Författare: kerstinochpeppe

Torsdag: Shit vad det blåser…

Hon: efter att ha stått och gjort knäckebröd (för hans skull…) i timmar, typ, behövde jag en liten promenad trots kylan och den hårda vinden.

Inne i skogen var det nästan läskigt, det svajade och knakade om träden som sjutton. Men när jag kommit ur ”elden”… och istället tog sjövägen ut till udden kunde jag knappt gå (inte på grund av översvämningarna då) och än mindre hålla kameran stadigt när jag skulle filma…

Åter till knäckebröden. Nytt recept, från julens jultidningsinköp av grannens gulliga dotter Emma:

Japp, det är lingon i. För hans skull det med…

Nu är förstås frågan hur de smakar. Var kanske lite generös med kryddningen. As always… men med lite smör och ost så!

Han: Underbart! Om jag blev dumpad på en öde ö (typ Fimpan här utanför udden) och bara fick önska mig en sak skulle jag kräva att få läsa hennes blogginlägg varje dag.
För egen del har jag bara ägnat mig åt mansgöra: Idag lar Thorsten Bahr och hans pojkar om elen i vårt nya torp. Samtidigt presenterade regeringen sitt el-bidrag.
Slutsatsen:
– Vi borde inte ha bytt bort våra gamla direktverkande element utan fortsatt brassa på värmen. Då hade vi fått bidrag och levt gott i alla våra dar.

Allvarligt talat: Sedan 1996 har elskatten för hushåll närmare fyrfaldigats, från 9,1 öre per kWh till 35,60 öre per kWh. Lägg därtill moms betyder det att drygt 50 procent av en förbrukad kWh är skatt.
Nu har politikerna insett att de inte kommer att bli omvalda om de inte gör något åt elpriserna.
Vad gör regeringen?
Hushållen ska få kompensation för de höga elpriserna, meddelade regeringen häromveckan (12/1). Under december, januari och februari kan privatpersoner få ett bidrag på upp till 2 000 kr, baserat på elförbrukningen.

Logiken är enkel: Först tvingar staten oss att betala 50 procent skatt på elektriciteten – sedan vill regeringen ha applåder för att den ger oss bidrag för att vi ska ha råd att betala dessa skatter!
Bussigt, eller hur?
– Det kallas för transaktionsekonomi och politiker älskar att omfördela pengar.
Även när den ger skickar ut helt fel signaler när det gäller tjatet om att politiken ska vara klimatsmart.

Under presskonferensen talade finansminister Mikael Damberg om att elbidraget kommer att hjälpa ”den ensamstående mamman som har svårt att få ihop ekonomin på grund av elräkningarna”.
Struntprat!
Det flesta ensamma mammor bor i lägenheter med fjärrvärme i storstäderna.
– De som kommer få störst bidrag av regeringen är personer som bor i stora dragiga villor med direktverkande eluppvärmning.
Och inte bara stora villor.

Ett exempel när oss: Elförbrukningen i december för vårt lilla torp i Gökalund uppgick till 1000 kwh. Detta för perioden 14 – 31 december (Vi köpte stugan på min födelsedag).
Kostnaden kom som en chock för firmans småländska ekonomichef:
– Det betyder att på månadsbasis hamnar vi på en förbrukning kring 2000 kwh och cirka 7000 kr i månadskostnad!
Du fattar.
– En orsak till den höga förbrukningen är de gamla direktverkande elelementen.
Sagt och gjort, vi bestämde oss för att byta ut dem och uppgradera elsystemet.

Och idag kom alltså Thorsten och Oscar för att göra jobbet.
– Snacka om dålig tajming.
Varför?
Därför att med en förbrukning på 2000 kwh kvalar vi in för att få högsta vinsten i Dambergs Bidrags-Bingo!
Det vill säga: Om vi hade väntat två månader med att byta ut våra gamla element mot dyra oljeelement som förhoppningsvis på sikt sänker förbrukningen långt under den magiska bidragsgränsen.
– Känner jag mig dum eller känner jag mig dum?

Arg! Jag vet att det är dumt, men lite skadeglad blir jag när hon säger att hon går över till Margaretas stuga för att unna sig ett bad i det fina badkaret.
– Det var ett tag sen.
I december slutade elmätaren där inne att snurra vid 1700 kwh.
Det är mycket pengar, men efter att jag lyssnat på finansminister fattar jag hur han tänker:
– Om hon badar några gånger på vecka hela månaden ut så täcker ju Dambergs bidrag den kostnaden och så lever vi lyckliga i alla våra dar, särskilt sosseregeringen.

Allvarligt talat: Så mycket för en långsiktigt hållbar energipolitik.
– Valfläsk, kallades det förr.
Och valfläsk smakar illa.
Sanningen är att det hägrande bidraget som vi under några sura timmar känner doften av, motsvarar trots allt knappt hälften av de skatteintäkter som regeringen tagit in på de höjda elpriserna.
– Resten behåller finansminister Damberg.
Det tillhör även det det transaktionsekonomins axiom.

Onsdag: Dags att rita om kartan

Han: De senaste dagarnas storm drev upp havsnivån storleksordningen 60 cm. Det betydde att havet gick upp till däcket vid sjöboden och efterlämnade en sträng av tång ungefär en meter från flaggstången.
Det fick mig att fundera över hur kartan egentligen ser ut här på udden.
– Helt klart beror det på när kartan ritas.

Det i sin tur fick tankarna att dra iväg: Under min uppväxt i Blåsjöfallet hängde världskartan på köksväggen i det Blå Huset, idag en av tiotal hus som blev kvar efter att kraftverket stod klart och storleksordning ett tusen vattenrallare drog vidare för att elektrifiera Sverige.
Även om det gått mer än 60 år skulle jag fortfarande kunna återge kartan över vårt anlägge, inklusive Konsumbutiken, Kontoret, kiosken, en biograf (”Björnakojan”), Mässen och barackerna.

Möjligen skulle min karta bli ungefär lika sann som världskartan på vår köksvägg. Världskartan som vi känner den har varit i bruk sedan 1500-talet. Det var flamländaren Gerhard Mercator utvecklade kartan som följaktligen heter ”Mercators projektion”.
Den hade sina poänger, men det är svårt att avbilda en krökt yta på ett platt papper. Mercators projektion blev rätt vid ekvatorn men fel vid polerna. På vår gamla världskarta var Grönland lika stort som Afrika. – I själva verket är den afrikanska kontinenten 14 gånger så stort som Grönland.
Min världsbild blev skev redan från början. Europa framstår som världens centrum och Asian och Australien framstår som perifert.
– Världsekonomin och teknikutvecklingen har flyttat focus.
Idag har vi inte längre världskartan på köksväggen.
– Man kan fundera över varför det är så?
Vi lever trots allt i en globaliserad värld och idag skulle vi kunna sätta ut många fler knappnålar i olika färger på ställen vi besökt.

Kanske beror det på att vi är mindre intresserad av världen än vad vi var på 1950-1960-talen?
Oavsett: Om jag köpte en världskarta idag skulle den inte se som Mercators. Sedan millieniumskiftet ser nämligen världskartan ut så här:

Den nya kartan baseras på Gall–Peters projection och ger en helt annan bild av vår värld. Den nya projektionen ger en tydlig bild av hur stort exempelvis Afrika i själva verket är.

Nå. Tanken flyger vidare. Om vi bortser från kartan – hur ser din världsbild ut idag? Här två frågor som du kan börja med att besvara.
– De rätta svaren kommer efter hennes blogg.

FRÅGA 1: Flyktingeländet ser vi ofta på tv-nyheterna.  Hur stor del av världens befolkning tror du är på flykt just nu?
– Omkring 0,4 procent
– Omkring 4,4 %
– Omkring 14,4 %

Fråga 2: Det finns omkring åtta miljarder människor i världen. Vilken av nedanstående bild tror du är ger en sann bild av var dessa människor bor? Varje ”gubbe” representerar 1 miljard människor.

Hon: Har inte så mycket att säga om världsbilden, efter att ha varit med i förrådet idag, och efter det inte orkat mycket mer än att slänga ihop kvällens middag. Kyckling à la Sichuan.

Annars fastnade jag mest i min ”minneslåda”, en liten, som ”någon” vänt upp och ner på i en stor låda med annat krafs. Grrrrrrr… min gamla Nalle var helt mosad och deformerad. Foton ihopskrynklade, och så vidare.
– Minneslådan är dessutom det enda jag har sparat efter tre flyttar (och så lite lite kläder, fina saker!).

Jag har annars rensat och slängt det mesta jag inte använder eller behöver innan flyttlassen gått. Om något slängdes i hans proppfulla byrå, tror inte det va…

Han, igen: Ja, ja, ja. Att flytta boklådor är också att förändra världsbilden. Jag förstår att du är mer intresserad av din egen världsbild.
Så här är det: Har du svarat 0,4% på frågan ovan om andelen flyktingar så har du rätt världsbild.
– De flesta svarar fel.
När Gapminder ställer frågan svarar åtta av tio fel!
Många tror att andelen flyktingar är tio gånger så stor, vilket förmodligen beror på att de tycker att det är för dyrt att hjälpa alla.
– Tillhör de dem?

Rätt svar på fråga 2 hittar du här. För egen del hade fel världsbild även här. Många av oss tror att det finns fler afrikaner än det gör, konstaterar Gapminder.
– Fundera på varför det är så?

Här hittar du andra frågor som ger en hint om hur felaktig din världsbild är. Vågar du testa dig? Nu eftermiddagsdrink (G&T) och en middag som bekräftar att världsbilden förändras (Kyckling à la Sichuan).
– Efter stormen steg havsnivån 74-85 cm i Kalmarsund. I morgon ska jag rita en karta över hur udden ser ut om havet bestämmer sig för att stanna på den nivån.
Liksom Ukraina och andra oroar jag mig för att starkare krafter förbereder sig för ett omfördelningskrig.

Tisdag: Vilken morgon, vilken dag – och vilken levergryta!

Hon: såååå fint väder, är det vår nu? I alla fall tyckte både jag och kissarna det kändes som det idag. De ville också följa med på långpromenad, vilket inte matte tyckte var någon bra idé…

Julen fick till sist respass. Är det vår passar ju liksom varken granen eller julstjärnorna in. Men det kommer nog kännas tomt ikväll när mörkret kommer.

Det var inte den bästa promenadrundan jag valde idag, hela sjöängen mellan oss och Bergkvara var fortfarande översvämmad. Hade höga gummistövlar men det var jäkligt halt så jag fick gå omvägar och vada i vatten. Hade tänkt gå hela vägen till torpet men när han ringde och undrade var jag var och om jag ville bli upphämtad sa jag ja fast jag bara kommit till hamnen i Bergkvara. Var trött!

Han: Idag för ett år sedan började vi att bygga i Chateau Margareta. Vi och vi som kungen brukar säga, Pluralis majestatis, det vill säga mest Engmans pojkar Tomek och Krzysztof som förvandlade en liten toa med bidé, ett utedass under tak och en vedbod till ett badrum.
– Det slår mig att ett år senare har jag fortfarande inte unnat mig att bada i hennas hörnbadkar.

 Ännu ett skäl att gå upp på morgonen alltså. Allt återstår att göra! En sak som tyvärr också återstår att göra är att flytta alla boklådor från lagret i Torsås till torpet i Gökalund. Körde ytterligare sju lådor idag innan jag gav upp.

Blomman, jag erkänner! Jag vet att jag lovat att ringa nästa gång Tåbbe & Fred serverade levergryta Anglais, men jag blev helt överrumplad. Hade inte tänka unna mig en lunch, var på väg till tandläkaren i Torsås och råkade bara stanna till och fick se dagens meny.
– Men god var den! Säger som Plura i sin kokbok om husmanskost:
– Jag tycker vi äter för lite inälvsmat i detta land, sund på så rara ärtor.
Serverad med lingonsylt, kokt potatis och en god bok som jag hittade i en av lådorna, ”Flanörens öga” av målaren Berndt Wennerström som jag inte ens visste att jag ägde men som jag är glad att jag inte slängde när vi flyttade från huvudstaden.

Även i övrigt har dagen ägnats åt naturens avsky för tomrummet. Havet har dragit sig tillbaka efter stormen, efterlämnande en sträng av tång och en fadd smak av vad kommande klimatförändringar kan göra med vår lilla havstomt.

Måndag: Nattens lektion i rörelseenergi = +54 cm

(Uppdaterad 19:54)

Han: ”Undrar hur länge det kommer att blåsa?” Inget ovanligt med hennes retoriska fråga. Bortsett från att den här gången ställdes den rakt ut i mörkret klockan 03:07, natten mot måndag.
Även hon är alltså vaken och det är vinden som väckt oss.
Katterna tassar också omkring. De tycker inte heller om blåsten.

Två repliker stannar kvar i minnet:
– Det är i alla fall trevligt att träffas så här, säger han och tar hennes hand i sin.
– Nu bör i alla fall elpriset gå ner, säger hon på den andra kudden.

Förhoppningsvis är nattens hårda kuling rena rama Grannyran för alla som hoppas och tror att vindkraften ska rädda svensk energipolitik undan kärnkraften. Av ljudet att döma var det den värsta vinterstormen hittills i år här ute. På nära håll är blåsten inte lika roligt.
Det är byarna som får väggarna att skaka på udden.

– Man kan lätt tro att förhållandet mellan vindstyrkan och hur naturen påverkas är linjär, påpekar tv-meteorologen Nils Holmqvist i sin väderbok ”Himlen är vackrast med lagom mycket moln” (Volante, 2016). Men så är inte fallet.
Tallarna på uden svajar inte dubbelt så mycket – utan fyra gånger så mycket när det blåser 25 m/s (storm) jämfört med när det blåser hälften så mycket och blåsten kallas frisk vind.

Det är inte åsikt utan fakta baserar på formeln för rörelseenergi. Om du nu glömt den: Energin hos ett föremål i rörelse är proportionell mot dess hastighet i kvadrat.
Det vill säga:
– Ökar vindens hastighet tre gånger – vilket händer i byarna – blir kraften hela nio gånger så stor och en fyra gånger så hög vindhastighet påverkar omgivningen 16 gånger så mycket.

Alltså bad jag att för en gångs skull få hämta morgontidningarna. Detta för att göra en okulär besiktning av tallarna inåt viken. Resultat: Omkullvräkta soptunnor, kringkastade utemöbler, en och annan knäckt tallgren.
– Och Samuelssons trädgårdskula har rullat ut i vägen.
Nattens enda offer: Ännu en torrtall har fallit på våtängen mot andra udden till.

PS: En effekt av rörelseenergin är att vinden får havet att stiga. Det beror på att när det blåser från norr eller nordväst pressas vattnet ihop när det passerar genom Kalmarsund. Resultatet ser vi på udden där det såg ut så här i morse: +58 cm.

Hon: och ta sig ut till badbryggan, om någon (typ Sope-Bengt…) skulle vilja ta ett dopp, krävs båt. För övrigt ligger hela bryggan under vatten. Men skylten med livbojen står fortfarande pall, pust 😉

Men nu, 19:53, är det kallt, lugnt och stjärnklart. Fullmånen lyser upp hela udden.

Söndag: En mässa för omplantering och organisation…

Hon: hade bara tänkt ligga på soffan idag, efter en sömnlös natt, men kom i andra andningen och bar in det stora ”plantbordet” och började organisera om bland plantor och växtbelysning.

Tyckte först att det är lite väl tidigt för det, men nu känns det bra. Även om det tar en väldig plats. Och när jag började plantera om de alldeles för tätt satta chiliplantorna insåg jag att det kommer bli fullt på nolltid…

Han: Matematikern L.J Mordell uppställde år 1922 hypotesen ”att vissa irreducibla polynom i två variabler med rationella koefficienter har högst ett ändligt antal rationella nollställen.”
– Detta kallas ”Mordells förmodan”.
Först sextioett år senare, år 1983, visade G. Falting att Mordells förmodan är sann. Argumenteringen går ungefär så här: Eftersom (1) xⁿ+yⁿ – 1för n>3 är ett dylikt polynom, innebär Faltings bevis att ekvationen xⁿ+yⁿ = 1 för n>3 har högst ett ändligt antal lösningar.
Men eftersom varje heltalslösning till (2) xⁿ+yⁿ=zⁿ är en rationell lösning till (1), implicerar Faltings bevis att ekvationen (2) endast har ett ändligt antal primitiva lösningar (se vidare Fermats stora sats).
– Så är det med den saken.

Ibland när jag undrar om mina hjärnceller slutat cirkulera – typ dagen efter en god och lång middag – brukar jag utmana mig själv med att läsa ett avsnitt i Wahlstrand & Widstrands ”Matematiklexikon” (1991).
– 450 sidor snåriga förklaringar till matematiska formler och begrepp.

Jag förstår vad du tänker. Du har förmodligen inte ens försökt förstå storheten i Mordells förmodan ovan.
– Jag fattar inte heller vad jag läser.
Inte ett smack faktiskt!
Men det som roar mig med Mordells förmodan är två saker:
– För det första inspireras jag av författarens entusiasm och tilltro till att jag begriper vad jag läser. 

Det är som att under nyårsmässan i den stora katedralen La Seu i Palma de Mallorca lyssna på prästernas mässande på latin.
– Det låter övertygande men jag är inte säkert på att förstår det de vill att jag ska förstå.
Det andra skälet till att jag gillar sådana här böcker: Genom att se ut som jag förstår vad jag läser och ibland med en nick gör en spontan notering i marginalen, lurar jag min hjärna att tro att även vår gemensamma Hippocampus, idag nollställd, borde rycka upp sig och försöka förstå Mordells förmodan.
– Så himla svårt kan det ju inte vara!

Tänker jag. Eller snarare:
– Förmodar.
Och det funkar! Det räcker med en timmes mässa bland obegripliga matematiska formler för att jag känna mig som en bättre människa. Sen kan jag stiga upp ur soffan som en ny människa. Och typ hjälpa henne att montera upp det stora odlingsbordet framför panoramafönstret som ska fyllas med vårens plantor.
– En förmodan gränsande till visshet.

Lördag: Vi har de politiker vi förtjänar eller …?

(Uppdaterad 16:37)

Han: Det mesta som skrivs på sociala medier är a-socialt strunt. Men internet är fantastiskt! Till exempel har vi under några dygn iakttagit en stor pråm ute i farleden. Rapporterna om ökad närvaro av ryska krigsfartyg i Östersjön ger fantasieggande associationer. Från udden påminner profilen onekligen om pansarbåten Monitor, den svenskättlande uppfinnaren John Ericssons mest revolutionerande konstruktioner som under det amerikanska inbördeskriget besegrade sydstaternas fruktade pansarbåt Merrimac.

Men det är inte Monitor som försvarsmakten köpt in nu när alla politiker vill återställa det försvar vi hade innan alla ville avveckla det försvar vi hade.
 – Alla (inklusive en majoritet av oss väljare) utom Mikael Odenberg, försvarsminister i regeringen Reinfeldt som avgick i protest mot nedrustningen. Heder åt dig mannen, vi ses på nästa surströmmingsfest på Sturehof!

Sanningen om pråmen finns på nätet. På facebooksidan Torsås/Bergkvara kan man läsa om skällande hundar och borttappade handskar, men också initierad omvärdsanalys. T ex får jag veta ”Monitor” med följebåt i själva verket är ”en finländsk bogserbåt med efterföljande pråm (lastad med timmer) har sökt lä utanför Bergkvara angöring”.

Som vi berättat har det blåst kuling i sundet och igår när ekipaget gick söderut uppdateras jag om att pråmen har lastat brännved i Hargshamn med destination Hundested i Danmark, detta ”enl. uppgift i en annan fb-grupp”.
Sambandscentralen funkar alltså också i bygden.
Om ryssen kommer.

Apropå att vi är sociala djur: Tre av sju partiledare får covid samma dag som de inför en samlad riksdag samlats för förmana oss medborgare att inte samlas för att hämma smittan.
– Ska vi skatta eller gråta?

Åtminstone öppnar sig beskedet för flera olika tolkningar:
1. Nyheten visar hur allvarlig pandemin är när till och med de mest privilegierade och säkerhetsmedvetna drabbas så lätt.
2. Pandemin har nått en sådan omfattning att restriktionerna alltid är för svaga och därför lika gärna kan tas bort.
Eller:
3. Politikerna lever inte som de lär ens när det är pandemi?

Och vad drar du i så fall för slutsats av det? Min slutsats: Våra politiker är som vi andra – vi tillämpar restriktionerna när det passar oss (särskilt när det gäller vad andra bör och inte bör göra) och struntar i dem när vi ”måste”.
Kort sagt:
– Vi har de politiker vi förtjänar.

Hon: håller fortfarande på med min italienska lördagsmiddag, men när det är sååå fint väder och dessutom ingen vind så måste en promenad hinnas med. Fick även med honom…

Han hittade förstås snabbt en stol att vila på, men även jag tyckte det var skönt att sitta i solen en stund och titta på utsikten bort mot Grisbäck. Börjar den inte värma lite nu…

Till och med kissarna hade lämnat soffan för att lufta pälsen. Det blev en liten promenad runt husen med dem också. Nu tillbaka till grytorna!

Fredag: Börsen går ner men för somliga flyter livet på

(Uppdaterad 18:38, 17:50)

DAGENS VÄDER: Klart väder på udden, 6-8 grader varmt men blåsigt. Gul varning från SMHI 18-25 m/s från NV gör att det känns som +1°.

Han: I likhet med somliga människor lägger man i första hand märke till snoken. Näbben är lång, smal, rödlätt och har en nedåtböjd liten krok i spetsen. I likhet med vad som gäller bland vår egen art verkar hon gå oftare till frissan än vad han gör.
– Med ungefär samma resultat.

Fast fru Storskrake är förstås rödhårig. Hon känns även igen på att hon bär en strikt vit blus knäppt i halsen.
– Vilket skiljer henne från de fattiga kusinerna från landet, Mellan- och Småskrakan, som inte har den skarpa vita halslinningen.

I övrigt tycks storskakeparet leva ungefär som vi, fast mest i sjön. Även de är flockdjur men trivs som par. De rör sig på en begränsad yta, sida vid sida och det är inte helt enkelt att förstå vad de egentligen gör på dagarna.
– Men de verkar trivas med varann och här ute på udden.
Dock är jag ganska säker på att de inte tänker på börsen. Det gör hon. Och hon oroar sig. Nu brukar hon oroa sig, det ligger i hennes gener.
– När jag är elak jämför jag henne med Krösa-Maja i Emils Lönneberga.
Visserligen tror hon inte att kometen är på väg (vi har inte sett Don’t look up på Netflix ännu). Däremot är det mesta på väg i hennes huvud och just nu är det börsen.
– Den är på väg ner.  

Jag säger att börsen alltid går ner när den gått upp under en längre period. Sådan är kapitalismen. Under 2021 steg Stockholmsbörsen med 28 procent (Morningstar Sweden Index). Bättre än Wall Street (+20 procent) och Europas +22% (MSCI Europe).
Konjunkturen överträffade de mest optimistiska estimaten och bolagens vinsttillväxt slutade nästan dubbelt så högt upp som förväntat i början av 2021. Internationella stimulanspaket och lågräntepolitik var mumma för aktieägarna.
– Nu stiger inflationen och riksbankerna hotar att höja räntorna, särskilt i USA. Stödköpen ska avslutas redan i mitten av mars, och räntan ska höjas tre gånger under 2022.

Det gillar inte börsen eftersom det drar pengar från aktier till räntepapper i ett läge när aktier är dyra.
Alltså är det inte konstigt att börsen backar just nu. Lägg till att de stenhårda restriktionerna i Kina än en gång hotar leveranserna av chips och andra komponenter i väst.

Så jag förstår att kvinnan i mitt liv oroar sig för sina placeringar. På Margaretas tid var det hon som kollade börskurser och läste Dagens Industri. Varje dag. Förmodligen Sveriges äldsta prenumerant (95 år)!
Eftersom matriarkatet lever här på udden har detta ansvar för den internationella ekonomin flyttat in i mitt sovrum.
För egen del bryr jag mig inte om aktier. Efter 3 decennier med daglig ekonomibevakning tycker jag fortfarande att det är tråkigt.
– Det är mer givande att läsa romaner.

Däremot sov jag dåligt i natt, men detta på grund av att kulingen röt runt stugan. Och medan hon hämtade morgontidningarna gav jag småfåglarna frukost.
– De har det inte heller lätt.
För herr och fru Storskrake flyter däremot livet på.
Man undrar i vilken vik de firar sin fredagskväll.

Hon: ja, jag borde sålt lite fonder för en vecka sedan när de var typ all time high!! Kör ett lugnande yoga vinyasa-pass. Och lagar mat. Båda sakerna är bra för nerver och själ! Ute blåser det för mycket så någon långpromenad blir det inte idag. Det är annars också läkande.

Blir italienskt för hela slanten till lördagsmiddag. Hade två rejäla bitar lägg med märgben kvar från kvigan vi köpte av Urban Engman i somras. Och en liten bogstek. Slängde ner den i grytan också. Hoppas de tar lika lång tid att tillaga … ska stå i ungnen 6-8 timmar, på 90 grader.
Inte testat att göra det i ugn förut. Väldigt längesedan jag gjorde Osso Buco över huvudtaget för den delen. Ska bli spännande! Bara den inte blir för stark, slängde förstås i lite chili. En pytteliten Chocolate Bonnet, urgod chili, men djävulskt stark!

Och så italiensk efterrätt, Tiramisu. Blir också bäst om den görs dagen före så den får stå och dra sig i kylskåpet. Var också längesedan jag gjorde. Undrar om jag kom ihåg rätt … men nu är det väl ändå snart dags för fredagsdrinken!!

Han: Den som spar han har och efter att tre dar i rad ha njutit av Bramstedts öländska kroppkakor till lunch längtade jag efter nåt enkelt, typ fast food.
– Och så blev det.
Efter hennes eftermiddagsdrink (champagne+gin+fläderblomssaft+limoncello) serveras en enkel förrätt – löjrom, avokado, rödlök toppad med créme fraiche som sköljs ner med ett glas enkel Petit Chablis.
– Perfekt!

Till varmrätt skulle vi ha delat på en välmatad krabba från Blomlövs i Brömsebro. Men där tog det slut. Varför förstöra en lagomt stor portion husmanskost med mer husmanskost från havet?
– Det fick bli lite ost och lite rödvin (Barbera d’Alba) till Trädgårdsmästarna på Kanal 7.
Det är ju ändå januari och ännu en vanlig fredagskväll på udden.
– Och som sagt: Undrar vad Storskraken bjuder sin fru på en kväll som denna?

Torsdag: Ett väder som gjort för städdag

(Uppdaterad 17:45, 16:15, 15:37)

Han: Våren är här igen. Halvklart, 8° varmt som dock känns som 3° pågrund av blåsten – 10-17 m/s från väst. En dag som gjord för att städa. Så då då gör jag det.

Hon: och jag har varit uppe i byn och storhandlat, var längesedan, plus gjort pricktest på vårdcentralen. Var så himla allergisk i somras och fick till och med nässelutslag som har bitit sig fast och blivit eksem. Tyvärr visade testet inget, eller det är ju förstås bra eftersom jag var livrädd det skulle vara kissarna… men jag hade gärna velat veta varför jag har allergiska symtom.

Nu testar de bara 7 grejer, två av prickarna är till för att kolla om testet är korrekt eller inte. Ska göra om en gång till nästa vecka eftersom jag hade tagit antihistaminer typ var dag senaste veckan, och det kan ha påverkat utslaget. Får helt enkelt försöka uthärda klådan i fem dagar och inte ta någon lergigan på kvällen fram till dess!

Och äntligen har en liten tomat visat sig på en av microdwarfarna. Många blommor på plantorna verkar ramla av utan att bilda tomater. Attans! Får skaka på dem lite oftare. Om det nu är så att de inte pollineras…

Han: Och sedan levde de lyckliga i alla sina dar medan solen gick ner över udden och hon förberedde dagens eftermiddagsdrink …

Och där kunde dagens blogg ha slutat. Men en bild säger sällan mer än ord. Till exempel säger ovanstående panorama ingenting om att jag knappt hinner lägga in den förrän hon tappar champagneflaskan över det nystädade golvet så att mer än hälften av innehållet försvinner. Snacka om alkoholmissbruk!

Men varför sluta när det som roligast! Dagens middag står hon för: Wienerkorv från Attanäs, picklad rödlök, hemgjord ketchup, sockerärtor och inte minst handmosad potatismos på helmjölk från Solmarka gård (absoslut inte massakrerad i mixern!).
Serverad till Trädgårdsmästarna på TV8.

Onsdag: Den dumpade frun har verkligen blommat upp efter skilsmässan!

Hon: Har fått alla tapetprover jag skickat efter nu. De sista kom idag och var de från Sanderson. Engelska gammaldags tapeter. De är klart finast, men vi borde kanske ta Duros som efterliknar de som fanns i gamla torp i Sverige förr (kostar dessutom knappt hälften..):

Skickat efter en del från William Morris också. Men de är liksom murrigare, och så börjar jag lite tröttna på dem tror jag. Inte de vi har i vårt sovrum, men i alla fall de som Ikea tapetserar upp alla sina kök med. Och som ”alla” har nu.

Det blir ett engelskt torp! Sanderson it is! Hurra!

Vi hade först tänkt ta tre olika varianter av de blommiga, alltså blommigt i både kök, sovrum och vardagsrum. Men med lite eftertanke blir det nog en randig, också från Sanderson, i vardagsrummet som ligger mittemellan kök och vardagsrum.

Tyvärr hade jag inte skickat efter något prov alls på randiga. Frågan är om vi vågar chansa. De är ju inte gratis precis… men proverna tar så himla lång tid att få. Och på beskrivningen låter det som om den borde funka ihop med de vi valt till kök och sovrum. Håll tummarna!

Han: Det blir nog bra när hon vänt och vridit ett tag på tapetproverna. Det brukar det bli. För egen del funderar jag över en kvinna som inte bara tapetserar om. Magdalena Andersson nöjer sig inte med utanpåverk. Hon har bestämt sig för att möblera om den socialdemokratiska politiken.
– Den dumpade frun har verkligen blommat upp efter skilsmässan!

Om vi börjar här: Idag vaknade vi till en glad nyhet. Socialdemokraterna har ändrat sig. Regeringen föreslår lättnader för hushåll som drabbats av höga elpriser.
– Något som man härom veckan sa nej till.
Bra för oss på udden som betalat fem gånger mer för att få tända samma lampa jämfört med för ett år sedan.
– Även om vi tycker att oppositionens förslag om att tillfälligt ta bort skatten är mer rättvis.På 25 år har elskatten fördubblats och utgör nu halva beloppet på våra räkningar.

Intressant är också det som sker under det som sker. För tio år sedan kallades det för ”triangulering” på politisk snömossvenska. Uttrycket lånades in från Bill Clintons rävspel i presidentvalet 1996 och tillämpades på ett begåvat sätt av Reinfeldt/Borg/Littorin/Schlingmann åren 2002-2006 när Moderaterna gjorde upp med partiets eviga tjat om skattesänkningar.
– Ett drag som ledde till att Reinfeldt kunde ta över statsministerposten 2006-2014.

På ren svenska betyder triangulering att man snor motståndarens politik och gör den till sin. På mindre vulgär politiksvenska innebär triangulering att man accepterar motståndarnas ”problembeskrivningarna på centrala områden” men applicerar sina egna lösningar.
När alla partier samlas i mitten tenderar dock även ”de egna lösningarna” också att plagiera motståndarna.
På sätt kom Moderaterna under Reinfeldt att föra socialdemokratisk politik när det gäller arbetsrätten, kollektivavtalen, arbetsmarknadspolitiken, skatterna – och inte minst den generösa invandringspolitiken (se Sven Littorins självkritiska analys här).

Många var vi som trodde att Magdalena Andersson skulle fortsätta Löfvens politik. Det gjorde hon inte – över en natt kopierade hon istället Reinfeldts taktik att köpa oppositionens ”problembeskrivningarna på centrala områden” och utforma en ny politik utifrån detta.
Löfvens politik innebar att S var emot allt som oppositionen var för – särskilt SD.
– Anderssons socialdemokrati vid makten har gjort sig av med denna isolationistiska princip och köper nu oppositionens problembeskrivningar på viktiga områden.

Det går knappt en dag utan att S-regeringen gör ett nytt utspel som minskar distansen till oppositionen.
Mest märks det i integrationspolitiken där S-regeringen nu vill ta bort Ebo-lagen som igår var regeringspolitik.
Dessutom vill man använda biståndet som påtryckning för att bli av med personer som olovligen vistas i Sverige. Så sent som i våras när ett liknande förslag presenterades av Moderaterna omnämndes det nämligen av socialdemokraternas dåvarande biståndspolitiska talesperson, Annika Strandhäll, som ett beslut i ”Trumpanda” som ”underminerar syftet om att minska fattigdom och förtryck.”
Då sa socialdemokraterna ”klart nej” till att villkora biståndet.
– Nu säger Morgan Johansson jomenvisst, det här är fin gammal socialdemokratisk politik.

Justitieminister Morgan Johansson är en central figur i socialdemokratins ompositionering. Beskedet att bibliotek och badhus ska få rätt att porta busar är ett symboliskt exempel.
När Brottsförebyggande rådet härom året konstaterade att ”brott och störningar förekommer på de flesta simhallar och bibliotek” och att detta ”skapar otrygghet för besökare och har negativa konsekvenser för personalens arbetsmiljö”, gjorde S tummen ner för oppositionens ”främlingsfientliga” krav. 
– Nu är det sossepolitik. Ordning och reda ska vi ha!

Även på kulturområdet svänger det snabbt. På Löfvens tid skulle svenska filmmakare få bidrag bara om de ”integrerar ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv” i sin konst.
– Den formuleringen har nu strukits i Filminstitutets direktiv.
I regleringsbrevet för Kulturrådet har begreppet ”konstnärlig frihet” nu införts, och på myndighetens hemsida har man tagit bort formuleringen att ”hbtq-frågor ska prioriteras i bidragsgivningen.”
– Oppositionens (och många kulturarbetares) krav att politikerna ska hålla sig på armlängd avstånd från kulturen är sossepolitik 2022.

Och tillbaka till politikens huvudfråga idag: I december sa regeringen nej till oppositionens krav på att sänka skatten på de skenande elpriserna.
– Som det ser ut skulle förslaget riskera att snarare ge elbolagen sju miljarder i skattesänkning utan att det nödvändigtvis hamnar hos elkonsumenterna, sa energiministern Khashayar Farmanbar då.
Idag har nåt hänt med den riskbedömningen. Eller snarare: Nån har tänkt till. Plötsligt ska även vi medborgare (och inte bara företag) få hjälp att skära av topparna på elräkningen.

Och exemplen blir allt fler: En omsvängning av gruvpolitiken och en nygammal inställning till kärnkraften visar att socialdemokratin successivt omprövar sina ”problembeskrivningar”. Känsliga frågor som tidigare blockerades av MP i statsrådsberedningen bockas nu av en efter en.
– Socialdemokraterna påminner alltmer om den dumpade frun som efter skilsmässan blommar upp och hittar både nya vänner och intressen. Alltmedan mannen som drog – MP – sitter och gnisslar tänder i sin ensamma etta, konstaterar Expressens ledarskribent Anna Dahlberg.

Efter skilsmässan har LO och SSU till och med krävt att partiet vända ”skampolitiken” ryggen genom att kräva att socialdemokraterna gör upp med SD om pensionerna. Det återstår att se hur långt Magdalena Anderssons socialdemokrati går även här.
– Å andra sidan spelar det mindre roll när partiet redan till stora delar har köpt högeroppositionens problembeskrivning.
Poängen? Svar: Trianguleringen funkar! Socialdemokraterna stiger som glada måsar i opinionsmätningar.  
– Den dumpade frun har verkligen blommat upp efter skilsmässan.  

Tisdag: vacker stålgrå morgon gav arbetslust!

(Uppdaterad 15:56, 10:19)

Hon: vaknar redan 6:50 av snarkningar. Ligger kvar en timme, går upp, då vaknar även snarkaren och Ludde hoppar upp i sängen och vill kela… nä nu måste matte upp och ta en bild på den vackra morgonhimlen ifrån vardagsrummet och inte bara ifrån sängen…

Det blev en film, istället för stillbild, för att visa hela den vackra vyn och änderna som snabbt simmar ut från vår lilla vik. Så ljud på!

Hämtat tidningen. Måste ju visa ”baksidan” också. Vyn mellan våra hus:

Han: Och eftersom han ändå blivit väckt mitt i en vacker dröm steg solen upp och gjorde frukost åt henne.

Han, nu om mindre vackra saker: Det är inte Magdalena Andersson som ska skämmas för att haft en efterlyst städerska som uppehåller sig illegalt i landet. Än en gång undrar man vad statsministerns stab sysslar med. Det är självklart att det är regeringens kringpersonal som ska hålla koll på att sådana fula lik inte gömmer sig i statsministern och hennes ministrars garderober.

Ministrar ska ägna sig åt och politik och politikjournalister ska ägna sig åt att granska denna politik, inte samla klick på skandaler. Lägg veckans skandal till minister Strandhälls obetalda skulder och minister Eneroths kladdiga hand så blir slutsatsen att Magdalena Anderssons har större rekryteringsproblem än att hitta en städfirma med kollektivavtal.

Tycker jag. Dessutom tycker jag att medborgare har rätt bestämma om de ska vaccinera sig – men då tycker jag också att de ska avstå från den gemensamma sjukvård som vaccinerandet ingår i att försvara. Till och med vecka 1 (3 – 9 januari 2022) har 15 377 medborgare avlidit med covid-19 i Sverige, en ökning med 67 dödsfall och 22 fler än förra veckan.

Veckans pris för att somliga tycker sig ha alla rättigheter men inga skyldigheter: En stor majoritet av de som blir svårt sjuka är ovaccinerade. Risken att hamna på IVA är hela tolv gånger högre för ovaccinerade visade Folkhälsomyndighetens statistik igår!
Att bryta den trenden är ett jobb som statsministern och hennes ministrar bör ägna 100 procent av sin tid åt att fixa.

Hon: den fina morgonen gav arbetslust! Nu har jag gjort iordning en planterings-yta även i det uppvärmda (aldrig under nollan, men inte varm varmt alltså) växthuset, så idag blev det lite mer gjort. Planterat om några av dvärgtomaterna och ett par tidigt sådda chilis. Känns bra!

Och så testade jag att sätta en del tomatfrön som ska stanna och drivas upp ute i växthuset. Borde komma upp så småningom och då bli kraftigare och mer härdade än de innesådda. Men det kommer förstås ta mycket längre tid. Kanske växer de ikapp varandra och blir samtidigt mogna ändå, för de jag ska driva upp inne, och sedan avhärda när det blir varmt ute, sätter jag inte än på länge. Förutom min små dvärgtomater förstås, men de ska ju vara inne och ge skörd redan i vinter/tidig vår.