Måndag: Varför en man åker till Paris i oktober

Han: Varför reser man till Paris om man bor på en egen udde i havet? Svar: För att han vet att hon tycker om Paris och hennes vilja är hans lag.
Ny fråga: Varför reser man till Paris i oktober?  
– För att hon fyllde år i maj men först nu tyckte att hon har tid att lämna sina tomater och chilin

Efter det är det bara att fylla på med andra argument:
– Till exempel ger det en chans att studera manligt och kvinnligt, typ hur mycket kläder man har med sig på resor.
– För att det de har i Paris det har de i Paris, typ Notre Dame som vi kunde se från vårt hotell.
– För att i Paris ligger Galeries Lafayette Paris Haussmann, en av världens största modevaruhus och så stort att inte ens hon orkar shoppa.

En elementär anledning för att resa till Paris även när solen skiner på udden är att när solen skiner i Paris kan man sitta och dricka pastis på ett café eller två, medan man tittar på folk och bara tänka att JPS hade rätt när han sa att människan är dömd till frihet och därmed fria att handla bortom konsekvenser från högre makter.
– Våra liv är inte mer än de val vi gör, inklusive att välja att sitta och smutta på en pastis istället för att gå långa promenader.

Särskilt om man som jag läste ”Äcklet” och ”Varat och intet” förr-i-förr-i-tiden när gymnasister läste Jean Paul Sartre och därför som vuxen gärna återvänder till le Rive Gauche och Cafe de Flore och framför allt till Les Deux Margots, där inte bara Sartre och de Beauvoir drack pastis utan även Camus, Hemingway, Picasso, Brecht, Julia Child, Joyce och Pär Rådström och Slas och där man fortfarande kan träffa på poeter som ser ut som Sartre men pratar svenska:

Och ibland kan man till och med läsa om dom där hemma. Åtminstone en dag, en gång, i en tidning. Och det visade sig handla om en fransyska:

Inte minst: Ett viktigt skäl att resa till Paris i oktober är att man kan gå omkring som helt vanliga turister med trevliga vänner som dessutom bjuder på födelsemiddag mitt i den franska revolution – krogen La Jacobine där man äta både Escargots Bourguignonne från Burgund, Coq au vin, file mignon eller löksoppa (hennes val) till ett lagom dyrt rödvin på andras bekostnad.
– Tack för det! Slutet på början av en god tradition?

Söndag: på väg hem!

Hon: det kommer en mer utförlig recension från vår weekend i Paris imorgon, men lägger ut ett litet smakprov medan vi väntar på flighten hem från Charles de Gaulle.

Älskar Paris! Och älskar hotellet vi bott på, Hotel Le Regent, och utsikten över Rue de Buci och Paris takåsar. Det var lite bedagat, men genuint och charmigt med underbar personal. Så prisvärt! Vi kommer definitivt tillbaka!

Och så bodde vi förstås i vårt favoritområde Saint–Germain–des–Pres.

Och så finns det ju fåglar att mata i Paris också. Han njöt för fullt i Tuillerierna, vi andra med. Men nu längtar vi alla hem till fåglarna och kissarna på udden.

Han: Klart nån måste mata stararna i Paris också. Eftersom våra ungfåglar flyttar söderut kan de vara hemifrån. Men nu är vi hemma på udden igen och det första vi ser är att månen är full.

Onsdag: Därför lyser ljusslingorna i mörkret på udden

Han: Det är nåt rörande över alla elsparråd som sprids via våra medier. Tonen är som vanligt beskäftig. ”Svenskar i allmänhet är långt ifrån några elminimalister”, skriver den stora stockholmstidningen och förklarar för oss här ute att i utlandet är man som vanligt mycket bättre: ”För att minska energianvändningen lanserar land efter land i Europa energisparkampanjer. Där får hushållen till skillnad från i Sverige konkreta tips och uppmanas att göra vad de kan.”
– Där fick vi som låter tallen lysa för att hitta mellan stugorna.

Och vad är det vi ska spara in på enligt detta förnumstiga dekret från Stockholms innerstad? Om jag läser rätt landar skribenten i ett enda förslag:
– Vi bör skippa årets julbelysning.
Skippa julbelysningen! Snacka om spark i veka livet. Och skribenten tycks inse att hon vet var den foträta skon tog. ”Det skulle givetvis vara en stämningssänkare nu när vi äntligen får fira tillsammans efter corona. Å andra sidan kan ingen som har sett lysande renar och strålande stjärnor tvivla på att Sverige okynnesanvänder el.”

Och okynnig vill ju ingen svensk vara. Enligt en enkät som Dagens Nyheter har 17 kommuner redan tagit fasta på påbudet att fimpa årets julbelysning. I t ex M-styrda Höganäs blir det inte ens några adventsljusstakar i kommunhuset i år. Det har kommunchef Herman Crespin bestämt. ”Det handlar om ungefär hundra kontorsfönster som ska gapa svarta och tomma”, kommenterar Expressens ledarskribent Linda Jerneck och framstår som en ogenerat okynnig medborgare:
– Genom denna insats sparar kommunen – trumvirvel – 245 kronor.

Och då har Jerneck räknat med att 100 adventsstakar skulle lysa dygnet runt under hela december.
– Med tanke på att Höganäs elnota för 2022 kommer att landa på runt 33 miljoner kronor kan ingen påstå att det ger någon effekt att förneka personalen julljusstakar.
Det handlar bara om symbolpolitik, konstaterar Linda Jerneck.
Ett politiskt korrekt utanpåverk.
”Hur skulle det se ut om tjänstemännen hade det lite mysigt på kontoren! Tänk om någon prussiluska från DN:s ledarsida skulle promenera förbi och se en frivol, tänd ljusstake! Men medborgarna är inte dummare än att de förstår att LED-slingor och -ljusstakar drar väldigt lite ström. Varför skulle de uppskatta att kommunen genomför meningslösa sparåtgärder, som mest gör staden lite fulare och tråkigare?” 

Kunde inte sagt det bättre själv. Vi behöver spara på elen eftersom ansvariga politiker och Svenska Kraftnät så länge struntat i att planera för vårt ökade behov.
– Och vi gör det.
På udden har vi minskat elförbrukningen både genom att investera i solpaneler och sänka förbrukningen.

Men eftersom vi vet vad som krävs, behöver vi ingen symbolpolitik. Därför lyser redan våra LED-slingor i höstmörkret. Och kommer att så göra tills Putin är besegrad och vintermörkret skingrats.

Hon: pust, älskar våra ljusslingor, lyser upp precis lagom när det är mörkt och jag springer mellan växthusen.

Har för övrigt försökt rensa upp lite i båda och göra det framkomligt för kompisen och grannen Kicki som lovat kolla om det behövs en skvätt vatten när vi är i Paris. Förutom att ge kissarna mat. Det är det viktigaste, och jag dränkte plantorna idag så tror knappt det behövs. Om det inte blir väldigt soligt.

Imorgon klockan 06:00 kör vi mot Kastrup. Väskan är packad! Min vill säga, inte hans…

Han igen: Ja, det hade jag glömt. I morgon lyser ljusslingorna för kråkorna. I morgon kväll sitter vi förhoppningsvis där Sartre och de Beauvoir brukade sitta. Hon trivs där:

Tisdag: vissa är flitiga, andra mest snackar…

Hon: solrosorna bakom Chateau Margareta bara blommar och blommar. De har flera knoppar på varje stjälk, så kul! Och den tunga, långa som föll vid den första höststormen har inte heller gett upp. Och våra flitiga bin har verkligen inte gjort det. Inne i växthusen surras det och arbetas för fullt. Av bina alltså…

För mig går det dock desto långsammare. Först kom en väninna från ett grannhus över medan jag satt och läste morgontidningarna i solen. Vi blev sittande länge och pratade. Typ till lunch, trevligt! Men istället för att sedan sätta full fart gick jag över till en annan kompis i ett annat grannhus. Vi var tvungna att dividerar lite över vad vi ska packa med för outfits till Paris på torsdag. Mmm, det tog nog i alla fall en timme, så idag får detta räcka från mig. Nu måste jag sätta fart om jag ska få något överhuvudtaget gjort idag. Ska bara ringa en kompis i Stockholm först…

Han: Jag går inte på gym, jag springer inte i skogen. Jag läser Dagens nyheters kultursidor för att hålla mig i form.
Det funkar nästan alltid.
– Ofta känner jag hur adrenalinet forsar genom kroppen spetsad med en jättedos av serotonin, dopamin, noradrenalin och inte minst endorfin.
Det känns bra, det får mig att orera högt (vilket hon avskyr) men också att vilja sadla min Rosinante och dra ut i krig mot dumheten.

Ibland kommer jag av mig. Det händer nämligen att jag läser saker som får mig att inse att jag innerst inne är en oförarglig Sancho Pancho som bara vill hasa omkring på udden och iaktta storskrakens loja fiske. Insikten infinner sig när jag läser en krönika av kulturjournalisten Greta Schüldt som nyligen hette Thurfjell innan hon nyligen gifte sig inom sitt skrå med kulturjournalisten Eric Schüldt (vars program på P2 jag för övrigt gärna lyssnar på).

Till skillnad från den för DN Kulturaktivisternas typiskt gälla agitation att vi lever i ett fascistiskt samhälle eftersom en femtedel av svenska folket varit oförskämda nog att rösta på SD, konstaterar fru Schüldt att hon inte är ”en särskilt politisk människa, vilket jag mycket väl vet är en omskrivning för att vara en privilegierad människa, men det är sanningen…Jag väljer ständigt det lilla livet. Det är slött, det är osolidariskt och det är för att vi är så många som gör just det som mänskligheten på hundra olika parallella plan håller på att gå under.”
– Precis! Så känner jag mig också.

Det lilla livet är inte opolitiskt. Gretas budskap är att ingen politiker under valrörelsen lyckades lyfta fram minsta lilla positiva aspekt av klimatomställningen.
– Men tänk om det finns andra värden i livet än konsumtion. Varför säger ingen politiker att det är mysigt att spara och snåla för klimatet?
Jag citerar: ”Kanske är det den omställningen, den som syftar till mer av det lilla livet – som vi alla vet är det stora livet – som kan vinna popularitet. I alla fall har den gjort det hos mig. Jag känner lättnad vid tanken på att slippa flyga, slippa hänga upp mitt värde på mina konsumtionsvanor, slippa arbeta tills jag blir utbränd. Jag vill inte klättra, jag vill vila. Jag vill ha politiker som säger att det är önskvärt att vi som samhälle vilar. Läs en roman, gott folk, ska de säga, laga en gryta, gå ut i skogen. Det är inte för ditt bästa, utan för världens …”

Tål att tänka på. Även om det nog blir till att hugga lite ved om det ska bli något adrenalinpåslag idag. Men inte just nu, för nu vill jag inte störa hägern som äter frukost i vår vik.

Måndag: Som en bal på slottet

Grattis Ander Milton, 75! Filmen ovan: Ännu ett skäl varför äldre män behöver yngre fruar.

Han: En helg i Stockholm kan vara som en bal på slottet – inte en minut tråkigt! Vistelsen denna gång varade bara i 14 timmar men innebar ändå att gubben från udden hann runda både en flaska whisky med goda vänner, ett antal glas bubbel, några baljor Chateauneuf de Pape, god mat och goda vänner, 3 GT (nån tog den första), obligatorisk vickning (varm korv förstås, vi var ju hos fint folk), högtidstal för Dr Milton och i likhet med Askungen är gubben glad att efter fyra timmars dans med representanter för hennes generation äntligen få ta av sig skorna.

Lägg till sex timmar på Silverpilen (buss på ren svenska) med obligatorisk lunch (Wallenbergare) i Ringarum och även en tondöv hör att jag tycker att det är skönt att vara hemma igen hos katterna, inta frukost på veranden mot sjön och läsa i morgontidningarna vad ni andra pysslat med i helgen.

Hon: ja tack kompisar för att ni finns, vi ses snart igen, men först ska vi vila upp oss på udden. Nä just det, vi ska ju till Paris snart, och Polen, och… men sen vilar vi upp oss inför nytt besök i huvudstaden.

Söndagsfrukost 1: bästa med alltihopa, farmor smet iväg tidigt innan resten av festgänget vaknat på Lill Jansplan och åt nybakade scones med sin lilla älskling.

Söndagsfrukost 2: trendig Stockholmsfrukost inköpt på Bullar & Bröd. Tack Kinna. Jodå, jag hann med en frukost till med festgänget innan bussen gick. Och fick varm croissant med skinka och ost, bland annat, mums!!!

Ps: han har fel, kvinnor ska egentligen gifta sig med yngre män, även om inte jag har följt det rådet och dessutom är nöjd med min äldre man 😉

Fredag: ”Man måste planera noga med tanke på att ingenting går som planerat”

Han: ”Man måste planera noga med tanke på att ingenting går som planerat.” Uttalandet tillskrivs författaren Henrik Tikkanen, han som hade århundradets kärlekssaga med sin fru Märta Tikkanen.
För egen del gör jag ofta upp planer. En regnig dag satt jag t ex och planerade för hur mycket ved vi skulle behöva för att hålla henne varm under hösten, nu när elen kostar mer än saffran och kokain.
Mina noggranna uträkningar slutade i aska.
– För det finns inte längre torr ved att köpa, åtminstone inte till ett vettigt kubikpris.

Vad är det vi brukar säga? Ingenting är så meningslöst som när det som inte borde göras alls utförs på ett kompetent sätt.
Rätt!
– Men inte denna gång.
Fördelen med att bo på landet är att man är omgiven av vänner med kontakter i skogen neråt Blekinge.
– Och att en och annan även läser en udda blogg från en strandsatt redaktör.

Alltså står jag nu här med 3 kubik fin torr (!) ved, hemkörd och klar att offras i striden mot elpriserna. För vår del kan Putin stoppa upp sin gas där den hör hemma!
– Tack Christian, tack Sope-Bengt för att du finns.

Från det lilla till det stora: UFUT (Uddens Frivilliga Underrättelsetjänst) har rapporterat om mystisk aktivitet i vattnet utanför udden. Mysterier är sällan mysterier och nu har den hängivet grävande journalistmakten skingrat medborgarnas oro.
I lokaltidningen läser vi: ”De senaste veckorna har en mindre mätbåt till­hörande företaget Clinton Marine Survey bedrivit ­någon typ av sjömätning utanför Bergkvaras kust. Något som har uppmärksammats av Barometerns läsare. Efter att ha tagit kontakt med företaget har det visat sig att uppdragsgivare är vindkraftsbolaget RWE Renewables Sweden. Bolaget som är sprunget ur E.ON driver cirka 200 megawatt vindkraft i Norden, med vindparker i både Sverige och Danmark.”

Tack vare den tredje statsmakten vet vi nu att de senaste veckornas sjömätning utanför udden är en del i vindkraftbolagets nya projekt ”Södra Victoria”.
– En planerad havsbaserad vindpark cirka 70 kilometer sydost om Ölands södra udde.
Vindparken, med en installerad effekt på upp till 2 000 megawatt är bolagets hittills största vindkraftsprojekt i Norden. Enligt bolaget själv så handlar det om en elproduktion som motsvarar användningen av hushållsel i upp till 1,6 miljoner villor. Målet är att börja leverera el år 2028.

”RAP ååmmdd text”

Den planerade vindkraftparken Södra Victoria ligger i sydöstra Östersjön, cirka 70 km sydost om Ölands södra spets och cirka 90 km nordväst om den nordligaste polska kusten samt cirka 130 km öster om Bornholm. Vindkraftparken ligger utanför Sveriges territorialgräns och inom svensk ekonomisk zon.

Sju mil södost om Ölands södra udde … är inte det ungefär där någon nyligen sprängt sönder en gasledning?
– Så varför kryssar man omkring här utanför udden?
Svar: Utan vind ingen energi, men ett annat samband är lika viktigt: utan kabel ingen el i våra hus.
Sjömätningen utanför udden handlar alltså om att ”undersöka förutsättningar för den kabelkorridor som planeras att gå från själva parkområdet mot fastlandet”.

Kort sagt: Ännu en kabel i Östersjön som en gång i tiden kallades ”Fredens hav”.
– Sic!

Torsdag: Det bubblar i Östersjön

Han: Det bubblar gas några mil utanför udden. Vem som sprängt gasledningarna vet vi ännu inte. I stället för att spekulera om vem som är skyldig, berättar jag historien om hur Polen helt oprovocerat anföll Tyskland den 31 augusti 1939.
– En attack som tvingade Hitler att invadera Polen, möjligen i tron att ingen skulle genomskåda bluffen.

“Historien upprepar inte sig själv men den rimmar” är ett citat som tillskrivs Mark Twain. Historien upprepar sig inte, men det är inte heller sant att vi inget kan lära av historien.
Sanningen bakom Polens angrepp på Tyskland är denna: Den 31 augusti 1939 hämtade tyska SS-män 13 fångar från koncentrationslägret Oranienburg i östra Tyskland. Fångarna fördes till en plats nära den polska gränsen. Tolv av fångarna tvingades ta på sig polska uniformer och sköts därefter till döds.
– Kropparna placerades så att det såg ut som om de hade dött när de var på väg in i Tyskland.

Enligt vad som framkommit efter kriget fördes den 13:e fången till en lokal radiostation i närheten där man gjorde en fingerad ockupation av radiostationen. Resten var en snillrik desinformationskampanj:
– En SS­-man rapporterade i radion på polska att Polen hade anfallit Tyskland och uppmanade alla polacker i Tyskland skulle göra uppror mot den tyska staten. Efter det hördes skottlossning och därefter dödades fången som fick spela rollen som den polske radiotalaren.

Resten är historia. Den 1 september år 1939 hävdade Adolf Hitler att detta var ett av många exempel på polsk aggression på tysk mark och meddelade att kriget mot Polen nu var ett faktum.
Återstår att se vad Putin kommer att säga om västs angrepp på de ryska gasledningarna.

Hon: och det var lika illa i skogen, det har jag inte varit med om förut. Tur jag tog mina knähöga stövlar. Kunde ändå inte följa stigen utan fick ta avstickare in i skogen. Men det var det värt, så skönt efter typ två dagar utan frisk luft!!!

Kollade in växthusen också. Vattnade lite trots skyfallet som varit. Regnar ju inte in men det är så fuktigt att det inte direkt behövde vattnas alls. Skördade två fikon utanför Chateau Margareta också. Såååååå himla goda!

Och så la jag in vintertomaterna jag gav upp på och torkade i ugnen häromdagen i olja och lite vinäger. Kryddade med färsk chili, rosmarin, vitlök och några kapris. Förra burken blev kanongod, hoppas jag lyckades med denna också.

Onsdag: snacka om bak- och tankeväder…

Hon: alltså, det regnar något helt sjukt mycket, och precis hela tiden. Med jämna mellanrum kommer det stormbyar och då ökar regnet ännu mer till hemska skyfall. Och det började redan igårkväll…

Gick ut för att dra upp en morot när jag tyckte det regnade lite mindre, med regnjacka, som var för kort… det kom ett skyfall och på några sekunder var jag dyngsur inpå bara mässingen!!

Så vad gör man i sådant här väder, jo bakar förstås. Och maler chili, och yogar…

Brödet blev för övrigt det godaste grova surdegsbröd jag någonsin gjort. Sååå saftigt och nästan identiskt med Ölandslimpan som jag minns den som barn. Tycker inte det är riktigt samma nu.

Sedan ett 45 minuters yoga-pass med Ryan Leiner. Känner mig så stolt, det var tredje passet inom en vecka. Nu är jag verkligen på gång 😉

Körde samma pass i fredags, i måndags blev det 20 minuter vinyasa flow med Aly Maz. Och idag onsdag alltså ett 45 minuters-pass igen.

Han: Vi såg första delen av Utvandrarna i går kväll. ”Varför ville Han ta Anna?” frågar Kristina förtvivlat när dotterns mage sprängts efter att hon i smyg ätit upp korngrynsgröten som skulle räcka till hela familjen.
– Det var inte Gud som dödade henne, svarar Karl Oskar sammanbitet. Det var hungern och fattigdomen och svaret övertygade även Kristina om att det var dags att utvandra till Amerikat trots att prosten fördömde det.

Det är en myt att vi svenskar förväntar oss att politiker och myndigheter ska lösa våra problem. De första dagarna efter att Ryssland invaderat Ukraina var ”hitta ditt närmaste skyddsrum” det mest googlade på nätet. Den senaste veckan har det vanligaste sökordet varit ”ved”, tätt följt av ”kamin” och ”elverk”.
Även det återspeglar Karl Oskars nedärvda insikt att ska vi tackla energikrisen kan vi medborgare inte vänta på överheten ska få ändan ur vagnen.

Det spöregnar ute, dessutom ligger havet på med 16 -17 m/s i byarna. Enligt SMHI kommer det att falla 70 -100 mm regn innan ovädret drar vidare.
Vad göra?
För somliga är det här typiskt korsords- eller sebukoväder. Hon bidar sin tid genom att baka och torka chili. För egen del funderar jag på om det är värt att börja elda i kaminen.

Missförstå mig rätt, jag har inte minsta tanke att gå ut i vedboden och hämta ved i det här vädret. Hellre sätter jag på mig en extra ylletröja.
– Nej, till skillnad från en lösningsorienterad Karl Oskar ser jag detta som ett intellektuellt problem.
Kalla det gärna tidsfördriv.

Se det från min horisont. Myselda är en sak. Jag har några vedträn och några tändspån liggande här bredvid.
Min fråga är mer storslagen än så.
– Är det verkligen värt att börja elda i spisen för att sänka energikostnaderna i vinter?
Kostar det mer än det smakar?
– Hur många kubikmeter ved behöver vi för att värma upp stugan? Och var köper vi den?

Ved växer inte på träd, om du fattar vad jag menar. Ved kostar. Ved kostar väldigt mycket nu när priset för el, gas och olja gått upp.
Det är kapitalismens logik.
Några exempel: På macken i Gökalund kostar en säck ved 167 kronor. Jag läser att säcken rymmer 40 liter. På det stora varuhuset kan jag köpa en pall med 48 dito säckar för 6 192,00 kr plus 899 kr för att få den hemfraktad.
Även här mäter man veden i liter.
– Jag som trodde att man mäter ved i kubikmeter?

En granne inåt viken säljer verkligen ved i kubikmeter.
– En kubik staplad ved för 1200 kr kubiken.
– Vill du ha den stjälpt får du den för 800 spänn.
Så pass.

Det är här min hjärna går i gång. Jag försvinner in i datorn och efter några timmar kan jag berätta en hel del för henne:
1. Hur mycket ved vi behöver i vinter beror förstås på hur varmt vi vill ha. Men en vänlig själ på Skorstenshantverkarna ger mig en spik att hänga upp en tankefigur kring.
– Vi leker med tanken att det kommer att krävas 2,5 kg ved varje timme för att hålla värmen. Dessutom räknar vi med att hålla i gång elden under 4 timmar/dygn.
Det låter lite lågt, men låt gå för det.
Det betyder att det går åt 10 kg per dygn att hålla värmen – 70 kg per vecka och 900 kg under oktober, november, december.

2. Hur många 40-literssäckar är det? Det tar en stund (inklusive lunch bakom datorn) men internet är fantastiskt och snart står det klart även för mig att en 40 liters säck innehåller 15 kg ved.
Det betyder alltså att under hösten skulle behöva köpa 60 säckar ved för att hålla värmen. Köper vi veden på macken kommer den att kosta storleksordningen 10 000 kr. På Bauhaus skulle motsvarande 60 säckar kosta nära 9 000 kr hemkört.
– Men nu bor vi på landet och på landet köper man inte ved på macken. Inte heller mäter man inte skog i liter, vicken korkad idé typ 08, va?

Eftersom regnar fortsätter att ösa ner antar jag utmaningen: Glöm litermåttet. Men hur många kilo ved går det på en kubik?
Svaret ger SkogsSverige, sajten ”för dig som vill veta om skog”: ”En kubikmeter björkved väger i rått tillstånd ca 875 kg. Torkad björkved väger ca 490 kg. Hos tall är motsvarande värden ca 1000 och 430 kg. Man kan räkna med att björkved ger ungefär 1,2 ggr mer energi än tallved…”

3. Det där med ”rått” och ”torkad” är viktigt. ”Veden bör ha en fukthalt under 20 % när den eldas (ju torrare den är desto bättre)”, skriver Skorstenshantverkarna och det vad alla myndigheter hävdar.
Det är bara den torra veden som är intressant.
Det betyder alltså en kubikmeter torr björkved motsvarar ca 500 kg (490). Vilket i sin tur innebär att om inte allt detta hårda tankearbete är fel, så behöver vi knappt 2 kubikmeter torr ved i vinter.
– Snyggt jobbat!

4. Hur mycket var det nu grannen skulle ha för en kubik?
Svar: 1200 kronor. Hemkört till udden.
– Men vänta, med det priset skulle vi klara oss på ett par tusenlappar i vinter.
Det är väl en utväg som till och med skulle få Karl Oskar att stanna kvar här i Småland?

Det har inte slutat regna, långt därifrån. Däremot ser det lite ljusare ut över havet och vi närmar oss eftermiddagsdrinken.
Tyvärr, det finns en hake i ovanstående tankelek.
– Det finns ingen torr ved att få tag på längre. Det skogsägare och butiker nu säljer är ved som måste ligga till våren innan vi kan låta den ersätta elvärmen.
Eller spm Karl Oskar skulle ha muttrat:
– När det regnar billiga kilowattimmar har den fattige ingen ved.

Slutsats? Jag skulle naturligtvis ha fyllt vedboden förra hösten när elpriset började stiga här i elområde 4. Nu återstår tankelekar. Om det fortsätter regna i morgon ska jag börja i en annan ände:
– En kubikmeter fast björkved med 20 % fukthalt innehåller storleksordningen 2 550 kWh, detta enligt vedexpertisen. 
Under de tre höstmånaderna förra året gjorde vi av med storleksordningen 6 000 kwh i vårt hus.
Vad jag undrar:
– Hur många liter ved skulle det då ha runnit mellan mina fingrar?
(obs ironi)

PS: Här nånstans ringer en av sönerna. Hans kommentar i dagens ämne:
– Vad bra att det blåser på udden, jag menar för elpriset.
Sant. Och vid närmare eftertanke flyter det till och med gratis gas i Östersjön också.

Tisdag: Lite sol och vind är bättre än 20 000 kr i elräkning

Hon: men först en rättelse: det var inte tranor utan vitkindade gäss som flög över udden igår. (Tack Axel, skulle förstås ha frågat dig innan jag publicerade. Var ju lite osäker och skulle kollat bättre.)

Han: Energifrågan blev avgörande för hur många av oss röstade i valet. Nu är det upp till bevis för den nya regeringen. Det finns stora och små beslut att fatta.
– Ett gäller att underlätta investeringar i solpaneler.
Här behöver Kristersson & Co inte uppfinna hjulet, det finns redan en folkrörelse och det känns bra att udden en del av den.

På försommaren installerade vi 46 solpaneler på udden. Det kostade oss ca 213 000 kr inkl skatter och hittills har vi producerat ca 6 000 kWh. Och vi är inte ensamma. I slutet av 2021 hade Kalmar län gått upp till en hedrande andraplats ilandet när det gäller installerad solcellseffekt per invånare. Under förra året anslöts 28,7 megawatt ny solel till elnätet i Kalmar län, en ökning med 76 procent jämfört med året innan.
– Det är den starkaste ökningen i landet, säger Oskar Öhrman, tekniskt ansvarig på Svensk solenergi, branschförening för 280 solenergiföretag,

Totalt finns nu 3 622 nätanslutna anläggningar med sammanlagt 66,5 megawatt i länet. Det motsvarar, i runda tal, en elproduktion på någonstans mellan sex och åtta procent av vad hushållen i Kalmar län förbrukar per år. ¹
Visst, jag fattar. Solenergin löser inte ensamt energikrisen, men det gör inte kärnkraften heller.
Men enligt Erik Martinsonsom, vd på Svea Solar, skulle solkraften på sikt komma att stå för 20–25 procent av Sveriges energibehov.

Viktigast är därför rörelsen. Enligt dagens Barometern utmärker sig Kalmar län med att ha den största ökningen i hela landet. Och här kan den nya regeringen fatta snabba beslut för att vi alla ska komma vidare.
– Vi har sett ett ökat intresse för sol över en längre tid, säger Rikard Silverfur, chef för Utveckling och hållbarhet på organisationen Fastighetsägarna till Dagens Industri. ”Samtidigt finns det vissa hinder som bromsar tillväxten.”

Det första hindret som Rikard Silverfur lyfter är energiskatten.
– Att som fastighetsägare betala skatt för solel som man själv producerar och konsumerar kan kännas ologiskt menar han.
Effektgränsen för undantag från skatten ligger sedan sommaren 2021 på usla 500 kW.
– Den nya gränsen på 500 kW leder till lönsamhet för fler och större anläggningar, men vi anser att gränsen bör slopas helt för att svenska fastighetsägare ska få samma goda förutsättningar för solel som övriga Europa.
Behöver jag säga att uddens fria producenter härmed ställer sig bakom det kravet.

Sen har vi vindkraften. Även här har valdebatten handlat för och emot de storslagna projekten. Men i väntan på att de sociala ingenjörerna ska uträtta storverk finns det saker vi vanliga dödliga kan göra.
Vad sägs om en investering på storleksordningen 10 000 kr?
– Idag blåser det 9 sekundmeter på udden med byar uppåt 14-15 m/s.

På förekommen anledning sitter jag just nu och läser om små vindkraftverk som man kan sätta upp på tomten utan bygglov och myndighetskrångel. Jag har förälskat mig i ett litet vertikalt kraftverk som heter V3.
Det har en diameter på 3 meter och ligger alltså inom ramen för vad som är tillåtet att sätta upp utan bygglov.
”Vårt vertikala vindkraftverk V3 är anpassat för svenska förhållanden och i princip helt underhållsfritt. V3:an startar av sig själv och har vingblad med optimerad aerodynamik för en tyst, effektiv och säker gång”.

Jag medger att jag inte vet tillräckligt. Men enligt företaget Windforce producerar ett vertikalt vindkraftverk mer energi tidigare och jämnare än ett horisontellt vindkraftverk då det inte behöver söka upp vindriktningen. ”Detta gör dem således mindre känsliga för turbulent vind. De har en tystare och jämnare gång, ett relativt lågt varvtal men samtidigt ett högt vridmoment som gör att de producerar mer energi än motsvarande horisontella vindkraftverk i låga och moderata vindhastigheter…”

Jag är medveten om att en liten vindsnurra inte löser Europas energiproblem lika lite som våra 46 solpaneler. Men kanske skulle det pressa vår egen elräkning som redan förra vintern kostade oss 20 000 kr per månad.
Låter det vettigt?

Hon, igen: håret gav upp häromdagen och jag fick som tur var en klipptid ganska snabbt. Det blev lite kortare och mer uppklippt än senaste gångerna. Känns toppen och välbehövligt! Sedan kommer det förstås inte att bli så här fint stajlat när jag själv tvättar håret…

Mmm, han är igång med en beställning igen. Vet inte varför han behövde en ateljé, i torpet alltså, verkar ju gå lika bra att måla på udden 😉

Måndag: Medan tranorna flyger söderut

Hon: nu flyger tranorna söderut. Jag tror i alla fall det är tranorna. Det var så många sträck, och lät precis som de brukar. Men det borde komma fler ändå. Vanligtvis ser man sträck på sträck hela dagen. Nu tycker jag faktiskt jag hör fler… återkommer!

Plockat in de vintertomater som fortfarande var okej från friggeboden. Fattar inte vad jag gör för fel, de bara möglar och ruttnar för mig. Attans!!!Kanske att det är för kallt och fuktigt därute. Testar nu med inomhusvärmen för de mest hållbara, de orangea. Resten åkte in i ugnen för att bli ”soltorkade”.

Måste börja mala chiliblandningen på allvar nu. Brickan är full och nyskördade väntar på att komma in i ugnen för att torkas.

Han: Tranorna väljer att lämna landet samma dag som Sveriges riksdagsmän samlas i Stockholm.
– Se där ett samband man skulle kunna spekulera länge kring.
Det ska vi inte göra här. Istället ska vi göra som vi medborgare ofta gör – överlåter till våra valda politiker att sköta demokratin.

För egen del känns det fint att ligga här på rygg medan den demokratiska processen rullar vidare på tv-skärmen. Riksdagsmännen samlas alltså idag för att välja oss de talmän som vi väljare förtjänar. Talmannen är riksdagens främsta representant och den högst rankade folkvalde företrädaren i landet. 

Hur det går? Jag hoppas alla skolungar och inte minst kulturskribenter tittar på tv-sändningarna som när detta skrivs pågått i 2 timmar och femton minuter.
– Det är det här som är den svenska demokratins dna.

Osvuret och oskrivet är bäst, men så här långt verkar det inte riktigt som att vi befinner oss i ”de sista dagarna innan demokratins sabotörer” tar makten och att vi fått ”en fascistisk regim på blekingska”, vilket Dagens Nyheters kulturredaktörer spekulerat i.
Det enhälliga valet av nygamle Andreas Norlén känns snarare som en hemmaseger för demokratin.

PS: Nu har det gått ytterligare 3 timmar och omröstningarna pågår fortfarande. Vid närmare eftertanke anar jag att om det är några som lärt sig något om svensk demokrati denna dag så är de nya riksdagsmän och kvinnor som trodde att politik handlar om att twittra enkla sanningar och vinklade halvsanningar om politiska motståndare.