även de andra två tillhör eliten inom den världssport som förväntas bli nästa stora sport även i kungadömet Sverige.
(Inga bilder tyvärr. Detta eftersom jag, till skillnad från Johan T, har abdikerat från den grävande journalistiken.)

En ny bekantskap visar sig heta Allan. Han var också lång. Han är ny landshövding i Kalmar län. Det visste jag mycket väl och jag kan dessutom dementera alla rykten om att folk som passerade oss på slottsgården viskade:
– Vem är han som står bredvid Peppe Eng…?

Hon: kvällen före minisemestern på Öland samlades vi på udden. Kanske var det ändå roligast, godast! Paellla a la Kerstin, Bommes bästa årgång av Châteauneuf–du–Pape Mont Redon 2016! Och så en underbar solnedgång på det.

Fredag: Sommarhjärna kräver lagom stort problem

Knäcka ägg mot skålens kant = fel!
Knäcka ägg mot platt yta = rätt!

Han: Jag har haft fel i hela mitt liv. Jag flyttade hemifrån när jag var tolv. Sedan dess har jag alltid knäckt äggen mot kanten på skålen.
– Sextiotre (63!) år senare inser idag att det är fel!
Läser i tidningen nu på morgonen: ”När du knäcker ägg på det viset trycks äggskalet inåt, vilket gör att det också lätt följer med när du häller ut ägget i skålen. Testa istället att knäcka ägget mot en plan yta, exempelvis diskbänken. Knacka det försiktigt en gång mot ytan och håll sedan ägget över en skål. Tryck tummarna lätt i springan och dra försiktigt isär de två delarna. Nu kommer ägget glida ur lätt, utan att skalbitar medföljer. Smart, va!”

Läser jag i Vi i Villa, som snott nyheten från Allas.se som snott storyn från The kitchn.com, vars redaktörer även de insett att våra läsarhjärnor är gjorde för små problem. Inte världsproblemen.
– Särskilt inte på sommaren.

Som världen ser ut utanför udden är det skönt med redaktörer som inser att våra hjärnor knappast utvecklats sedan stenåldern. Tidigare har man trott att hjärnan vilar som mest när vi är ensamma och utan stimuli. Nya teorier visar istället att hjärnan vilar mest när vi är tillsammans med nära och kära.
– Hjärnan tror att det är färre problem som ska lösas när det finns människor i ens närhet, menar psykologiprofessorn James Coan vid University of Virginia.
Och tvärtom: Om du är ensam känns din hjärna som en tung ryggsäck med verkliga och osannolika problem.

Studier visar nämligen att fungerande sociala sammanhang – med samspel, ömsesidigt beroende och gemensamma intressen – gör hjärnan sparsam med sin energi.
– Forskarna kallar hjärnans viloläge för ”the social baseline theory”.
Slutsats: Ju närmare relationer, desto mindre energi gör hjärnan av med.
Enligt de nya hypoteserna gör hjärnan hela tiden en bränslekalkyl och arbetar sedan för att dra så lite energi som möjligt. Och vad drar minst energi?

Svar: Att omge sig med människor som tillhör din flock. Varför? För att de är förutsägbara och din hjärna känner sig trygg med dem.
Har faktiskt inte tänkt på saken på det sättet:
– Vilken tur att udden är ett sommarkollo så här års!

Läs också: Fem vanliga misstag du gör när du kokar ägg!

Hon: ja farmor har inte så mycket tid för bloggen även om jag har hjälp med att rensa viken från tång och med att skörda gigantiska squash!

Onsdag: I väntan på skyfallet…

Hon: Än lyser solen men det ska egentligen ösa ner nu enligt SMHI… skördar lite vita vinbär medan jag väntar. Och lika många röda. Blir paj. Marmelad har jag redan gjort.

Har inte så många betor som vanligt i år, satte dessutom bara gula. Tycker de är godast och snyggast. Det är inget bra odlingsår för mig alls. Vet inte om det är engagemanget eller vädret som är problemet. Kanske lite både och.

Har mycket skadedjur i farten också. En del förplanterade plantor rök direkt när jag hade satt ut dem. Vet inte vem marodören var, kanin, katt, grävling… Men två fina betor skördade jag iallafall igår.

Och de större tomatsorterna som är lite veckade intill stammen äter gråsuggor och tvestjärtar sig in i. Grrrr…

De finaste tomatplantorna i år är de som dog av vattenförgiftning när jag var i Stockholm i våras. Mmm, han var orolig att vattna för lite… känsliga sorter. Men jag satte nya fröer typ två månader senare än de först satta.

För sent trodde jag, men de har växt ikapp och är finast. Lärdom, sätt inte tomatfröer i början av februari!!

Han: I väntan på nästa kull sommargäster bygger jag vidare på uteplatsen i torpet. Här gassar solen fortfarande.
– Tyvärr för arbetsmoralen …

Måndag: Säg mig vem du omgås med och jag ska säga dig vem du är

Han: På radion sjunger Cornelis ”Barnen och hoppet” och det är dagens signatur. Den första kullen svanungar har lämnat boet under takskägget. Samtidigt kom en kull människobarn tillbaka till udden.
– Och det lockade vårt svanpar att visa upp sina småttingar.

Det mest tidstypiska denna vecka är annars att stararna håller stor konferens i dungen.
– Man undrar vad de snackar om.

I den stora världen sker också möten. Även här säger bilder mer än ord:

Och vänkretsen växer av allt att döma …

Fredag: Spik i väggen kan visa sig vara en kvinna med solglasögon

Han: Min målarkompis Bosse försöker få mig att börja måla igen. Jag gör vad jag kan. Idag hängde jag upp en sax och voila!
– En spik i väggen blev en kvinna med solglasögon.

Som vi brukar säga när vi säger som det är: Jag älskar att vara konstnär. Det är det jävla målandet jag har svårt för.

Apropå illusioner. Bianka, Världsvan, Umgås, Trycksvärta, Öland, Brudtärna, Stackarskrake … det dyker upp många märkliga sjöfåglar så här nära havet.
Särskild i Anders Forsells färgglada fälthandbok Kryss(t)ade fåglar – svenska (o)befintliga fåglar i fält.
– Fick boken härom dan som tack för en fågelteckning.
Möjligen en gåva för att fördjupa mina bristfälliga kunskaper i ornitologi, ständigt avslöjad här i bloggen.
Mycket inspirerande!

Boken sponsras av Skogsmossens bryggeri vars motto lyder: ”Hellre en bärs i handen än tio fåglar i skogen”. För egen del arbetar (?) jag under eftermiddagsdrinken med serien ”The Lonely Heron Hunter Boot Selection” (på ren svenska: Ensamma hägerns stövelsamling).
– Mycket oklart om stövelmärket är intresserad av att sponsa projektet.
Varumärket är mest känt bland kvinnor på Stureplan.

En bra idé för dig som bor inåt viken och gillar konst på riktigt: Kolla in Bengt Rindners målningar på Konsthallen i Bergkvara.

Kortrecension: Någon har kallat Rindner för en ”konstens kammarmusiker”. Det är sagt med respekt. Det finns konst som man genast känner igen som konst av samma skäl som man känner igen kvalitén hos en duktig kammarmusiker som kan de stora verken och tycker om att spela dem.
I mina ögon är Bengt Rindner en sådan målare.

PS: Om du inte tror att du tänder på kammarmusik. Lyssna på det här i stället.
– Mönsterås Bluesband är kammarmusik i mina öron.

PS2: Kvinnan i mitt liv åkt till Stockholm, hon har fått en roll som farmor och mormor i en nygammal pjäs. Därför kan jag öppet erkänna att jag länge undrat vart hon tog vägen:

Torsdag: Det finns två sätt att måla ett torp

Han: Det finns två sätt att måla ett gammalt torp. Det ena är att måla. Det andra är att ta hjälp av det feodala hjälpverbet ”låta” och överlåta jobbet till ett proffs.
– Vi gjorde det senare och nu är torpet i Gökalund målat.

Det finns hantverkare och hantverkare. Du har säkert träffat på den ena sorten:
– Hantverkare som återtar sig jobb och sedan inte dyker upp och inte dyker upp och …
Sedan finns det hantverkare som bestämmer ett datum och sen ringer och säger:
– Gör det nåt om jag kommer tre dagar innan? Jag fick några timmar över.

Och som sedan kommer fyra dagar före avtalad tid. Motivering: ”Ja, jag var i krokarna”.
– Dessutom på en lördag …

Det tog Thomas på Färgklicken tre dagar att måla vårt torp. Då ingick skrapning och kittning av åtta väderbitna fönster.
Slutsats? Finns bara en:
– Han var klar innan han skulle ha börjat!

Läs mer om ett gammalt torp i Gökalund:
https://peppekerstin.blog/2022/01/07/fredag-det-verkar-bli-en-torr-sommar-i-gokalund/
https://peppekerstin.blog/2021/12/22/onsdag-paketinslagningsdag/
https://peppekerstin.blog/2021/12/15/onsdag-festen-fortsatter-efter-10-287-steg/
https://peppekerstin.blog/2022/02/07/mandag-hard-arbetsdag-i-torpet/
https://peppekerstin.blog/2022/02/16/onsdag-en-dag-pa-torpet/
https://peppekerstin.blog/2022/06/01/onsdag-en-vanlig-dag-pa-torpet-visar-att-lejonkungen-har-ratt/
https://peppekerstin.blog/2022/03/03/torsdag-en-dag-till-arbetets-ara/

Hon: Ja såååå skönt, för det blir ju färdiggjort och proffsigt dessutom. Thomas hjälpte oss även med insidan, tapetsering och målning av tak. Lister, dörrar och golv skulle jag göra själv. Är det klart, nej… eller jo, mycket, men inte allt! Mina delar alltså, tapeter och tak var klara på nolltid…

Notera att golven blev klara, drygt två år sedan. Men hallen är kvar, och punschverandan. Ska ta tag i det efter sommaren. Lovar!

Tisdag: Idag är det rosens dag!

Hon: ja det är visst det idag, och passande nog tog jag bild på förra årets nyplanterade imorse när jag såg att den börjat blomma.

Det är en fantastisk ros, den etablerade sig direkt och började blomma. Annars brukar det ta ett par år. Mmm, vi sköter dem inte precis. Men det är härdande, och när de väl rotat sig blir de otroligt fina. Sen tycker jag, eller rättare sagt tyckte, kanske den är lite ”kitchig”, men vi köpte den ganska sent förra säsongen och det fanns inte så många kvar att välja på.

Han: Hon har som vanligt rätt. Rosens dag är instiftad av Svenska rossällskapet som är en del av World Federation of Rose Societies. I år står Kalmar värd för en internationell konferens som samlar 8 000 rosor, 170 rosälskare från hela världen och ett antal föreläsare från USA, Indien, Japan och Storbritannien. I Kalmarsalen hålls seminarier om allt från amerikanska trädgårdar till rosor i klassiska tavlor.

Kul för dem, tänker jag. För egen del nöjer vi oss med att njuta av uddens egna rosor. De blommar inte bara idag.
– Undrar du fortfarande varför vi inte längtar tillbaka till Stureplan?

Fredag: Solen återkommer inom kort

Han: Åskan går och blixten lyser upp friggeboden.
– Oj, säger Alice. 3 år.
Hon är inte rädd, bara lite överraskad. Sen kommer regnet och vi stänger dörren.

Om du undrar om bloggen har sommarstängt, så finns det två förklaringar till radiotystnaden.
Hon har fullt upp med barnbarn.
– Och jag har huvudet fullt av barnbarnsbaciller.
Hörs!