Lördag: slut som artist…

(Uppdaterad 18:35)

16.30…

Hon: Han har maniskt spikat panel på Chateau Margareta sedan typ 9.30 imorse. Och mellan 7.30 och 9.00 fick han en liten lektion i hur han skulle göra av Tomek. En halvtimme ledigt för frukost, men ingen paus för lunch. Och nu somnade han med arbetskläderna på och nallen under armen, före drinken…

Nästan klar…
(Ja, taket ska vi förstås också lägga på nytt 😉
Men översta brädan gick av…

Själv har jag inte gjort så mycket nytta idag, men det är ju lördag. Vi har bestämt att vi inte ska jobba hela dagar på helgerna, eller hur Peppe? Fast jag har i alla fall satt en del gurkfrön och sommarsquash. Hoppas nu inte maj blir lika kall som förra året för då blir det växthus-gurka i år igen. Men jag har inte satt alla frön än, utifall att. Gillar att ha gurkor på friland, har gått jättebra i massor av år, utom förra.

Gurkor på groning på badrumsgolvet som är varmt.

Han: Som sagt, somliga av jobbar heltid. Inte bara nöjd utan även stolt över dagens arbete. Efter en vecka är kulissen återställd och uppdaterad.

I måndags hade vi ”byggt” ett dockhus…
… i onsdags gjorde vi en Cristos svepning…
…. När alla andra hasade ommkring hade vi kommit en bit på väg…
… och innan jag tog en liten nap var jag klar..

Det hör till bilden: Även de andra grabbarna har jobbat hårt med plywood och gips. Finlir.

Och så belöningen: Alltid kul när brudarna dyker upp och ser imponerade ut. Nån som vet var chipsen håller hos?

Fredag: Till och med krokusen ångrar sig idag

Han: Igår upptäckte vi den första krokusen här ute. Och vi tog rosévin till eftermiddagsdrink i växthuset. Men idag är en annan dag, känns inte det minsta som vår.
Det började visserligen vackert, om än något olycksbådande. Bilden ovan tog jag klockan 06:10. Sedan spårade det ut. Nu är en grad varmt, men det det känns som minus 6 med vindbyar kring 17 sekundmeter från nordväst.
– Dessutom haglar det till och från.
Skulle ha spikat panel idag men det går inte. Till och med hon håller sig inne. Förmodligen ångrar sig även krokusen att den inte höll sig undsan ett tag till.

Bara krokusen vill vara ute.

Blir kanske halvdag och en bok i soffan. Valet är självklart så här före lunch: Fick Jan Schermans ”Den svenska Korvresan” med dedikation av författaren, till ”Vännen och Korvälskaren Peppe”.
– Vackert.
Tror jag skriver in i mitt testamente att just så vill jag att det ska stå på min gravsten. Om jag nu nu får någon gravsten?
Det är mycket man inte vet.
En sak vet vi: ”Det är synd att man åker till paradiset i en likbil”, som den polske författaren Stanislav Jerzy Lec konstaterar.

Bibelläsning.


Eftersom jag sannolikt inte får ta med mig ens den minsta lilla korvbit till långtidsparkeringen, så gäller det att planera framtiden noga. Kort sagt: Från och med nu blir det ett recept per vecka ur Schermans bok.
Visste du förresten att ”korv” kommer från fornnordiskans ”stump” och ”böjd”.  Enligt sakkunskapen finns även en koppling till fornengelskans ”curf”, som betyder ”avskuret stycke”.
– Med andra ord: den bästa biten av allt.

Gårdagens solnedgång bakom Chateau Margareta

Hon: det var snarare kvällsrose, klockan var halv sex, och så här såg det ut över Chateau Margareta när kompisarna Ancy och Håkan gick hem efter ett glas i ett kallt växthus…

Spansk ekologiska olivolja

Egentligen kom de för att lämna olivolja som de beställt till oss på CrowdFarming. Den ska ha smak av banan och mandel, låter ju lite suspekt med banan tyckte vi, men Ancy sa att den var underbar. Blir avsmakning till kvällens sallad.

Tangerines från Hort de Bitem

Och idag fick jag också en leverans från CrowdFarming, jättegoda Clementiner. Eller Tangeriner, men heter det så på svenska också måntro…

Torsdag: När centrum och periferin byter plats

Han: Ett känt ordspråk som lyder ”Om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget”. 
Nej, det inte något muslimsk skämt. Enligt vår ende (?) professor i historia, Dick Harrison, dyker uttrycket första gången upp hos den engelske filosofen Francis Bacon (Essays, 1625). Han berättar en historia som går ut på att Muhammed – Bacon använder formen Mahomet – fick folk att tro att han kunde kalla till sig en kulle och tala till folket från kullens topp.

Det må vara hur som helst med den sanningen. Under det gångna året har viruset satt stopp för de regelbundna stockholmsresor vi tänkte oss när hon för ganska precis ett år sedan bestämde sig för att flytta ner till katterna och mig.
– Klart vi kommer tillbaka, bor på hotell och träffar gamla vänner på Sturehof!
Känna att vi är tillbaka.
Underförstått, det är i huvudstaden det händer.
Eller?


– Varför gå över ån efter vatten? Det är ju här allt händer. Detta enligt Sveriges statsminister som hälsade på hos oss igår och pratade om vaccineringen. Kalmar län ligger nämligen i topp när det gäller andelen av befolkning som blivit ­v­accinerade.
– Det är verkligen ­imponerande, sa ­Stefan Löfven under onsdagens digitala resa till länet.
Klart att gubben på den här udden är stolt.
– Även om han ännu inte hör ett ljud om att någon vill sticka honom i armen.

Region Kalmar län fick mycket beröm när statsministern gästade länet under onsdagen. Digitalt visserligen, men det är i cyberrymden allt sker just nu.  
–Regionen visar var skåpet ska stå, sa Löfven. Det är ”imponerande”, menade statsministern.
Det visar sig dock att det någonting sker under det som synes ske. Återkommande har regeringen kritiserat regionerna. Särskilt den borgerligt styrda Stockholmsregionen.
Men inte S-styrda Region Kalmar.
Enligt den cyniska moderata lokaltidningen ska vår region fungera som ”ett socialdemokratiskt skyltfönster”. Det är här nästa val ska avgöras.  

Det är ingen tillfällighet att socialminister Lena Hallengren kommer från vår region. SKR:s vice ordförande, Anders Henriksson likaså.
– Här styr dessutom Socialdemokraterna med Löfvens egen önskekoalition, Centern och Liberalerna.
”Då passar det extra bra att ge regionen beröm för att den gör det den ska”, skriver Barometern på ledarplats.

Men centrum och periferi har uppenbarligen bytt plats. Så varför skulle jag längta till Stockholm när det här slaget kommer att stå??

Jättekyckling från Brösarp

Hon: dagen har gått i ett, får återkomma om det imorgon. Nu blir det bara en bild på dagens middag. Ekologisk kyckling från Brösarp. Jättestor, 2,4 kg… insmord med ett kryddsmör på sardeller, vitlök, citron, rosmarin mm, lagd på en bädd av det som fanns i grönsakslådan. Och så toppad med lite fetaost på slutet. Blev gott!

Onsdag: Installationen är fulländad – svepningen är själva konstverket

Han: Idag kom den kände konstnären Christo till udden och äntligen fattar alla att detta är en konstinstallation, likt svepningen av riksdagshuset i Berlin, Triumfbågen i Paris och andra kända byggnader i världen. Nu vet du det också. Liksom att Christo inte alls är död utan numera verkar under artistnamnet Tomek.

Hon: ja, och jag ägnade förmiddagen åt att skissa upp två alternativ på fönsterpartiet. Urban och Peppe har försökt övertyga mig om att det är snyggare med fyra smala fönster än tre lite bredare i vardagsrummet. Men jag gillade ju fönstret som var med en stor ruta i mitten och två smala på vardera sidan, och därför känns tre större mer rätt för huset. Och jag tror det blir snyggare fasad utifrån dessutom. Innan fredag måste vi ha bestämt oss. Och nu tänkte jag inte vara för snabb utan helt enkelt skissa upp båda alternativen för att se proportionerna tillsammans med sovrummets fönster och fasaden i helhet. Tomek vill inte göra om igen…

Visst är det första alternativet med tre fönster snyggast, och coolast?

Han höll nog med nu när han såg helheten lite bättre, så vi bestämde tre fönster. Tillsammans!Sen åkte vi och köpte jord, åtta säckar à 80 liter. Så nu kan jag börja göra iordning alla friland på riktigt. Blandar upp den gamla jorden med ny, samt gödsel.

Pust, behöver ingen extra styrketräning idag heller. De är svintunga, typ 30 kg per säck!

Och så har jag satt bondbönor, från egen skörd, sparade från i höstas. Några fick torka på plantan. De har jag nu blötlagt ett drygt dygn. Undrar om det funkar. Blir spännande att se.

Precis nedlagda i vatten i förrgår, de svällde nästan upp till det dubbla
”Egna” bondbönor nu satta i gamla gurklandet. Dags att växelbruka, gurkorna får flytta till tomatlandet och tomaterna till chililandet.

Och så dagens surdegsbröd, ett ljust på lite olika sorters vetemjöl (dinkel, manitoba m fl), men med rågsurdegsgrund. Blev väldigt gott, men med en stor luftbubbla under skorpan. Inget blir det andra likt, alltid lika spännande.

Ovanligt smakrikt, och väldans gott om jag får säga det själv…

Tisdag: återuppbyggnad, förändringar, shopping – och arbete

(Uppdaterad 19:25)

Hon: alltså, om man bara sådär med fem minuters betänketid går med på att ta ner hela väggen och sätta in nya treglasfönster, som är si och så stora, så måste man ju få ändra sig vad det gäller storlek och placering!! Speciellt om vissa har ändrat placeringen av fönstret för att det ska vara centrerat utifrån ett bäddsoffeperspektiv…

Det gick lite snabbt igår..,

vi började alltså dagen med att flytta reglarna, som redan var uppsatta, för att fönstret i sovrummet mot havet skulle bli centrerat på rumsytan istället. Och så gjorde vi det lite större också. Alla blev nöjda, till slut. Pust!

Han fick välja toastol

Sen åkte vi in till stan (Kalmar…) och shoppade toastol, som han valde, tvättfat med kommod, som jag valde. Men då tyckte han, förstås, att det gick för långsamt och gick bort och checkade upp att våra sedan tidigare utvalda klinkers fanns på lager. Det gjorde de. Tycker allt gick väldigt snabbt och smidigt. Så får man ju hoppas det inte gick för snabbt, som igår…

Japp, det blev de här 🙂

Och på hemvägen stannade vi till i Söderåkra och shoppade en tvättmaskin på Hemtema. Och där såg vi också ett gäng sångsvanar som struttade runt på en äng. Tror faktiskt aldrig jag sett några i verkliga livet förut, kul!! Knölsvanar har vi ju massor massor av, men inte Sångsvanar. Undrar varför…

Sångsvanar som ”parkerat” i Söderåkra


Han: Den teoretiska arbetstiden för personer som arbetar heltid i Sverige är 40 timmar per vecka eller 2 080 timmar om året. Faktisk arbetstid är den tid som blir kvar när ledighet, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro som sysselsatta har rätt till enligt lag eller avtal har räknats bort. 

I verkligen är den faktiska arbetstiden per sysselsatt i Sverige betydligt kortare, under 2018 låg den på 1 474 timmar.
– Det betyder att när vi säger att vi jobbar heltid så betyder det att vi i genomsnitt jobbar 28 timmar och 35 minuter under en arbetsvecka.
– Det vill säga vi jobbar 5,7 timmar per dag.

Kort sagt: Det ofta upprepade kravet på 6-timmars arbetsdag är redan infriat!

Det gäller i Sverige. På en udde i Kalmarsund gäller inte 6-timmarsdagen. Klockan är nu 19:25 och våra snickare, som varit här sedan klockan 07:00 sa just
– Cześć, więc Peppe, teraz jedziemy do domu. Do zobaczenia rano o 7 rano.
Ungefär så, hej då. Vi ses i morgon klockan sju.

I vart fall blev det för mörkt för att fortsätta med att förvandla vår fallfärdiga kuliss till en kåk som ska överleva mig.
– Tack Tomek, tack Krzystof.
Hon kan vara lite besvärlig, men även denna gång hade hon förstås rätt. Beklagar att vi förlorade några timmar. Mitt fel som inbillade mig att jag var byggherren.
I morgon är en annan arbetsdag.

Efter ha gjort om och gjort rätt fortsatte arbetet tills månen vaknade.

Måndag: ja vilken dag…

Hon: och varför, jo för Chateau Margareta ser just nu ut som ett dockskåp, och det känns helt rätt. Ja efter första chocken lagt sig vill säga, och den historien får Han berätta mer om, vilket tydligen tar sin tid att få ihop. Konstigt att jag bloggar blixtsnabbt, och utan eftertanke, och han så långsamt som annars blir superirriterad på alla andra som är det minsta långsamma…

Heja Barran!

grund av allt som hänt i hus 2 idag så hann jag inte läsa morgontidningarna till frukost, blev nu till drinken istället. Och wow, säger jag bara, Lokaltidningen är också med i matchen, ny artikelserie startar idag, Östersjön på djupet. Och vilken snygg layout dessutom.

Upprörande, när var detta…? 50-tal? Inte 60-tal i alla fall!! Väl…

Men i det den ena av reportrarna säger om sin barndom känner jag inte alls igen mig i. Uppvuxen med Håll Sverige Rent som jag är, och föräldrar som dessutom lärde mig att man inte ens kissar i vattnet. Kan det vara så att Sofia Hedman är ännu äldre än jag… eller beror det på nöjesseglarnas ”själviska” inställning till sophantering?

Han: Eftertanke, min kära. Eftertanke, eller hellre sent än aldrig. Och nu sker det:
– Här rivs för att få luft, skrev Strindberg som gillade att Stockholm rensades från slum. Han skulle ha gillat att vara här på udden idag.
– Ty idag har vi byggt hus igen. Det vill säga – vi har rivit hus.

Så just nu har vi förvandlat Margaretas stuga till ett dockskåp. Eller till en fritidsstudio med havsutsikt. Fortsättning följer.

Han, nu firar vi andra segrar: Det sägs att en bra kapten aldrig överger sitt skepp, utan går under med det. Idag skålar vi för en sån kapten.
– Skål!

Född idag, pensionär idag.


Efter att ha seglat på medievärldens alla stormiga hav med kapen Bengt Uggla, på ett antal sneseglande räkmackor inkluderade, höjer jag i solnedgången en skål för dagens födelsedagsbarn.
– Skål din underbara knäppgök!

Uggla söker sig tillbaka i sin historia.

Uggla fyller pensionär idag. Med ugglor pensioneras inte. Det ligger i generna. För några år sedan målade jag detta vänporträtt här på udden. Du kanske undrar vad Uggla tittar efter, där han står i havet och ser ut över Kalmarsund?

Svaret: Han spanar efter flaggskeppet Svärdet. Det stolta skeppet som gick under i strid för de svenska värderingarna (åtminstone intressesfärer) någonstans utanför den vik ni brukar flyta omkring i.

Han ser tillbaka i sin egen historia. När Svärdet gick under stod nämligen amirallöjtnanten Claes Johansson Uggla på fartygets kommandobrygga.
– Det hela är mycket pinsamt. Om det inte vore så tragiskt. Och ändå så typiskt för en Uggla.
Ty vid det här laget kan jag historien: Den 1 juni år 1676 står slaget om sjöherraväldet i södra Östersjön och det börjar illa för svenskarna.

Vid horisonten skymtar den dansk-nederländska flottan som utmanade svenskarna om kontrollen över vattenvägar
– Men de svenske behöver ingen fiende för att förlora.
Redan innan motståndaren är inom skotthåll ser Claes Johansson Uggla hur det svenska flaggskeppet Kronan kantrar och sjunker. I princip hela besättningen omkommer – inklusive svenskarnas befälhavare, riksamiralen Lorentz Creutz.

I det kaos som uppstår tvingas den unge amirallöjtnanten Uggla ta över befälet – han var 62 år, alltså yngre än sitt ättelägg. Uggla försöker omgruppera sin flotta, men hans eget fartyg faller ur formationen och omringas av fienden.
Svärdet utsätts för ett fruktansvärt bombardemang och börjar brinna. Den holländske amiralen van Tromp uppmanar sin svenske kollega att ge upp.
– Som man gör i krig.

Men holländaren visste inte att han hade med en Uggla att göra. Till svar hojtar den svenska stridstuppen istället de bevingade ord som sedan dess svävat över vårt hav:
– När såg man någonsin en uggla låta sig fångas på ljusa dagen!
Enligt skrifterna försvarade sig Uggla därefter ”ännu i tre timmar samt störtade sig, strax innan skeppet sprang i luften, sist av de sina, från det brinnande skeppet i havet, där han omkom”.  

Ingen som känner unge kapten Uggla blir förvånad. Även i hans värld är det alltid för sent att ge upp. Hellre en strid för mycket än en för lite.
Och det ska sägas:
– Under Ugglas fana har jag firat fler segrar än nederlag i De Stora Mediekrigen.
Och än flyter vi!
– Skål broder! När vi sjunker, sjunker vi tillsammans.
Sen går vi på Sturehof och firar ännu en seger.
(Okej jag vet, Facetime- bilden kommer inte att bli Årets Bild. Men vem bryr sig, kul hade vi)

Söndag: Idag gör vi gratis textreklam för livets väsentligheter

På udden råder jämn könsfördelning, här damernas soffa.

Han: Udden ligger som bekant (?) i Torsås kommun och jag har redan berättat att vi här ute utgör nästan tio procent av befolkningsökningen 2020.  Men visste du att här i kommunen har vi ett underskott på kvinnor jämfört med riket som helhet?
Detta till skillnad från Stockholm där det råder en obalans åt andra hållet, fler män än kvinnor.
Bara en sån sak.
– Dessutom är kvinnorna i vår nya kommun något äldre än snittet – 47 år jämfört med 40 år i Stockholm och 42 för riksgenomsnittet.
Och alla män vet ju att äldre kvinnor är intressantare än småbrudarna, eller hur?
Lägg till att den genomsnittlige mannen här i Torsås kommun är yngre än riksgenomsnittet.
– Jaha, men du är ju äldre …?


Försökte bara smöra lite, det är ju ändå söndag. Reklam för en god sak, om man säger så. Men det är en annan sak också: Man brukar säga att det finns tre sorters lögn: ”lögn, förbannad lögn och statistik”.Det är inte sant. Det borde heta:
– Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och allmänt tyckande.

Fake news är motsatsen till fakta. ”Alternativa sanningar” existerar inte i statistiken och Sverige har lång historia av att samla fakta om samhälleliga fenomen. 1698 års kyrkolag lade grunden för befolkningsstatistiken genom Kyrkobokföringen.
– 1749 genomfördes Sveriges första folkräkning genom Tabellverket. Sverige är, jämte Finland (eftersom det då var svenskt), det enda land som har sammanhängande uppgifter om sin befolkning så långt tillbaka i tiden.
1858 bildades Statistiska centralbyrån. 1967 flyttade delar av SCB till Örebro, närmare bestämt till samma kvarter där Bettan, Broschan och jag bodde.

Därför är jag glad när jag på en bra bostadssajt (reklam) läser om Statistiska Centralbyråns nya tjänst Kommuner i siffror. Där hittar man mycket man kan göra med statistik. Här kan jag t ex jämföra vår nya och vår gamla kommun.
Jag får t ex veta att snittlönen i Torsås kommun är 24 842 kr mot 33 500 i huvudstaden.
– Å andra sidan kostar det bara 960 000 kr att köpa en genomsnittlig kåk här i kommunen, jämfört med 7,3 miljoner i Stockholm.
Ännu ett skäl att flytta hit, alltså.

Och här får jag veta att bara 4,3% av marken i vår nya kommun har besudlats med bebyggelse mot mer än hälften (55,2%) i Stockholm.
Här kan jag, som idag, gå 10 000 steg utan att se en käft, bara sjöfågel och en och annan havsörn.

Och det finns mycket annat också. Vill jag ha en snabb överblick av hela Sverige kan jag surfa till SCB:s sajt Sverige i siffror där viktig statistik sammanfattas på ett begripligt och pedagogiskt sätt.
Till exempel vet jag nu att störst andel avhopp från kommunfullmäktige hittar vi i Malå kommun i Västerbottens län där drygt fyra av tio lämnade under mandatperioden, följt av Säter i Dalarnas län.
– Minst antal avhopp under förra mandatperioden var det i … just det: I Torsås hoppar man inte av i första taget.
Nog med obetald textreklam.

PS: På förekommen anledning vill jag be om ursäkt för att jag häromdagen häcklade vinterbadarna som plötsligt inte badar. Jag hade fel. Åtminstone när det gäller Sopebengt, grannen inåt viken. Han skriver en kommentar: Hej Peppe o Kerstin du efterlyste vinterbadare, Jag badade i Lördags vid badbryggan 2 gr. + Badade igen Måndags 1 gr. +
/ Hälsningar Sopebengt.

Konstigt folk håller till även här alltså. Noterar en inflyttad och o-trendig pojke som försökte lära sig simma i Jormsjön och därför ogärna badar ens när havet är sommarvarmt.

Mello-Tusse i all ära, jag tar av mig kepsen för Jan Scherman som härom dan firade Alla korvars dag med högläsning ur sin nya korvbok.
Jag har ett antal gånger vurmat för korvens förtjänster här på bloggen och även för Korvakademins insatser för matkulturen.
Nu finns ”Den svenska korvresan” att köpa till specialpris på Adlibris och Landshopping.
Done that!

Och förresten – allt har ett slut, korven har två. På Korvakademiens hemsida ser du hur även du kan bli medlem i föreningen K.O.R.V. – Korvens Oförtrutet Runda Vänner. Bli rund även du!

Hon: och apropå det här med att flytta till landet så kände jag (delvis…) igen mig i Hanna Hellquists krönika i DN idag. Så kul. Läs!

Lite så här är det allt, fast jag duschar, men inte var dag som i Stockholm…

Och våra höns, som fortfarande är i planeringsstadiet, kommer säkert också att få komma in. Och även geten.

Lördag: börjar med kel – sen fick han order om att hålla ögonen på vägen

(Uppdaterad 18:25, 15:50)

Morgonmys

Hon: väcks av en duns, Ludde vill kela. Länge! Sluta inte klappa matte. Grått och blött ute, och det är lördag. Husse behöver inte heller gå upp. Vi ligger kvar och tittar på vårt fågelträd en bra stund. Herr Hackspett var först idag på talgbollarna.

Ja nu så…

Tomaterna räckte till frukostmackorna idag, hurra! Första ”rejäla” skörden. Vi har delat en innan… Och för att vara ärlig, de smakar inte som tomater som fått mogna i solen ute, men lite bättre än de köpta. Och känslan är ju en helt annan!!

Han: ”Ombudsman” är ett av få svenska ord som tagits upp i de stora språken. Inte minst under pandemin märks vår tilltro till att en ombudsman av något slag talar om för oss vad vi ska göra.
Många av oss är så vilsna att vi inte förstår uppmaningar om social distans mm, utan kräver att ombudsmannen staten EXAKT talar om vad just jag får göra och inte göra för annars gör jag det jag alltid har gjort och gärna köar i någon skidbacke (eller på Ica) med alla andra som inte heller vill tänka själva eftersom det skulle betyda att de har ett ansvar för viruset fortsätter spridas.
– Det är ju dom där uppe som ska tänka för mig!

Kan du läsa texten utan att ta blicken från vägen?

Dagens exempel på detta ombudsmannatänkande dyker upp på vägen till Ica i Jämjö. Då och då poppar det upp ett digitalt budskap i displayen till höger på min instrumentbräda och nu hände det i en kurva efter Fågelmara. Jag har svårt att se vad det står, men numera kan jag det utantill:

”Att flytta blicken från vägen för länge eller för ofta kan orsaka kollisioner som leder till dödsfall eller personskador. Koncentrera dig på körningen.”

– Tack för det, tjifen. Ja, man undrar vilken jävla IDIOT det är som har kommit på en så livsfarlig idé. Och dessutom programmerat in det i min bil!?
Inte nog med att jag förmodas läsa budskapet under körning.23 ord, 153 tecken, det tar minst 10 sekunder att läsa innehållet under normala förhållanden.
Jag förväntas dessutom OK:a att jag tagit del av överhetens uppmaning i farten för att meddelandet ska tas bort från GPS-displayen.

Skyddar – mot tjuvar.

PS, apropå påbud vs. att tänka själv. När motorcykelolyckorna ökade kraftigt i Tyskland införde man år 1980 en lag om hjälmtvång. Det behövs ingen Einstein för att fatta att antalet olyckor med dödlig utgång skulle minska.
Men poängen: Ingen anade att lagen skulle få en helt annan effekt: 
– MC-stölderna minskade med två tredjedelar – betydligt mer än dödsolyckorna.
Varför?
Svar: Det hade helt enkelt blivit för besvärligt för tjuvarna att släpa med sig de stora och ofta fula hjälmarna som den nya sociala normen krävde.

Återstår alltså att se vilken icke avsedd effekt som uppstår när alla vi bilägare flyttar blicken från vägen för att få veta att det är farligt att flytta blicken från vägen vilket vi just gjort.
Kanske obligatoriskt tillägg i kommande polisutredningar:
– Teknisk analys visar att hen dessbättre tagit del av Budskapet strax före olyckan.

Han: Eftersom det är lördagskväll. Skickar vidare ett förband till Mellofinalen från Lasse Lindbom¨Det här gör mig glad! Happenings lördag allihop🙏😍❤️
Instämmer!

Fredag: Hemmaarbetet sprider sig som granbarkborrar – nu varnas för brist på bräder

(Uppdaterad 17:40)

Han: Igår ringde Engman. Han undrar hur mycket panel jag behöver när jag ska tilläggsisolera Margaretas stuga.
Och om det räcker att virket är i 3-meters längder.
– Och så behöver du trall också. Tjugoåtta gånger hundratjugo.
– Ja, 35 kvadratmeter.
– Lika bra att plocka ut det redan nu.

Idag förstår jag varför. Yngste sonen har köpt en ny lägenhet i Stockholm som behöver byggas om. Och intresset ljuger inte. Han tänker han på att han behöver hjälp av hantverkare.
Och byggmaterial.
Alltså fastnar han för artikeln i Aftonbladet och skickar den till sin far.


Viruset tvingade hem folk och att människor är inte dumme. Att arbeta hemma tolkar många på sitt eget sätt. Många har passat på att renovera kåken eller lägenheten.
Andra har byggt soldäck och uteplatser.
Och nu kommer räkningen:
– Det ser ut att bli brist på trallvirke framåt sommarn, säger Johan Freij, skogsexpert på Danske Bank, till Aftonbladet.
Det kommer att bli brist på bräder i sommar på grund av historiskt låga virkeslager och stor efterfrågan på grund av coronan.

I mina öron låter hans slutsats som gratis textreklam för Lindbergs och Södra Timber:
– Ska du bygga en altan i sommar är det lika bra att åka och köpa virke redan nu, säger bakkillen.
Tänkte inte på det.
Men det gjorde Engman.
Tack för det.
På måndag kör vi gång!

PS: Apropå bräder, här min pappas favorithistoria: Farfar jobbar på pappersbruk i Sundsvall på den tiden när träpatronerna styrde Norrland. I Sundsvall regerade tre bröder med järnhand över både skogsindustrin och stan, hjärtligt avskydda av arbetarna och den gryende fackföreningsrörelsen.
Men hämnden är ljuv. Plötsligt dog en av de tre tyranniska sågverksägarna och bröderna gick förstås till Sundsvalls Tidning för att sätta in en dödsannons.
På den tiden lämnades manus direkt av grafikerna som handsatte texten. Grafikerna var Sveriges fackligt mest militanta yrkesgrupp och i tidningen dagen efter kunde man läsa att disponenten den och den hastigt avlidit och att denne högt ansedde och betrodde, men nu döde samhällsbyggare, ”sörjes närmast av två bräder”.

Hon: vore ju inte bra om det inte finns tillräckligt med bräder för att bygga altaner i sommar, din favoritsyssla 😉

Omplanterade tomatplantor

Och min favvosyssla får vi väl säga är omplantering, om det finns plats för dem vill säga. Vilket inte har funnits, och det är fortfarande för kallt i växthuset. Bara att fixa ytterligare plats inomhus alltså, så nu är det fullt även i fönstret åt norr, där tv:n brukar stå…

Citronträdet i växthus 2 börjar lysa gult

Läste i DN idag att gult är den nya inredningsfärgen. Och det går i gult även här…

och mina små gula busktomater inne, Balcony Yellow, börjar också bli gula

Fyller år idag.

Han igen: Nu ska jag skåla för Leif GW Persson som fyller år idag. Det blir en tyst skål för hon har månadens bokklubb med sina väninnor i Stockholm.
– Skål!
Leif behöver ingen närmare presentation. Han är en kulturinstitution och jag tycker fortfarande att han borde inta en stol i Svenska Akademin. När det stormade som värst i den institutionen var vi några som agiterade för den saken. Och det var ingen ny tanke. När jag bläddrar i mina digitala dagböcker hittar jag en dagsnotering från  november år 2013.
”Johan Hakelius, en annan av alla dessa profiler i Stockholms medievärld,  brukar göra män av pojkar genom att ta med dem på safari bland Londons klassiska modebutiker. ”En som på egen hand satsat en massa royaltypengar på engelsk tweed är Leif GW Persson. I veckan intog han Noppes bar i trevligt sällskap. Pinocchios näsa skulle växa ut om jag påstod att han var ute med Evert Bäckström och polarna, men det snyggaste intrycket gör trots allt Leif själv.
Detta genom att angöra bardisken i komplett lantadelsmundering – den mest perfekta tweedkostym du sett i samma färg som käppen och de skotska höglandets djupa höstfärger.

Till och med Noppe är imponerad. Och han tillhör trots allt den främsta av alla levande adelsätter sedan Brahesläkten dog ut på svärdssidan år 1930. Även i övrigt är greve Carl Adam Lewenhaupt ett stort leende. Kan bero på att hans lilla vardgsrum håller på att återta sin plats som det roliga vattenhålet innan medlemmarna går ut i Stockholmsnatten.
– Somliga blir till och med kvar här hela kvällen”
:

Den kvällen blev vi alltså kvar och samtalen snurrade länge kring andra frågor tills jag sa som jag brukar säga i fint folks sällskap:
– Tyst när jag avbryter!
Till och med professorn tystnar när jag för in samtalet på veckans viktiga fråga:
– Hur blir det med Svenska Akademien?
Ingen av de församlade hade naturligtvis missat att förre (S)-partiledarkandidaten med mera Pär Nuder hade dragit igång en kampanj som borde samla både sossar, borgare och alla som brukar säga nu tar vi fanskapet:
– Ge mannen och myten en stol i Akademien!

Ett lysande förslag tyckte jag då – och nu. Leif Gustav Willy Persson har både klassisk bildning, akademisk skolning och vet mer om modern litteratur än de flesta av relikerna bland De Aderton. Till skillnad från flertalet av de nuvarande ledamöterna kan han dessutom skriva och för- sörja sig på sitt skrivande.
– Klarar snapsande till ärtsoppan på Gyllene Freden gör han.
Den nya tweedkostymen är dessutom som gjord för hemliga överläggningar i slutna rum. Och när det gäller arrogans tävlar vår kandidat till Akademien absolut med Horace Engdahl. Du vet ingen som med en sådan självklarhet kan låta som Sir Alec Guinness i Hakelius bok Döda vita män:
– Det verkar som om jag måste be om ursäkt för att jag är man, vit och europé.

Och vad tyckte Persson själv om pöbelns krav att han ska inta en stol bland De Aderton?
– Ödmjuk, som vanligt.
Muttrar så att bara jag hör:
– Akademiens tystnad är påtaglig, men de tycker nog att jag är lite för gammal. Kan jag få ett glas champagne till?
Så svarar en man som lånat bort endast en mindre del av sitt ego till kommissarie Evert Bäckström.

Åren går, men även nu blandas våra (tysta) hurrarop med det självklara kravet:
– Ge mannen och myten en stol i Akademien!

Torsdag: Idag blir det oväder — men inne blir klimatet allt bättre

(Uppdaterad 14:00, 13:30)

Han: Så här vackert var det klockan 06:03. Men jag behövde inte lyssna på nyheterna för att veta att det kommer att bli oväder idag. Barometern ljuger aldrig. Till och med SMHI, med all dess tekniska apparatur, inser att något är på gång.

En underbar torsdag som gjord för henna att ägna sig åt inomhuspyssel när Vilda har ockuperat mattes soffa.
Stilstudie i tre nyanser av lugn:

Hon: pyssel… när jag har en djungel härinne, knappast, mer utav krishantering. Nu måste det bli vår snart så några kan flytta ut i växthuset och jag kan stå ute och plantera om. Många har vuxit ur sina krukor och risken för invasion av bladlöss när de står så här trångt är överhängande.

Utsikten är också väldigt hotad…

För övrigt är det bak- och soffväder för hela slanten. Sockerkakan är redan klar, och nallad på. Dagens grova surdegsexpriment är inne i fas 2. Alltid lika spännande. Nu har jag verkligen tänjt på gränserna…

Avsmakad och godkänd
Ser kanske lite väl grovt ut, hoppas det jäser och inte blir för torrt…

Han: Som sagt, klimatet blir bättre. Inomhus. Fotosyntes och doft av sockerkaka. Ute däremot blåser det 20 sekundmeter i byarna och iskristaller flyger horisontellt. Man undrar var alla trendiga vinterbadare tog vägen.